Klas Tikkanen valde att gå ut i valdebatten. Varför gjorde han det och varför är det förhållandevis få entreprenörer som deltar i den offentliga debatten? Gäst i Hamiltonpodden är Klas Tikkanen, Nordic Capital. Vi talar om varför det är viktigt att entreprenörer deltar i den offentliga debatten och om hur välfärden ska kunna utvecklas om inte företag som är AB får bidra med innovationer och utveckling. Klas berättar om hur mycket mer vård för pengarna som det privata S:t Görans sjukhus bidrar med och om varför Nordic Capital idag väljer att avstå från att utveckla företag inom välfärden i Sverige. Däremot är de aktiva i många andra länder.
En av världens ledande Handelshögskolor som går sin egen väg – och bidrar till Sveriges konkurrenskraft
Den 21 oktober var jag, tillsammans med ett 70-tal medlemmar i Samfundet Sverige-Finland, och besökte Handelshögskolan i Stockholm. Rektor Lars Strannegård tog emot oss och gav en introduktion till vilka utmaningar som dagens akademiska utbildningar och den akademiska forskningen har i och med AI-utvecklingen. Hur ska de kunna vara säker på att studenterna faktiskt har skrivit sin masteruppsats på egen hand? Hur säkerställa att det är ”äkta kunskaper” som de som tar sin examen har med sig när de lämnar Handelshögskolan?
Handelshögskolan, liksom alla andra akademier runt om i världen, brottas dagligen med hur de på bästa sätt ska hantera teknikutvecklingen. Det handlar ytterst om att omvärlden måste kunna lita på att Handels faktiskt lever upp till det goda renommé som de faktiskt har, såväl nationellt som internationellt. Med den vision som skolan har för sin verksamhet – att stärka Sveriges konkurrenskraft genom forskning och vetenskapsbaserad utbildning i kombination med visionen att vara en världsledande internationell handelshögskola med bas i Sverige – så finns det bara en väg. Det handlar om att säkerställa kvaliteten i en snabbt föränderlig värld där teknikutvecklingen hela tiden utmanar.
Lars Strannegård berättade att Handelshögskolan bygger sin filosofi utifrån begreppet Free.
- F står för Faktabaserad och vetenskaplig
- R står för – Reflekterande och självkritisk
- E står för Empatisk och kulturellt orienterad
- E står för Entreprenöriell och ansvarstagande
Vad innebär det mer specifikt? Läs här.
Efter den inledande presentationen var det dags för en rundvandring för att ta del av det som Handelshögskolan har blivit uppmärksammad för, vid sidan om sin forskning och sina utbildningar. De lektionssalar och allmänna utrymmen som inretts och designats av konstnärer. Se mer om konstinitiativet här.
Dagen innan vårt besök hade de tagit emot ett statsbesök från Singapore och några månader tidigare från MIT. Konstinitiativet på en handelshögskola väcker uppmärksamhet internationellt.
Skolan har även många andra intressanta samarbeten som i sin tur innebär att tydliga bidrag till vårt samhälle. Det handlar om hälsa, idrott, försvar, ledarskap mm. Läs mer om dessa här.
Dessutom finns House of innovation, som bland annat inrymmer SSE Business Lab.
Handelshögskolan är en viktig aktör för Stockholm och Sverige. Det inser alla de som deltog vid Samfundets besök på skolan. Förhoppningsvis är detta också en insikt som finns hos regionens politiker och landets beslutsfattare. En privat akademi som gör skillnad och bidrar till Sveriges konkurrenskraft, varje dag.
Respektlöst av regeringen gentemot elever och friskolor
Det är väl känt att riksdagen har fattat många beslut som påverkar skolvärlden. Ett flertal av dessa beslut påverkar friskolorna och dess huvudmän. Flera av besluten innebär stora förändringar för friskolorna och det krävs tid för att implementera de nya kraven. Det verkar dessvärre inte beslutsfattarna ha tagit hänsyn till. Almega Utbildning har gjort flera hemställan om att regeringen ska senarelägga ikraftträdandet av dessa lagar. Lagar som riksdagen har fattat beslut om under det senaste halvåret. Vad handlar det då om för lagar? Jag tänkte ta upp en av dessa här – införandet av offentlighetsprincipen för friskolor.
