Det blir allt tydligare att den politik som hittills förts i Sverige med stora statliga program för infrastruktursatsningar inte fungerar längre. Löpande får vi höra att vägsatsningar och spårsatsningar som tidigare planerats in i infrastruktursatsningar från Vägverkets och Banverkets sida nu stryks pga att de statliga pengarna inte räcker till. I andra länder har man ett annat system för att finansiera infrastruktursatsningar. Det kan handla om att låna till investeringarna eller om att göra lösningar där det privata näringslivet går in och finansierar infrastruktursatsningarna. Stockholm och regionen och därmed i sin förlängning hela landet, drabbas av att nödvändiga infrastruktursatsningar inte blir av. En växande region behöver vägar och spår. Kollektivtrafikens utbyggnad bör gå hand i hand med hur staden och regionen växer. Carl Cederschiölds arbete för att hitta alternativa finansieringsvägar verkar vara ett första steg för att hitta andra modeller än den gamla via infrastrukturpropositioner. Det behövs nya ideer, nya tag och nya pengar för att vi ska få nya vägar och nya spår i vår växande region.
I morse var det en nyhet på radion om att Naturvårdsverket kritiserade sjöfarten för sina miljöutsläpp. En undersökning som miljöförvaltningen i Stockholm har gjort för Stockholmms hamnar visar att utsläppen från linjetrafiken minskar. Trots att trafiken ökat med 4 % sedan 1995 så har utsläppen av svaveloxider minskat med 60 procent och kväveoxider med 40 procent.Stockholms hamnar jobbar medvetet med miljöfrågorna och stimulerar de rederier som satsar på miljön genom tex rabatt på hamnavgifterna och genom att erbjuda möjligheter för fartygen att lämna grå- och svartvatten (dusch- och diskvatten samt toalettvatten) vid kaj.
/
