Stockholm har som första kommun i landet lagt upp en långsiktig strategi för hur vi ska jobba för att förebygga negativa effekter med anledning av klimatförändringar. Tillsammans med bl a FOI har ett framtidsscenario tagits fram som baseras på den befintliga situationen i Stockholm och på de planer som finns i bl a satdens vision 2030. Framtidsscenariot ger en bild av 2030 och 2060 där hänsyn också tagits till IPCCs prognoser. Genom dessa verktyg får staden instrument för att löpande analysera de mest sårbara områdena och successivt arbeta för att förebygga effekter av bla översvämningar och värmeböljor i det befintliga fastighetsbestånder, avloppsnätet, infrastrukturen och att bygga det nya på ett sätt som minskar sårbarheten vad beträffar värmen och översvämningsrisken.
Mycket talar för att vi kommer att få se varmare vintrar, med mer nederbörd och torrare somrar med längre värmeböljor än vad vi är vana vid hittills, Häftiga skyfall blir också vanligare. För några år sedan drabbades Frankrike av en lång värmebölja som ledde till att många äldre dog. Bostäder, institutioner var helt enkelt inte anpassade för att klara av längre perioder med hög värme. Det är bl a det som vi ska se till att förebygga. Genom att vi börjar redan nu och kan få in detta perspektiv i det löpande underhållet så kan anpassningen ske systematiskt. Redan nu har vi också ställt krav på klimatanåpassning i tex markanvisningar i Norra Djurgårdsstaden. Ombyggnationen av Slussen är också en viktig del i arbetet med att förebygga översvämningar och för att reglera vattennivån i Mälaren. Denna sjö som förser hela stockholmsregionen med dricksvatten.
Se inslaget i ABC här
/
Vegetationsperioden beräknas också bli upp till 100 dagar längre 2100. rna