Ulla Hamilton, ordförande Ung Företagsamhet i Stockholm, ordförande Samfundet Sverige-Finland, tidigare vd Friskolornas riksförbund, borgarråd (m) 2006-2014 i Stockholm. Här finns mina bloggar från borgarrådstiden. Nu skriver jag om skola & näringsliv. Jag vill bidra till insikten om att ett samhälle förutsätter ett klimat som ger utrymme för individer och företag att skapa utveckling och bidrar till välfärd.
Hamiltonpodden gästas av Johan Sjölin. Johan har mångårig erfarenhet från skolans värld, över 30 år. Han har startat flera friskolor, Rytmus och Pops Academy och han är för närvarande rektor på Idrottsgymnasiet i Nacka. Vi talar om regeringens förslag som innebär att regeringen ska ge sig själv en rätt att besluta om maxantalet undervisningstimmar för lärare. Johan är kritisk, inte minst mot bakgrund av att förhållandena på de olika skolorna ser mycket olika ut. Lyssna på vårt samtal här.
Välkomna fler friskolor är rubriken på Annika Wesths ledare i Kristianstadsbladet. Annika är liberal politiker och har integritet nog att vara mycket tydlig i frågan om friskolors resultat och framtida utvecklingsmöjligheter. Kort sagt en politiker som står för valfrihet och mångfald och vikten av att människor ska kunna välja skola. Människor är olika och har olika behov. Det inser hon och det slåss hon för ! Läs hennes ledare från den 9 februari här nedan.
*****
Att inte klara av att få tillräckligt bra betyg i nian för att fortsätta utbilda sig på gymnasiet kan bli förödande. I Kristianstad kunde ytterligare 206 ungdomar inte komma in på gymnasiet i höstas på grund av bristande behörighet och i Hässleholm var det 144. Det motsvarar 13 klasser.
Det är alldeles för många. Hur ska de klara sig som vuxna?
För att komma in på ett praktiskt program på gymnasiet krävs godkänt betyg i minst åtta ämnen. Varför en elev inte klarar det, finns det olika förklaringar till. En är vilken pedagogik som används.
Moderaterna föreslår nu att No Excuses Schools-pedagogik ska införas i kommunala skolor, för att råda bot på den befarade utslagningen. Modellen sägs vara tagen från Londonskolan Michaela Community School. Där praktiseras strikt disciplin och sanktioner för brott mot skolans regler.
Det är bra att Moderaterna vill arbeta för ”tydligare fokus på explicit undervisning, arbetsro, disciplin och höga förväntningar”. Men den modell de föreslår är inte ny. Den bygger på Internationella engelska skolans, IES, pedagogik. Innan Londonskolan startade reste initiativtagarna till dem för att lära av IES.
Faktum är att kommunala skolor då och då gör försök att införa delar av No excuses-modellen. Ett exempel är den kommunala Sjumilaskolan i Göteborg, som förändrade pedagogiken och bland annat gav eleverna påföljder för förseelser.
Internationella engelska skolan utmärker sig med särskilt god ordning.
Men förändringen i kommunala skolor blir inte bestående, eftersom det finns lärare på skolan som motarbetar pedagogiken därför att de inte håller med om den. Det blir svårt för de lärare som vill införa nya metoder att upprätthålla dem om det inte finns stöd bland samtliga lärare. För att no excuses ska fungera, måste alla vara överens.
Det problemet har inte friskolor. De är tydliga från start med hur de arbetar – och den lärare som väljer att börja arbeta på en friskola, gör det för att denne skriver under på elevsyn och pedagogik.
IES utmärker sig med särskilt god ordning och använder sig av positiv förstärkning för att sporra till gott uppförande – precis det Moderaterna önskar. Ett av många exempel på uppmuntrande pedagogik mötte jag under ett besök hos IES Helsingborg, där en elev som gör något bra får en ”biljett”. I slutet av varje vecka samlas biljetterna in, och tre ”vinnare” dras, som får pris.
Resultaten talar för sig själv. Hos IES Helsingborg var 100 procent av avgångseleverna behöriga till gymnasiet. Skolans elever har 50 olika modersmål, 57,4 procent har utländsk bakgrund och eleverna kommer från så kallade utsatta områden. Den som påstår att koncernskolor väljer ”lätta elever”, påstår något som helt enkelt inte stämmer.
Dessutom har skolan hög korrelation mellan nationella prov och slutbetyg – skolan kan inte beskyllas för att sätta ”glädjebetyg”. Eleverna kommer att kunna klara sig bra även på högre utbildningar i framtiden.
IES resultat nås genom effektivt kvalitetsarbete och lärarnas gemensamma betygsanalys i ämneslaget på varje IES-skola: 15 procent bättre i matematik, 16 procent bättre i engelska och 12 procent bättre i svenska mot landet som helhet.