Riksdagen fattade beslut om denna lagstiftning den 26 maj 2026. Skolverket har fått i uppdrag att ta fram ett stöd till huvudmännen för hur de ska implementera lagkravet i sin verksamhet. Riksdagens beslut innebär att ett omfattande nytt regelverk ska införas i landets friskolor. Det ställer krav på friskolornas organisation, teknik och praktiska rutiner. Därför välkomnar branschen vägledning i form av ett stödmaterial från Skolverket. Problemet är bara att Skolverket kommer att redovisa sin vägledning den 18 december 2026 och lagstiftningen träder ikraft den 1 januari 2027, dvs två veckor senare, varav en stor del av tiden är julhelg. Detta är faktiskt helt orimligt.
Men det finns ju lättnadsregler invänder kanske någon. Ja det finns lättnadsregler som gäller för alla under 2027 och 2028. Därefter endast för de mindre friskolorna. Men detta innebär inte att offentlighetsprincipen inte ska införas from den 1 januari 2027. Lättnaderna gäller krav på registrering av allmänna handlingar, mindre långtgående krav på beskrivningen av allmänna handlingar, att en begäran om att få ta del av en handling ska behandlas inom den tid som är rimlig med hänsyn till det som begäran omfattar, verksamhetens omfattning och organisation samt andra särskilda omständigheter, i normalfallet innebära inom en vecka.
Införandet av offentlighetsprincipen är inte en liten detaljfråga. Oavsett vad man anser om dess införande så blir inget bättre av att landets friskolor, stora som små, tvingas till att genomföra implementeringen som ett hastverk pga att lagstiftaren inte inser att införandet kräver tid. Det hela känns med förlov sagt inte särskilt seriöst från politikens sida.
Nu har Almega Utbildning skrivit till regeringen och framfört den ytterst rimliga önskan att ikraftträdandet ska flyttas fram till den 1 juli 2027. Även detta en kort tid. Notera att det faktiskt är en kortare tid för skolornas implementering än den tid som Skolverket fått för att skriva sitt stödmaterial. Bara detta visar hur orimligt det skulle vara att INTE tillmötesgå Almega Utbildnings hemställan.
Mot bakgrund av hur det har argumenterats kring vikten av att offentlighetsprincipen ska omfatta även de enskilda huvudmännen är det anmärkningsvärt att lagstiftaren verkar sakna respekt för att det tar tid att kvalitetssäkra sjösättningen av ett komplicerat system som bland annat handlar om sekretesshantering och andra integritetsfrågor och som dessutom riskerar att ta resurser från den viktiga undervisningen. Det faktum att Skolverket tar så lång tid på sig för att utforma vägledningen visar tydligt att det är ett komplicerat område. En jämförelse med beslutet om att införa GDPR är intressant. Då fick verksamheterna två år på sig från riksdagens beslut till ikraftträdandet.
Så regeringen – se till att riksdagen fattar beslut om att förlänga tiden för ikraftträdandet i skolorna – allt annat är faktiskt oseriöst och respektlöst mot landets friskolor och friskoleelever.
Fyra veckor idag sedan valet – var är det upphåsade (s)-ledarskapet?
Idag söndag är det fyra veckor sedan det svenska valet. I kommun efter kommun så framkommer det hur den nya ledningen ska se ut. På andra håll, som tex i region Stockholm, är det inte klart ännu. Anmärkningsvärt nog verkar det föras förhandlingar med de socialdemokrater som kritiserades hårt i valrörelsen, från liberalernas och kristdemokraternas sida. Knappast ett förtroendefullt agerande om det skulle visa sig att det blir ett styre där dessa borgerliga partier krokar arm med det styre som symboliserar jakten på välfärdsföretag inom vård och omsorg och därmed strypt stockholmarnas valfrihet.
På riksplanet kan svenska folket bevittna en oerhört pinsam händelseutveckling, eller snarare brist på aktivitet. En valrörelse har genomförts, olika partier har, utifrån sin syn på vad Sverige behöver, presenterat förslag på vad som bör göras. Det har under valrörelsen genomförts ett antal debatter. Ingen kan vara okunnig om vad de andra partierna anser.
