Hamiltonpodden

Publicerat

Teach for Sweden attraherar människor för karriärbyte

Ylva Lagesson är min gäst i Hamiltonpodden denna vecka. Hon har en bakgrund inom byggbranschen bl a som hög chef inom NCC. Men så bestämde hon sig för ett karriärbyte. Hon utbildade sig till lärare. De naturvetenskapliga ämneskunskaperna hade hon i och med sin tidigare utbildning. Nu började hon att jobba på en grundskola.

Efter ett tag upptäckte hon Teach for Sweden. En organisation som erbjuder människor att göra det som hon gjort, ett karriärbyte mitt i livet. Genom Teach for Swedens samarbete med skolor, framförallt högstadieskolor i utanförskapsområden, så kan de som kommer in på programmet börja jobba som lärare samtidigt som de kompletteringsläser KPU-utbildningen. Det gör att efter två år så är de behöriga lärare. Intresset för de 50 platser som erbjuds är mycket stort.

Vi talar om detta, om skillnaden mellan att jobba i byggbranschen och i en skola, om varför det är viktigt att engagera sig i läxhjälpsprojekt och mycket annat. Lyssna här.

 

Publicerat

Den svenska bostadspolitiken en kvarleva sedan 1940-talet

Debatten om hyresmarknaden handlar alltid om att det är för dyrt att hyra och att det gör att människor har svårt att få tag på en första bostad till ett rimligt pris. Man tvingas att köpa en bostad och de unga som inte har råd får ofta bo kvar, längre än önskat, hos föräldrarna.

I Hamiltonpodden utvecklar Stefan Ränk sin syn på bostadspolitiken. Han är koncernchef för Einar Mattsson AB, ett familjeföretag som är verksamt i Stockholmsregionen sedan 90 år. De har ett stort antal hyresfastigheter men förvaltar också andras fastigheter.

Stefan skrev nyligen en debattartikel i Altinget. Jag återger den i dess helhet här. Men lyssna också på vårt samtal i Hamiltonpodden.

/

Altinget debatt 30 oktober 2025
Den svenska hyresmarknaden skadar både hyresgästerna och samhällsekonomin

Dagens hyresreglering har skapat en marknad som hämmar byggandet, försämrar rörligheten och stänger ute dem med störst behov. Ett system med friare hyror kan förena trygghet och rörlighet och göra hyresrätten tillgänglig för fler, skriver Stefan Ränk, vd Einar Mattsson

I Altinget lyfter Cathrine Holgersson en viktig diskussion om tryggheten på den svenska hyresmarknaden. Hyresrätten har möjlighet att spela en central roll men behöver både värnas och utvecklas. Men dagens reglering ger motsatt effekt. Växande köer, låg nyproduktion och bristande rörlighet visar att systemet behöver reformeras – inte för att överge tryggheten utan för att återupprätta den.

Systemfel på hyresmarknaden

Ett tydligt exempel är Stockholm, där hyresmarknaden är minst tillgänglig för dem med störst behov. Enligt Stockholms Handelskammares analys av Bostadsförmedlingens data har den genomsnittliga åldern för nya hyresgäster stigit till nära 50 år i innerstaden och över 40 år i förorterna. För unga, nyinflyttade och familjer vars livssituation förändras återstår andrahandsmarknaden, där hyrorna i genomsnitt ligger omkring 60 procent över förstahandshyrorna – och i centrala lägen upp till 150 procent högre.

Detta är inte en tillfällig obalans, utan ett systemfel. Hyresregleringen gör hyrorna för låga i attraktiva lägen och för höga i mindre attraktiva områden. Det är tvärtemot syftet med hyresrätten som ett flexibelt och tryggt alternativ när livet förändras, inte ett boende för dem som kan planera tio år framåt.

Produktivitetskommissionen (SOU 2025:96) beskriver hur regleringen leder till lägre ekonomisk tillväxt: bostadsbeståndet används dåligt, rörligheten på arbetsmarknaden minskar och nyproduktionen hämmas.

Svarthandel och köer

Målet för bostadspolitiken borde vara självklart: en bostadsmarknad där den som arbetar kan efterfråga en bostad utifrån sin ekonomi, och där den som saknar arbete får stöd av det allmänna.