Låt oss en gång för alla begrava all ryktesspridning om att friskolor inte håller hög kvalitet. Friskolorna erbjuder flera olika pedagogiska modeller att välja mellan, som den kommunala skolan inte klarar av. Därför bör man öka utbudet av friskolor.
Annika Westh är legitimerad gymnasielärare i samhällskunskap, historia, religion samt fristående liberal skribent.
I en lagrådsremiss 20 januari 2026 presenterar regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, ett förslag som innebär att offentlighetsprincipen ska införas hos enskilda huvudmän i skolväsendet. Förslaget har presenterats som att det innebär lättnader för mindre friskolor, men stämmer detta? Är det reella lättnader? Och hur definieras mindre friskolor?
Förslagen innebär i huvudsak följande:
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Vad innebär lättnadsreglerna – som gäller för bl a huvudmän som har max 450 barn och elever?
Lättnadsreglerna ger tidsbesparingar och därmed kostnadslättnader och innebär att kraven som följer av offentlighetsprincipen kommer att ställas lägre när det gäller
Huvudmän för förskola med högst 100 barn, och huvudmän för skola, förskola och fritidshem med högst 450 barn och elever, föreslås få tillämpa lättnadsregler. De huvudmän som får tillämpa lättnadsregler ska hålla allmänna handlingar ordnade och vårda dem. På begäran ska huvudmännen lämna ut en allmän handling inom rimlig tid och handlingarna ska som huvudregel bevaras i minst sju år. Förslagen innebär att huvudmannen, för varje dokument i verksamheten, måste fastställa om handlingen är inkommen eller upprättad, och hålla de handlingar som bedöms falla inom dessa kategorier ordnade och vårdade. Allmänna handlingar som uppenbart är av ringa betydelse för verksamheten behöver dock inte hållas ordnade. Huvudmannen ska också upprätta en mindre långtgående beskrivning över allmänna handlingar än vad som följer av offentlighets- och sekretesslagen.
Regeringen menar att kravet på att hålla handlingarna ordnade och vårdade bara medför marginellt ökad arbetstid för personalen och att upprätta en beskrivning över de allmänna handlingarna är en engångsinsats som bedöms underlätta för huvudmännen vid hanteringen av de allmänna handlingarna
Även lättnaden när det gäller skyndsamhetskravet bedöms vara tidsbesparande för en enskild huvudman som får en begäran om utlämnande av en allmän handling. En offentlig huvudman ska lämna ut handlingen skyndsamt. För en enskild huvudman som saknar administrativ personal skulle detta krav vara tidskrävande enligt regeringen men med den föreslagna lättnaden har huvudmannen i stället möjlighet att anpassa tillgängligheten efter förutsättningarna för huvudmannens förskole- eller skolenheter, dvs. att i vissa situationer dröja något med att hantera begäran om utlämnade av en allmän handling. En anställd hos en huvudman med lättnadsregler kan dessutom hantera en begäran när verksamheten i övrigt ger mer utrymme att göra det. Regeringen bedömer att det bör finnas en möjlighet för mindre huvudmän att fråga efter de kontaktuppgifter som behövs för att kunna lämna ut begärda handlingar i form av kopior som en följd av den lättnadsregel som i förhållande till TF innebär en begränsning av rätten att ta del av en allmän handling på stället.
Regeringen skriver följande i lagrådsremissen; Regeringen vill här framhålla att de föreslagna lättnadsreglerna inte innebär undantag från att omfattas av offentlighetsprincipen: allmänhetens rätt till insyn ska omfatta alla enskilda huvudmän, stora som små. Lättnadsreglerna innebär enbart att kraven på hanteringen anpassas utifrån hänsyn till mindre huvudmäns förutsättningar på så sätt att de exempelvis får längre tid på sig att hantera ett utlämnande av en allmän handling.
För att förtydliga – det som skrivs nedan om sekretessprövning och möjligheterna att driva ärenden hos JO och i domstol gäller för alla skolhuvudmän – oavsett storlek.
Sammanställningen visar att påståendet att offentlighetsprincipen endast skulle innebära mindre administrativa insatser i de fristående skolorna är helt felaktigt. Lagen innebär att alla dessa handlingar måste bedömas utifrån sekretesshänseende.
Vad innebär förslaget för övriga skolhuvudmän?
I princip innebär det att samma regler kommer att gälla som för alla myndigheter som omfattas av offentlighetsprincipen. Men regeringen föreslår att de föreslagna lättnadsreglerna ska gälla för alla enskilde huvudmän de första två åren.
Utgångspunkten är att regeln att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar hos statliga och kommunala myndigheter och andra offentliga organ (2 kap. 1 § TF) nu även ska omfatta friskolor (förskolor, grund- och gymnasieskolor och fritidshem). Det innebär också att medarbetare i dessa friskolor ska, liksom de som arbetar i staten och kommunerna, få rätt att berätta vad de vet för utomstående genom att de är tillförsäkrade yttrandefrihet enligt samma regler som gäller för medborgarna i allmänhet.