Den partiledare som i valrörelsen framställdes som den stora ledaren som ska rädda landet – Magdalena Andersson – har inte ens förmått att på egen hand samla de partier som hon säger sig ”står på hennes sida”. Ledarskapet framstår nu i all sin nakenhet, inget är förberett innan valet. Trodde socialdemokraterna verkligen att alla bara skulle sluta upp bakom dem utan att kräva något tillbaka? Hanteringen av situationen efter valet från Magdalena Anderssons och hennes partis sida imponerar verkligen inte. Hur lång tid ska det ta innan hon inser att vänsterpartiet faktiskt menar allvar? Deras val av talman var ju trots allt en rätt tydlig markering.
Centerpartiet rycker ut till undsättning och bjuder in till seminarium på en kursgård, för att skapa förutsättning för att parterna ska få en gemensam verklighetsbild. Man häpnar. Folket tappar tilltron till politiken. Och allmänhetens uppfattning om Magdalena Anderssons ledaregenskaper framgår tydligt i opinionsundersökningar. Tilltron till henne som ledare sjunker.
Sverige behöver en regering som kan fortsätta på den inslagna vägen. De positiva ekonomiska rapporterna är välkomna. Förhoppningsvis kan centerpartiet till slut komma fram till att det faktiskt är viktigare att landet får en regering som driver en tillväxtvänligt ekonomisk politik än att hålla fast vid röda linjer mot Sverigedemokraterna. Och det är bara en Kristersson-regering som kan stå för en sådan politik.
/
Välkommen fortsatt debatt om Pisa och ”skärmpandemin”
Pisa-resultaten har fortsatt medfört kommentarer i media. Inte minst de snabba slutsatser som de liberala ministrarna i utbildningsdepartementet drog när de menade att ”skärmpandemin” var orsaken till de svenska skolresultaten. Estland har lyfts fram av flera som ett exempel på att påståendet att användningen av digitala hjälpmedel i undervisningen medför sjunkande skolresultat. Estland är intressant eftersom de sedan flera år tillbaka har en nationell strategi kring hur digitala hjälpmedel och AI ska användas i undervisningen.
Forskaren Emma Frans skriver i SvD 260922 att det är att göra det för enkelt att skylla på ”skärmpandemin” som förklaring till den försämrade läsförmågan. Hon hänvisar också till att det i Pisa-rapporten konstateras att det viktiga är hur tekniken används. Något som man uppenbarligen har insett tidigt i Estland. Hon avslutar sin artikel ”Att förbjuda skärmar i skolan må vara ett effektivt sätt att visa politisk handlingskraft. Men för att verkligen vända den nedåtgående trenden behöver vi se till att barn och unga slipper ständiga distraktioner, samt att tillräckligt med tid läggs på fokuserad läsning.”
En annan artikel som tagit upp påståendet om att ”skärmpandemin” bär skulden för Pisa-resultaten är två forskare på DN-debatt;
”Politiker ojar sig över Pisaresultat och skyller på skärmarna, men det håller inte. Medan Sverige jagar mobilförbud och avdigitalisering går Estland åt motsatt håll. De satsar på AI och låter lärare styra undervisningen själva. Det är inte skärmarna som sänker skolan, utan politikernas klåfingrighet, skriver forskarna Ingrid Forsler och Saga Hansén.”
Artikeln är intressant då den pekar på vilka effekter som den politiska detaljstyrningen – ända in i klassrummet – påverkar professionens handlingsutrymme. De tar upp skillnaden mellan Sverige och Estland. En omfattande politisk klåfingrighet när det gäller ”hur” riskerar att påverka intresset för läraryrket.