På en fungerande hyresmarknad kan människor snabbt och tryggt anpassa sitt boende efter livssituation, behov och betalningsvilja. Fastighetsägare utvecklar då bostäder där människor faktiskt vill bo – och möter minskad efterfrågan genom att sänka hyror.

Hyresregleringen gör hyrorna för låga i attraktiva lägen och för höga i mindre attraktiva områden.

På en fungerande marknad konkurrerar fastighetsägare om hyresgäster – inte tvärtom. Hyresrätten blir den tillgängligaste delen av bostadsmarknaden. I dag blir köer, bytesmarknader och svarthandel priset för en reglering som hindrar rörlighet. Ett system som skapar fler alternativ och ökad rörlighet stärker tryggheten.

Gör som Finland

Hyresrätten har en viktig fördel jämfört med det ägda boendet: fastighetsägaren bär den ekonomiska risken, inte hyresgästen. I många livssituationer – under studier, familjebildning, separationer eller tillfälliga arbeten – är det en avgörande trygghet. Men det alternativet är i dag inte tillgängligt för många, eftersom hyrorna inte styrs av efterfrågan utan av reglering.

Att hålla fast vid den nuvarande modellen gynnar varken hyresgäster, tillväxt eller samhällsekonomin. Sverige bör inspireras av Finland, som har reformerat sin hyresmarknad stegvis och på ett ansvarsfullt sätt. Ett första steg här hemma bör vara att genomföra den färdiga utredningen om fri hyressättning i nyproduktion. Men reformarbetet får inte stanna där. Som Produktivitetskommissionen föreslår behöver även det befintliga beståndet moderniseras, till exempel genom att låta hyresvärd och hyresgäst komma överens om hyran när en lägenhet blir ledig.

Precis som på andra marknader skulle det skapa incitament för bättre utbud, öka rörligheten och på sikt göra fler bostäder tillgängliga – och stärka både tryggheten och tillväxten.

Publicerat

Vad skiljer en operachef från en friskolechef?

I veckans avsnitt av Hamiltonpodden samtalar jag med Fredrik Lindgren, vd för Kungliga Operan. Fredrik har en intressant bakgrund från näringslivet. Han har bland annat varit vd för en friskolekoncern och informationsdirektör på Investor. Hur skiljer sig dessa uppdrag från att vara Opera-chef? Hade han nytta av sin bakgrund när han löste frågan om behovet av finansiering av Operans renovering?

Lyssna här. 

Publicerat

Näringslivet är ett Sverigeintresse

Jag samtalar med Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv om bl a socialdemokraternas förslag till sin kongress, om deras påstående att välfärdsreformerna är ett marknadsmisslyckande, om vilken betydelse som näringslivet hade under pandemin, om vinstdebatten och om debattklimatet i stort när det gäller näringslivet och en ökad debatt om att staten ska ”återta kontrollen” inom flera branscher. Lyssna här

Publicerat

Skolpengsexpert – omöjligt att veta om skolpengen är rätt

Jag samtalar med Gustav Blomberg skolpengsexpert på AcadeMedia, en av landets största friskolekoncerner. Det hävdas i debatten att friskolor är överkompenserade -stämmer det? Hur lätt är det för en friskola att kontrollera att skolpengen faktiskt beräknats korrekt av kommunerna och följer de lagen? Det är några frågor som vi samtalar om i veckans Hamiltonpodd.

Publicerat

Vanligt folk är chanslösa mot myndigheterna i domstol

Min gäst denna vecka i Hamiltonpodden är Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa. Denna fristående organisation, verksamheten finansieras via donationer och är helt fristående från offentliga verksamheter, startades av Gunnar Strömmer, idag justitieminister. Syftet är att slå vakt om individens fri-och rättigheter. Det gör de genom att driva principfall i domstolar. Det kan handla om orimliga avgiftskrav från kommuner gentemot fastighetsägare, myndighetsbeslut gentemot företagare och de kan också driva fall till Europadomstolen.  Det är uppenbart att det finns mycket att göra för att förbättra individers förutsättningar för en rättvis prövning  i förvaltningsdomstolarna. Lyssna på vårt samtal här