Krav på registerhållning och diarieföring
De större friskolehuvudmännen måste inrätta ett system för att registrera och diarieföra alla inkomna och upprättade handlingar. Diariet har allmänheten rätt att ta del av. Myndigheterna löser det bland annat genom att ha en dator tillgänglig i receptionen. Annars måste dokumenten skrivas ut, kopieras och sedan skickas till den som vill ta del av dem. Diarie- och registerkraven innebär investeringskostnad som de flesta friskolor inte behöver i dag då de redan har egna system för att hantera handlingar. Som inkommen handling räknas även mejl som kommer ”utifrån” vilket innebär att det är allmänna handlingar. Det innebär att i stort sett all e-postkorrespondens mellan lärare och föräldrar ska diarieföras, upprättade bedömningsdokument av eleverna med mera ska diarieföras.
Krav på tillgänglighet
Den/de som vill ta del av en allmän handling ska begära det hos den friskola som förvarar handlingen. Den som vill ha ut handlingen behöver inte ange varför eller till vad. Handlingen ska kunna läsas på plats eller kopieras mot avgift. I Tryckfrihetsförordningen finns ett så kallat ”skyndsamhetskrav”. Det innebär att en friskola måste tillgodose en begäran (eller avslå den med överklagbart beslut) helst på dagen eller i vart fall inom högst 2-3 dagar. Den som inte följer detta kan bli anmäld till Justitieombudsmannen (JO).
Lagens krav på tillgänglighet innebär att de större friskolorna inte kan vara stängd under till exempel sommarlovet eftersom tillgänglighet innebär att den ska vara öppen varje helgfri dag med personalberedskap för att såväl hantera begäran om att få ut allmänna handlingar som kompetens att göra sekretessbedömning om huruvida en handling kan lämnas ut.
Kompetens för sekretessbedömning (gäller alla friskolehuvudmän oavsett storlek)
Utgångspunkten är att alla handlingar är allmänna och måste lämnas ut om så begärs. Uppgifter om till exempel löner och övriga anställningsvillkor kan inte sekretessbeläggas. Lagstiftningen innebär att en friskola måste ha medarbetare som kan göra en sekretessbedömning av handlingar som begärs ut samt besluta om att uppgifter i en handling omfattas av sekretess. Många svåra juridiska sekretessprövningar kommer att behöva göras. För detta behövs juridisk kompetens inom just sekretessområdet. Ett beslut om att inte lämna ut en handling med hänvisning till sekretess kan överklagas till en domstol.
Den som begärt ut en handling från en myndighet vet att det också är vanligt att det är delar av handlingen som sekretessbeläggs. Det beror på att det normalt sett inte går att sekretessbelägga hela handlingen utan endast vissa uppgifter i den. Detta görs genom att avsnitt i handlingen döljs, det vill säga de sekretessbelagda delarna, innan handlingen lämnas ut. Ett tidskrävande och svårt arbete. Juridisk kompetens behövs dessutom för att utforma korrekta beslut som kan överklagas till Kammarrätten – och för att driva rättsprocesser i Kammarrätten.
Beslut kan överprövas i domstol (gäller alla friskolehuvudmän oavsett storlek)
Om friskolan avslår en begäran om att ta del av eller få ut handling kan den som fått avslag få beslutet prövat i domstol.
Vad är en handling?
En handling är inte detsamma som ett fysiskt pappersdokument. En handling kan lika gärna avse digitala handlingar, till exempel mejl eller excelfiler. Det handlar bland annat om:
Elevlösningar på prov och liknande är handlingar som förekommer i stor omfattning i skolan. Regeringen avser att överväga om det finns särskilda skäl för att meddela föreskrifter om att undanta elevlösningar och eventuellt även andra handlingar som förekommer i stor utsträckning i skolväsendet från registreringsskyldigheten.
Enligt 19 kap. 1 § OSL gäller sekretess för uppgifter som avser affärs- och driftförhållanden i myndighets affärsverksamhet, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Frågan blir då vilka uppgifter om affärs- och driftförhållanden i huvudmannens verksamhet som de som driver likartad rörelse kan gynnas av på huvudmannens bekostnad om uppgiften röjs. Det krävs enligt praxis att en konkret skaderisk kan påvisas.