Forskaren Gabriel Heller Sahlgren kommentar Pisa-resultaten i en artikel i Kvartal. Han påpekar att den höga andelen elever med invandrarbakgrund kan vara en förklaring till resultatfallet, men samtidigt har även läsförståelsen hos elever med svensk bakgrund sjunkit jämfört med tidigare Pisa-resultat. Hans avslutning i artikeln är något som jag verkligen instämmer i. ”Det krävs naturligtvis mycket mer analys för att få en ordentlig bild av västvärldens Pisakollaps och dess orsaker. Hur mycket som beror på utbildningssystemen och hur mycket som beror på bredare samhällsförändringar (och pandemins effekter) är ännu högst oklart. Men oavsett orsakerna kommer det att krävas stora krafttag för att förbättra de färdigheter som Pisa fångar upp bland svenska elever. Att identifiera problemen – och därmed lägga fokus på rätt åtgärder, både i skolan och utanför den – kommer att bli avgörande för att vända den nu etablerade negativa trenden.”
Så låt oss hoppas att landets politiker slutar att dra förhastade slutsatser om vad som orsakat fallet. Ägna i stället kraften åt att se till att ta reda på svaret på frågan ”varför”.
/
Bilden av Sverige är förlegad på många håll
I veckan var jag på filmvisning på Svenskt Näringsliv. Under den pågående tillväxtveckan så bjöd de in till visning av filmen ”What Sweden got right”. Rainer Zitelmann, en av initiativtagarna till filmen berättade inför visningen om varför han och Tomasz Agnecki valt att göra denna film. Sverige framställs ofta som en socialistisk modell, en bild som faktiskt inte är korrekt. Därför ville de göra en film som berättade Sveriges historia och därmed ge bakgrunden till varför Sverige idag är en av världens mest välmående länder. De konstaterar att Sverige idag faktiskt har en högre andel miljardärer per capita än USA.
Den svenska ekonomiska utvecklingen har varit möjligt genom att den företagsfientliga politik som drevs på bl a 1970-talet av socialdemokratiska regeringar – och som gjorde att entreprenörer lämnade landet och att landet fick stora ekonomiska problem – har ersatts av en politik som fokuserar på marknadsreformer och som lagt grunden till en tillväxt och ökad välfärd. Avskaffandet av förmögenhetsskatten, arvs- och gåvoskatten har varit viktiga förutsättningar för att Sverige idag betraktas som ett föredöme när det gäller hur kapitalmarknaden och förutsättningarna för entreprenörskap fungerar.
Filmen är intressant eftersom den ger ett ”utifrånperspektiv” på Sverige. Titta gärna på filmen – även du kanske får ett annat perspektiv på varför det är viktigt att ha goda förutsättningar för företagande. Det lägger grunden för tillväxt i ekonomin. En insikt som uppenbarligen saknas hos många vilket den nyss genomförda valrörelsen tydliggjort.
/
Flyget är viktigt för näringslivet
Svenska Dagbladet uppmärksammar idag Arlanda och det faktum att denna viktiga knutpunkt till omvärlden har sjunkande antal passagerare. Stockholms Handelskammare har också analyserat vad få direktflyg från Arlanda innebär i form av extra kostnader för resenärerna. En rapport kommer inom kort om detta. Det är väl känt att mellanlandningar kostar tid och det är pengar.
När jag var borgarråd för drygt 16 år sedan tog bl a dåvarande vd för Stockholms Handelskammare Maria Rankka och Jacob Wallenberg initiativ till nätverket Connect Sweden. Syftet med nätverket, där jag representerade staden, var att attrahera fler direktlinjer till Arlanda och därmed också stärka Arlandas konkurrenskraft gentemot Köpenhamns flygplats. Tyvärr föreslog finansborgarrådet Karin Wanngård (s) att staden skulle lämna samarbetet i budgeten 2023.
Nike Örbrink (kd) motionerade 2024 om att staden skulle återuppta samarbetet inom Connect Sweden. Motionen avslogs och moderaterna, med instämmande av Örbrink, konstaterade att ”Stockholm har, som landets ekonomiska motor och huvudstad i ett geografiskt avlägset land, inte råd att isolera sig från omvärlden. Styrets beslut att lämna Connect Sweden och andra ”flygfrämjande samarbeten” motverkar aktivt den avgörande
tillgänglighet som möjliggjort stadens historia som snabbt växande huvudstad med världsledande näringsliv och akademi.”