Publicerat

Vinsten är aldrig garanterad – vinst är en kompensation för den risk som entreprenören tar

Gäst i Hamiltonpodden denna vecka är Niklas Elert. Han är forskare vid Handelns forskningsinstitut och ledamot av Produktivitetskommissionen. Han är särskilt intresserad av entreprenörskapsfrågor. Han har medverkat i en intressant antologi om vinst som jag rekommenderar för läsning. Vi talar vinst, om välfärdsföretagens särskilda förutsättningar på den sk kvasimarknaden och om att studier visar att välfärdsföretagen bidragit till högre kvalitet och lägre kostnader. Lyssna på vårt samtal här. 

Publicerat

Skolan jobbar inte datadrivet med skolfrånvaron

Min gäst denna vecka i Hamiltonpodden är Aggie Öhman. Hon är skolutvecklare, engagerad debattör med spetskompetens inom skolfrånvaro och initiativtagare till Prestationsprinsen.

Vi talar om hur ett land med skolplikt kan acceptera så stor skolfrånvaro. Skolverkets undersökning HT 2023 visade att den var 15-29% för 15% av eleverna i förskoleklass och grundskolan. Vad beror frånvaron på och hur få tillbaka eleverna till skolan? Länder som inte har skolplikt har bättre koll på skolnärvaron än vad vi har i Sverige. I USA är det ett mått på kvalitet att man får eleverna att komma till skolan. Jag undrar – varför är det inte det i Sverige? Lyssna på vårt samtal.

Publicerat

Vad innebär ett accelerationsprogram på Epicenter?

  1. I detta avsnitt av Hamiltonpodden träffar jag Jack Melcher Claesson. Han är ”Head of Acceleration” vid Epicenter i Stockholm. Vi bokade in vårt samtal i samband med att Epicenter firade 10 år för någon månad sedan. Vi talar om vad Epicenter är, hur det kommer sig att det har utvecklats ett accelerationsprogram vid Epicenter och vad verksamheten innebär för Stockholm från ett internationellt perspektiv. Jack svarar också på frågan hur det kommer sig att länder vill samarbeta med Epicenter och vi får ett exempel på det internationella intresset mitt under vårt samtal.

Jack är själv serieentreprenör och har också en bakgrund, som så många entreprenörer, som UF-företagare.

Lyssna på vårt samtal här.

 

Publicerat

Elever i resursskolor måste få en långsiktig finansieringslösning

Resursskolor har utretts vid flera tidigare tillfällen, bara under de senaste 10 åren. Almega Utbildning har nyligen, i ett brev till Skolpengsnormsutredningen, understrukit vikten av att den kan presentera ett förslag som innebär en långsiktig lösning för finansieringen av resursskolorna.

Dagens skolsystem bidrar till att elever systematiskt misslyckas i skolan, särskilt elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). I dag lämnar drygt 15 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet. Elever med NPF är kraftigt överrepresenterade i statistiken. Därför kan det inte nog understrykas hur viktigt det är för såväl eleverna som för samhället i stort att utredningen nu presenterar en lösning på finansieringsfrågan.

Elever som går i resursskolor har ofta en historik av tidigare problematisk skolfrånvaro och låg måluppfyllelse. En stor och ofta stökig skolmiljö i vanliga skolor försämrar deras möjlighet att ens vistas där. Därför är en helt anpassad och resurstät skola ofta en nödvändig lösning för dessa elever. Eftersom en resursskola inte är en egen skolform finns det skäl att understryka att en riktad ersättning till en resursskola är en investering i dessa elevers, med stora och varaktiga stödbehov, möjligheter att nå kunskapsmålen för ordinarie grund- och gymnasieskola och därmed också leva ett mer självständigt liv.

I veckans Hamiltonpodd samtalar jag med Niklas Ahlström, styrelseordförande för familjeföretaget Utvecklingspedagogik AB, om dessa frågor och även om att regelverk och finansieringsmodeller måste stödja elevernas rätt till anpassad lärmiljö och ge nödvändig förutsägbarhet för sådana insatser.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-+