Begreppet ”affärs- och driftförhållanden” i 19 kap. 1 § OSL inbegriper bl.a. förvärv och överlåtelser, affärshemligheter av mera allmänt slag som verksamhetsriktlinjer och prissättningskalkyler, information som kan hänföras till den pågående driften samt administrativa förhållanden. Regeringen skriver att uppgifter som rör de enskilda huvudmännens ekonomi och drift bör utgöra uppgifter om affärs- och driftförhållanden. Exempel på sådana uppgifter är budget, priskalkyler, resultatrapporter, avtal, och strategiska beslut om verksamheten. Även uppgifter om lön och andra förmåner utgör uppgifter om affärs- och driftförhållanden.
Arkivlagen
De kommunala arkivmyndigheterna föreslås bli arkivmyndighet för de enskilda huvudmän som ska tillämpa arkivlagen. Det gäller de huvudmän som har fler än 100 barn (förskola) eller fler än 450 barn och elever (skola, förskola och fritidshem). Arkivmyndigheterna kommer att få ökade kostnader vilket regeringen föreslår finansieras med en tillsynsavgift som betalas av huvudmännen. Kommunerna kommer att få beräkna tillsynsavgiften. Regeringen beräknar, liksom utredningen, att tillsynsavgiften för en enskild huvudman kommer att uppgå till 16 800 kronor per skol- eller förskoleenhet. Detta motsvarar 24 timmars tillsyn och rådgivning till en timkostnad om 700 kronor. Kostnaden blir alltså högre ju fler enheter en huvudman bedriver. För den typiska medelstora huvudmannen (både huvudmän med endast förskola och huvudmän med förskola, skola och fritidshem), som bedriver två enheter, beräknas den årliga kostnaden till 16 800 kronor per enhet, dvs. sammanlagt 33 600 kronor.
Slutsats
Det är uppenbart att detta innebär en ökad kostnad för alla friskolehuvudmän, oavsett storlek. Resurser som annars skulle gå till undervisning kommer att användas för administration och byråkrati. Och då ska man vara medveten om att alla friskolor som drivs som AB har mycket transparent information om sin ekonomi. Skolinspektionen har full insyn i alla verksamheter och deras yttranden är offentliga handlingar.
Ingen har väl undgått att notera att snöröjningen har mycket i övrigt att önska i Stockholm denna vinter. Det är en känd utmaning för alla som varit trafikborgarråd. Men jag måste säga att jag fullständigt häpnar när jag läser dagens Svenska Dagblad där det blir så tydligt att det inte finns någon ledning för Stockholm idag. Samarbetet mellan de sk samarbetspartierna i stadshuset verkar vara obefintligt. För på vilket annat sätt kan man tolka uttalanden som att finansborgarrådet inte kände till att trafikborgarrådet var utomlands under snökaoset? Hon hade inte ens kontakt med det ansvariga trafikborgarrådet. Man häpnar.
Jag vet hur det var under vintern 2010-2011. Då var det nästen oavbrutet minusgrader från november till mars. Knappt någon snösmältning och det snöade. Snö över allt, is täckte trottoarerna i innerstaden. Vi agerade och självfallet hade jag som trafikborgarråd löpande kontakt med mina borgarrådskollegor. Att man inte skulle ha koll på var kollegorna fanns var en helt otänkbar situation, oavsett snöoväder. Majoritetens borgarråd har det yttersta ansvaret för stadens ledning, med finansborgarrådet i spetsen.
Som finansborgarråd hade Sten Nordin självfallet koll på var majoritetens borgarråd befann sig, om de var i landet eller ej. En information och beredskap som borde vara självklar, det kan ju inträffa riktiga krissituationer. Men det är uppenbart inte självklart i den konstellation, i sönderfall, som nu styr landets huvudstad. Det är beklämmande.
Trafikborgarrådet Strömgrens kommentar till SvD ”att borgarråden inte brukar informera varandra om var de befinner sig” är avslöjande. Stockholmarna är värda en bättre ledning.
/
Lunchekot har under söndagen en nyhet om att en majoritet av allmänheten anser att det är ett bra förslag att förbjuda friskolor att använda sig av verksamhetsformen AB. Undersökningen är gjord av Indikator Opinion. Tyvärr framgår det inte på Ekots hemsida om hur frågan har ställts.
Men det som är intressant i sammanhanget är att vi vet att allmänheten har en uppfattning om vinstnivåerna i friskolor som är helt fel i förhållande till hur det faktiskt ser ut. Det kan i allra högsta grad påverka svaret på denna fråga. Undersökningsföretaget Demoskop har ställt frågan om hur stor människor tror att vinstnivån är i friskolor. Jag visar resultatet här, som är ett klipp från Fakta om friskolor 2025
6 av 10 har alltså en helt felaktig bild av hur vinstnivåerna ser ut. När 4 av 10 tror att vinstnivåerna är 21 procent eller högre är det inte så konstigt att reaktionen blir att AB borde förbjudas.
Slutsatsen av detta är att en undersökning som inte sätter frågan i relation till hur verkligheten ser ut känns inte särskilt seriös.