Idag måste vi konstatera att Köpenhamns flygplats har en bättre konkurrenssituation, de har många direktflyg. Den svenska debatten om ”flygskam” samt det faktum att många kommuner och företag har valt bort alternativet flyg för sina medarbetare, bidrar knappast till att förbättra situationen för Arlanda. Till detta kan nu läggas den uppenbara risk som finns för att en ny regering vidtar än mer åtgärder för att reducera antalet flygrörelser. Tidö-regeringen har ju tex avskaffat flygskatten.
Sveriges geografiska läge är givet. I en värld där globaliseringen är omfattande så är det viktigt att vi ser till att minska den nackdel som vårt geografiska läge innebär. Vi har många framgångsrika företag som gör affärer över hela världen. Det är viktigt att det är lätt att såväl komma hit från andra delar av världen som att det är lätt att resa härifrån.
Flygets betydelse handlar inte bara om kommunikation till andra länder utan det är också viktigt att det finns ett väl fungerande inrikesflyg. Att Handelskammaren i Stockholm lyfter denna, för Sveriges och näringslivets konkurrenskraft, viktiga fråga är därför mycket välkommet. Men jag tror inte att de kan räkna med draghjälp från Stockholm stads ledning, där det i skrivande stund ser ut som att det blir en fortsatt s, v, mp ledning.
/
Pisa-resultaten en kalldusch för många länder
Jag har precis lyssnat på Skolverkets presentation av Pisa-resultaten för 2025 års undersökning. Det var ingen upplyftande presentation. Resultatet visar på en bred nedgång för OECD-länderna. Undersökningen görs bland 15-åringar i 38 länder. Den mäter läsförståelse, kunskaper i matematik och naturkunskap.
Den förra undersökningen (2022) var märkt av Covid, vilket angav som en förklaring till att resultaten gick ner i många länder. Men denna undersökning kan inte bortförklaras med Covid. Skolverkets representant konstaterade också att OECD anser att det inte finns någon enstaka förklaring till att resultaten gått ner. Anmärkningsvärt är att 3 av 4 OECD-länder har ett försämrat resultat när det gäller läsförståelse. Samtliga Nordiska länder tappar.
Tittar vi på resultatet när det gäller svenska elevers läsförståelse är det hela 31 procent som ligger under nivå 2. (se diagram från undersökningen nedan). Det innebär att nästan var tredje elev inte har tillräckliga kunskaper för att förstå och analysera en text. Motsvarande siffra 2022 var 24 procent. Resultatet för matematik var hela 34 procent som ligger under nivå 2, dvs mer än var tredje elev. Det är ett skrämmande resultat. När det gäller resultatet i naturvetenskap är resultatet något sämre än förra undersökningen, 26 procent 2025 jämfört med 24 procent. Men här ligger det svenska resultatet inom området i princip oförändrat.
Allvarlig är att de elever som återfinns inom gruppen under nivå 2 i stor utsträckning är elever med svag socioekonomisk bakgrund. Det understryker åter att svensk skola inte klarar det kompensatoriska uppdraget. Pisa visar att gapet mellan de elever som har svensk bakgrund och utlandsfödda elever med utländsk bakgrund minskar. Men det beror på att resultaten faller bland eleverna med svensk bakgrund. Om man vill hårddra resultatet så gäller att alla har presterat sämre, oavsett bakgrund. I sig mycket oroande.
Hur ligger då Sverige till när det gäller jämförelsen mellan länderna?
Läsförståelse
- 17 plats av 38 (fem poäng över OECD-genomsnittet)
- Japan toppar följt av Sydkorea
- Finland och Estland presterar bättre än Sverige
Matematik
- 20 plats av 38 (1 poäng över OECD-genomsnittet)
- Japan toppar följt av Sydkorea
- Danmark, Estland och Finland presterar bättre än Sverige
Naturvetenskap
- 20 plats av 38 (tre poäng över OECD-genomsnittet)
- Japan toppar följt av Estland
- Finland presterar bättre än Sverige
Simona Mohamsson och Lotta Edholm har också kommenterat resultatet och de valde att tala om skärmpandemi. Tittar man på de svenska resultaten över tid inser man att skälet till resultaten över tid förmodligen har många orsaker, vilket också OECD konstaterar. Därför är det viktigt att inte fastna i att det finns en enkel lösning utan verkligen försöka att bena ut vad som orsakat detta fall.
