Efter helgens moderata arbetsstämma i Västerås kan jag konstatera att Västerås är en stad som har förändrats ganska mycket sedan jag flyttade därifrån 1977. Då var det en ganska trist stad, mycket präglad av industrin och ett socialdemokratiskt maktinnehav sedan rösträttens införande. Idag är det kollegan Elisabeth Unell som är kommunstyrelsens ordförande. Staden är uppfräschad och det har tillkommit mycket fina bostäder, inte minst vid Mälarens stränder. Det faktum att det går att snabbt ta sig till och från Stockholm med tåg har självfallet också påverkat Västerås konkurrenskraft. Jag vågar också påstå att staden inte alls är lika beroende av en arbetsgivare idag som den var för 30 år sedan – ASEA. I det gamla ASEA-glashuset finns nu många företag.
Politiken spelar roll. Ju fler arbetsgivare det finns – desto mindre sårbart är ett samhälle och en ort. Det tror jag att VÄsterås och många andra städer har lärt sig. Värt att tänka på i dagens lågkonjunktur och debatten om SAAB mfl företag och huruvida staten ska gå in med pengar i företaget.
/
ps
I Västerås kunde jag provsitta STCC-bilen som går på biogas. Fräck röd VW. Det faktum att biogasbilar deltar i STCC-tävlingar visar att även motorsporten är på väg mot förnyelsebart i rask takt.