/
Jag samtalar med professor Daniel Waldenström om klyftorna i världen och i Sverige , har de ökat? Skattepolitiken är grundläggande för förutsättningarna för tillväxt och därmed också välfärden och Daniel Waldenström konstaterar att höginkomsttagarna i Sverige betalar redan mycket i skatt. Det är få som är superrika så det är inte realistiskt att tro att välfärden räddas genom att höja skatten för dem. Han menar att det finns massor av resurser idag i offentlig sektor och det viktiga är att se till att dessa skattepengar används effektivt.
Produktiviteten i offentlig sektor är en ödesfråga för Sverige, tyvärr diskuteras den alldeles för lite enligt Daniel Waldenström. Han anser att statsskatten borde avskaffas, lyssna på varför. Entreprenörer som är miljardärer tillför mycket till samhället i form av jobb, innovationer och skatteintäkter. Det borde ses som positivt. Och hur kan vi vara negativa till bankers vinster när det gynnar oss som ägare. Lyssna på vårt samtal här.
Vad har DN emot friskolor? Den frågan ställer jag mig åter igen denna vecka. DN säger sig vara oberoende liberal. Men det märks vare sig på ledarsidan eller nyhetssidorna när det gäller skolfrågorna. Den demografiska realiteten gör att vi har ett sjunkande elevunderlag. En utmaning för såväl kommuner som friskolor. Alla måste anpassa sig. Då blir det också tydligt, det som var inställningen i många kommuner i friskolereformens ungdom, att kommunpolitikerna anser att friskolorna ”tar deras barn”. Då prioriteras den egna verksamheten framför kommuninvånarnas valfrihet.
Kommunpolitiker vill stoppa friskolor från att växa och eller etablera sig. Dagens Nyheter hade nyligen en artikel med rubriken ”Kommun tvingas stänga skolor -samtidigt som friskola får växa”. En lokal centerpolitiker är upprörd. Skolan borde inte få öppna enligt honom. Men Skolinspektionen beviljar inte en friskola tillstånd att etablera sig om den inte visar att det finns en efterfrågan. Friskolor har dessutom ofta elever från flera olika kommuner och inte bara den som skolan är belägen i.
I dagens system är det individen som har makten, dit hen går, går också skolpengen. Jag kan förstå att detta är irriterande för kommunpolitiker som vill ”fylla sina skolor”. Lyckas man inte med det måste kostymen anpassas. Något som oftast är lättare för en kommun som även är ägare av skollokalen, än för en friskola som ofta hyr sin lokal, dessutom på långa kontrakt. Jag kritiserar inte denna kommun för att de anpassar sig till ett minskande elevunderlag. Men det faktum att det verkar finnas underlag för en friskola att växa borde snarare få kommunpolitikerna att fundera på hur det kommer sig, än att försöka att stoppa att friskolan öppnar. En fråga som det inte vore orimligt att tänka sig att även en journalist skulle kunna ställa.
Men individperspektivet saknas helt i denna DN-artikel.
/
Nicklas Skår, medarbetare vid Svenskt Näringsliv, har skrivit en intressant bok om svensk förvaltning. 30 års erfarenhet från hur myndighets Sverige fungerar och hur politikerna förhåller sig till desamma innebär att han har många intressanta reflexioner kring ministerstyre, självständiga myndigheter och vad som saknas för att politiken ska baseras på ett bättre helhetsperspektiv. Du kan beställa boken här
Lyssna på vårt samtal här.
Lyssnade på lördagsintervjun i P1 idag. Den var med den socialdemokratiske ordföranden för Sveriges kommuner och Regioner Anders Henriksson. En stor del av intervjun handlade om arbetsmiljö- och rekryteringsfrågor. Det finns mycket diskussioner om att de som jobbar inom äldreomsorgen, vården och förskola och skola har en dålig arbetsmiljö och en tuff arbetssituation.
Det har gjorts ett antal undersökningar där man har jämfört hur medarbetare inom de kommunal verksamheterna ser på sin arbetsmiljö, hur sjukfrånvaron är mm med medarbetare inom välfärdsföretag inom omsorg, vård och skola. Resultaten är mycket tydliga. Medarbetare i välfärdsföretagen trivs mycket bättre, har en lägre sjukfrånvaro och har en bättre tillgänglighet till sin chef än de som jobbar inom de offentliga verksamheterna.
En rimlig fråga att ställa till Henriksson är självfallet ”Vad tror du att det beror på privata företag inom välfärden har nöjdare medarbetare?”. Men den frågan ställdes aldrig.
Det var synd, för det hade varit intressant att höra Henrekssons svar på denna ytterst relevanta fråga. Och man kan undra varför journalisten inte tyckte att den borde ställas.
/
Läs min artikel i Smedjan här.