Många förändringar är på gång inom svensk skola. Det är väsentligt att nu se till att de också faktiskt leder till bättre resultat. För nedanstående diagram från undersökningen visar att det finns en potentiell krutdurk mot bakgrund av hur många som faktiskt presterar under nivå 2, inte minst inom området läsförståelse. Det är en helt grundläggande kompetens för alla individer. Inte minst i en tid där AI används allt mer i olika sammanhang. Lägg till detta att vi lever i en komplex värld där det är viktigt att ta till sig information och att kunna dra slutsatser utifrån erfarenheter och kunskap. Vi vet också att läsförståelse hänger intimt samband med matematikämnet.
De elever som har deltagit i denna Pisa-studie går nu i gymnasiet. Hur ser vi till att de klarar gymnasiet på bästa möjliga sätt, mot bakgrund av dessa resultat? Det är en avgörande fråga för såväl dessa elever som det svenska samhället.
ADHD och entreprenörskap- superkraft eller risk?
ADHD-diagnoser och diskussionen om hur elever och andra bäst kan komma Sammantagettill sin rätt i samhället är högaktuell. Det gäller inte bara i Sverige.
Jag lyssnade nyligen på ett intressant föredrag om ADHD och entreprenörskap. Professor Johan Wiklund, professor vid Syracuse University i USA. Han har forskat om ADHD och entreprenörskap under de senaste 15 åren och menar att den bild som fått stort genomslag under senare år, via böcker och sociala media, att ADHD är en tillgång för en entreprenör, inte stöds av en entydig bild inom forskningen.
Tvärtom är bilden komplex och han understryker att ADHD inte kan ses som en enda egenskap. Diagnosen är mångfacetterat och kan handla om såväl hyperaktivitet och impulsivitet å ena sidan och om uppmärksamhetsproblem å den andra.
Personer som är hyperaktiva och impulsiva är otåliga, har hög energi och vill agera snabbt. Det kan vara en positiv egenskap för entreprenöriella attityder och viljan att faktiskt starta företag. Osäkerhet blir inte ett hinder initialt. Och hur många har vi inte hört vittna om att ”hade jag förstått hur jobbigt det var hade jag aldrig tagit steget”. Forskningen visar dock att när företaget väl är startat så kan uppmärksamhetsproblemen ta över. Det leder till svårighet att hålla fokus, planera, organisera och slutföra uppgifter.
Sammantaget visar forskningsresultaten att ADHD är bra för att starta. Men det är dåligt för att hålla igång. Därför understryker han vikten av att entreprenören tar hjälp av någon som fungerar annorlunda. En mer ”tråkig” person som kan fokusera på en eller två saker i företaget. Ta hjälp av andra och känn dina egna svagheter är hans råd.
Ett riktigt intressant webbinarium som Esbri bjöd på som du kan se här.
Professor Johan Wiklunds presentation av sin och kollegornas forskning lyfter resultat som är viktiga att ta till sig även i den svenska debatten, men också insikten om att personer med ADHD kan behandlas som en homogen grupp. Det som är viktigt att inse om och när som entreprenören kan behöva ta hjälp av andra för att även fortsättningsvis kunna driva ett framgångsrikt företag.
En självinsikt om de egna styrkorna och svagheterna som är nog så viktiga att ha för oss alla.
/
Vem vill bli lärare om skolan framställs som stökig?
Gäst i Hamiltonpodden är Sveriges Elevkårers ordförande Jonatan Lamy. Vi talar om skoldebatten, om vad Sveriges elevkårer är och hur organisationen ser på alla förslag till förändringar av inte minst gymnasieskolan. Vi hör inte organisationen i debatten om vinst i friskolor, hur kommer det sig?
Och stämmer det att Sverige tillhör de länder som har störtst problem med ordning och reda i skolan, som Simona Mohamsson med flera ofta framför. Sveriges Elevkårer har nyligen gett ut en bok ”Göra skillnad”, som handlar om vikten av elevinflytande. Läs mer om den här.