Tvärtemot vad friskolekritikerna hävdar har det blivit allt svårare att starta friskolor, vilket gått ut över både mångfald och nytänkande i skolan. Det visar ny forskning. Förslagen som friskoleutredningen nu presenterat bäddar därför för ett fullständigt stopp för både nyetablering och expansion av fristående skolor, skriver Ulla Hamilton.
Det är mot denna bakgrund som utbildningsminister Simona Mohamsson i slutet på förra veckan tog emot slutbetänkandet från utredningen om vinst i skolan. Målsättningen för såväl partierna på vänsterkanten som Liberalerna är, förutom att begränsa vinstuttagen för skolföretag, att skärpa kraven på såväl nya som gamla friskolor. Men man borde kanske ha börjat med att fråga sig om premissen för utredningen är korrekt; ser verkligheten ut så som den politiska berättelsen gör gällande?
I en artikel i Journal of School Choice, publicerad den 18 mars 2025, presenterar forskarna Fredrik O Andersson och Ebba Henrekson resultatet av sin studie ”Launching new independent K-12 schools in Sweden: An examination of barriers to entry”. Jag kan inte se att deras resultat har uppmärksammats i den svenska skoldebatten, detta trots att resultatet är såväl intressant som relevant för den heta friskoldebatten.
Det finns få studier som undersökt vilken påverkan som institutioner och utbildningsområdets ekosystem har när det gäller utvecklingen av entreprenörskapet inom utbildningsområdet, på makronivå. Forskarna har valt att studera nyckelfaktorer för möjligheterna att utveckla det som de kallar ”educational entrepreneurship”. Deras studie utgår från syftet med friskolereformen, vilket bland annat var att ge makten till individen genom införandet av en skolpeng, att uppmuntra innovation och nya perspektiv genom att välkomna nya aktörer och därmed stimulera till ökad mångfald av entreprenörer inom utbildningsområdet.
Genom att granska hur ansökningsprocessen för att starta en friskola fungerar hos ansvariga myndigheter, och analysera såväl så kallade non-profit som for-profit skolor, har forskarna studerat om det förekommit skillnader när det gäller myndigheternas hantering av ansökningarna avseende verksamhetsform. Studierna baseras på statistik från Skolverket och Skolinspektionen och forskarna har också granskat de regelförändringar som skett under perioden då dessa också kan ha påverkat intresset för att starta friskolor.
När reformen sjösattes 1992 utgjorde skolpengen 85 procent av kommunens genomsnittliga skolpeng. Avdraget hade sin grund i att friskolor inte hade samma skyldighet att tillhandahålla till exempel elevhälsa, hemspråksundervisning och skoltransporter. 1996 ändrade den dåvarande socialdemokratiska regeringen lagstiftningen, lika villkor skulle gälla oavsett huvudman. Friskolehuvudmän fick då samma skyldigheter som kommunala, vilket också medförde att skolpengen höjdes till 100 procent för friskolorna. Samtidigt infördes ett förbud för friskolor att ta ut avgifter. Samma nationella curriculum gällde oavsett huvudman.
Under det första åren efter friskolereformens införande var tillväxten av nya friskolor låg, men 2001 började antalet friskolor att öka och därmed också andelen friskoleelever. Statistiken visar att antalet tillståndsansökningar från icke-vinstdrivandet skolor peakade 2001, liksom för vinstdrivande skolor. Sedan dess har utvecklingen skilt sig betydligt. Antalet tillståndsansökningar från icke-vinstdrivande friskolor har sjunkit stadigt. Samma utveckling sker inte när det gäller ansökningar från vinstdrivande skolor, här finns en variation med ytterligare toppnivåer år 2008 och 2011. Efter 2011 är det en stadigt sjunkande nivå även för vinstdrivande skolor, men antalet ansökningar är betydligt högre än för de ideella skolorna.
Forskarna ställer sig frågan vad denna utveckling kan bero på: kan förändringar av regelverken vara en föklaring?
Det hävdas ofta att förutsättningarna för att driva friskolor inte har ändrats sedan friskolereformens införande. Det stämmer inte.
Vid reformens början var det relativt enkelt att få ett tillstånd, och det är också under den perioden som antalet ansökningar från icke-vinstdrivande skolor var högre än för vinstdrivandet. Efter 1992 stod de ideella skolorna för cirka 80 procent av ansökningarna för att 2022 uppgå till cirka 5 procent. Statistiken visar att vinstdrivande ”passerade” icke-vinstdrivande i antal tillståndsansökningar 1998. 1992–1996 beviljades cirka 6 av 10 tillståndsansökningar från non-profit-skolor. Vid friskolereformens början ställde lagen få krav för att få ett tillstånd beviljat, det fanns bland annat krav på att kvalitet och utformning skulle vara jämförbar med de kommunala skolorna, men kontrollen av om det faktiskt var så varierade.
Det hävdas ofta att förutsättningarna för att driva friskolor inte har ändrats sedan friskolereformens införande. Det stämmer inte.
Det hävdas ofta att förutsättningarna för att driva friskolor inte har ändrats sedan friskolereformens införande. Det stämmer inte och det framgår också tydligt av studien. Kraven för att få ett tillstånd ökade med åren. Huvudmännens budget för verksamheten följdes upp och granskades noggrannare. Det infördes krav på att tillståndsansökan ska kompletteras med en marknadsundersökning som visar att det finns efterfrågan och underlag för att etablera en friskola och krav på en långsiktigt hållbar ekonomi. Etableringskommuner fick lämna synpunkter avseende eventuella negativa konsekvenser för kommunen av en friskoleetablering.
Antalet ansökningar är inte detsamma som beviljade tillstånd. Var det många av tillståndsansökningarna som beviljades? Den statistik som forskarna har haft tillgång till rör perioden 2014–2021, en tidsperiod då ansökningarna från non-profit-skolorna redan var stadigt sjunkande sedan 2001. De tre främsta skälen till varför Skolinspektionen har avslagit tillståndsansökningar är att elevunderlaget bedömts vara för svagt, att den sökande inte kan visa att det finns en långsiktigt hållbar finansiering och att det inte gjorts troligt att en etablering inte får långsiktigt negativa konsekvenser för de kommunala skolorna. Granskningen visar också att non-profit-skolorna i högre utsträckning än for-profit-skolorna fått avslag på grund av att de inte visat att verksamheten har en långsiktigt hållbar ekonomisk finansiering.
Vid friskolereformens införande rådde i princip ett kommunalt monopol på skolområdet. Syftet var ju bland annat att ändra på detta. Att utveckla en helt ny bransch är inte enkelt, det kan ta tid. Det tog också några år att skapa legitimitet för friskolor som idé och forskarna resonerar kring att non-profit-skolorna banade väg för for-profit. När legitimiteten väl fanns där för friskolor som verksamhetsform blev det upp till for-profit-ägarna att legitimera sin verksamhet. I takt med att antalet friskolehuvudmän ökade så ökade också konkurrensen, en konkurrens som non-profit-skolorna verkar ha haft svårt att hantera. Forskarna menar att en förklaring till denna brist kan ligga i just skillnaden mellan non-profit och for-profit. Konkurrensförmångan påverkas av att verksamhetsformen gör det svårare att få tillgång till resurser från privata investerare. Inte minst mot bakgrund av att intresset för verksamheter att växa ”economy of scale” ofta är en viktig förutsättning för att attrahera privat kapital.
Tröskeln för att starta en friskola är betydligt högre i dag än för 30 år sedan.
Även om friskolor fick ökad legitimitet med åren så ökade samtidigt kraven, den institutionella miljön blev mer komplex och resultatet har blivit att tröskeln för att starta en friskola är betydligt högre i dag än för 30 år sedan. Den politiska debatten och utvecklingen av regelverken som en följd av denna kan alltså vara en förklaring till det minskade intresset från non-profit skolor att etablera sig. Incitament spelar roll.
Det finns gott om forskning som visar att utformningen av regelverk kan utgöra ett effektivt hinder för att starta verksamheter. 2019 infördes ägar- och ledningsprövning av friskolors ägare och ledande befattningshavare, vilket också medfört kostnader som de sökande får stå för. Samtidigt har den förhindrat etablering av oseriösa aktörer. Men det växande regelverket för friskolesektorn har självfallet medfört en ökad kostnad för de som vill etablera sig eller växa. Framförallt krävs det nu betydligt mer resurser initialt för den som vill etablera en ny friskola.
En belysande illustration av effekterna av de ökade kraven är att en ansökan i dag kan uppgå till cirka 200 sidor. Hur många små non-profit-aktörer klarar den tröskeln? Lägg därtill att
Sverige har en mycket liten filantropisk sektor, vilket gör att det inte är så troligt att den kan kompensera för de bristande finansiella muskler som non-profit-verksamheterna har.
Det finns alltid en eller flera orsaker till att utvecklingen går åt ett visst håll. Andersson & Henreksons intressanta studie visar tydligt vilken skillnad det är mellan ord och handling. Det spelar ingen roll hur många politiker som säger att de gärna vill se non-profit-skolor och små skolor, så länge som de bedriver en politik som driver utvecklingen åt helt motsatt håll.
Slutsatsen av studien av hur barriärerna ser ut när det gäller etablering av friskolor, drygt 30 år efter friskolereformens införande, är att det svenska friskolesystemet har blivit mycket restriktivt när det gäller beviljande av tillstånd. Ökade krav har medfört att stora aktörer ”favoriseras” eftersom de ofta har de resurser som krävs för att navigera i de komplexa regelverken, samtidigt som det begränsar incitamenten för och möjligheterna till etablering för mindre och mer resurssvaga non-profit verksamheter. Det är en effekt som är känd från amerikanska studier av skolpengssystem i Milwaukee. Dessa, liksom studier av utvecklingen i Sverige, visar att det finns en uppenbar risk för utvecklad byråkrati som ökar ineffektivitet inom skolväsendet och skapar en restriktiv institutionell miljö.
Utrymmet för friskoleentreprenörers innovation och förnyelse som eftersträvades vid friskolereformens sjösättning har begränsats.
Granskningen visar att utrymmet för friskoleentreprenörers innovation och förnyelse som eftersträvades vid friskolereformens sjösättning har begränsats, för att inte säga näst intill stängts. Andersson & Henrekson menar att i takt med att friskolebranschen blev allt mer etablerad i Sverige, så skiftade den initiala politiska ambitionen från att öka möjligheterna för friskolor att etablera sig samt önskan om nytänkande och mångfald, till att förespråka stabilitet, förutsägbarhet och riskminimering.
Skolinspektionens krav – att det visas att en friskoleetablering inte riskerar att medföra negativa konsekvenser för kommunen och att friskolehuvudmannen kan visa att det finns ett robust elevunderlag – skickar mycket tydliga signaler till potentiella friskoleaktörer att det inte är troligt att en tillståndsansökan kommer att beviljas. Signaler som enligt forskarna å ena sidan kan tolkas som att det ställs mycket höga kvalitetskrav för ett tillstånd (vilket är det som hävdas i dagens debatt) men det är lika troligt att de innebär att intresset för att komma med nya ideer och innovationer inom utbildningsområdet, som ofta också innebär ett risktagande, blir ointressant. Jag kan tillägga att när definitionen av vad som menas med kvalitet inom skolområdet saknas ökar risktagandet än mer.
Minskning av antalet tillståndsansökningar under det senaste årtiondet kan därför tolkas som att villkoren har blivit för restriktiva.
Minskningen av antalet tillståndsansökningar under det senaste årtiondet kan därför, enligt forskarna, tolkas som att villkoren har blivit för restriktiva. Innovationer hämmas liksom utvecklingen mot en ökad mångfald av aktörer. Andersson & Henrekson påpekar att Sverige därmed missar möjligheter att dra fördelar av och utveckla skolverksamheten med tanke på att vi har elever med bakgrund från många olika länder. Ett intressant perspektiv då det i dag finns en omfattande debatt om elevers psykiska hälsa, utanförskapsproblematik, att allt fler elever har problematisk skolnärvaro (hemmasittare) och den höga andelen elever med ADHD och andra diagnoser i Sverige. En samhällssituation som pekar på ett stort behov av innovationer och nytänkande inom skolområdet. Men ambitionen hos politiken att friskolor kan bidra på detta område verkar vara borta.
De förslag som nu presenterats av utredningen om vinst i skolan innebär att trösklarna höjs än mer för att etablera en friskola och för en populär friskola att växa. Det blir tydligt att det framförallt är stora, redan etablerade skolhuvudmän som kan fortsätta att bedriva verksamhet, om de ”sköter sig” (vad det nu innebär). Nya non-profit-aktörer lär inte ha vare sig råd eller möjlighet att etablera sig. Utrymmet för innovation och nytänkande blir förmodligen obefintligt.
Blir förslagen verklighet förefaller det svenska friskole- och skolvalssystemet gå från att ha ett elevperspektiv där individen har makten, till ett friskolereservat där få ”lyckliga” kan få plats på de friskolor som är etablerade sedan länge och bedriver verksamhet som inte skiljer sig nämnvärt från hur de kommunala skolorna fungerar. Skolinspektionen har hittills inte visat på acceptans för ”avvikande arbetssätt” – oavsett mycket goda skolresultat.
Forskarnas studie har visat vad de senaste årtiondenas politik har medfört. De som anser att svensk skolas problem finns bland friskolor är säkert glada över denna utveckling, inte minst många kommunala skolhuvudmän vars dåligt fungerande skolor kan ”räddas från konkurrens”.
Men detta är en utveckling som kan påverkas. De som säger sig tro på mångfald och att innovationer är svar på flera av de problem som vi ser i svensk skola i dag bör ta till sig vad forskarna visat. Se till att ta fram en tydlig definition av vad som är kvalitet i skolan. Då kan alla – elever, föräldrar och politiker – få kunskap om vilken kvalitet en skola har, avsett skolhuvudman. Våga stå upp för friskolornas framtida möjlighet att utvecklas och bidra till ett utvecklat skolval som gör det möjligt för elever att ”hitta hem” till den skola som passar hen bäst. 430 000 friskoleelever får inte bli det antal som ”peakar” och därmed hänvisar ”resten av eleverna” till kommunala skolor.
12 januari 2026