År: 2010

Igår skrev jag på bloggen om vikten av att det vid stadsplanering tas hänsyn till verksamhetsutövare. Så som miljölagstifttningen är konstruerad så är det företagen/verksamhetsutövarna som står risken om boende i ett nybyggt område klagar över verksamheterna. Detta trots att företagens kanske funnits där långt innan bostäderna kom dit. Svenskt Näringsliv har presenterat några konkreta exempel på detta.

Vi måste bereda plats för jobben också.

/

Det är bekymmersamt att resultaten i den svenska skolan inte är tillräckligt konkurrenskraftigt. Friskolornas belackare tar givetvis chansen och hävdar att det är friskolereformens fel. Tvärtom säger jag. Friskolornas intåg har lett till ett helt annat fokus på resultaten och jag tror inte att vi hade haft samma information om resultaten om inte friskolereformen genomförts. Men nu gäller det att utvecklingen går åt rätt håll. Den svenska skolan måste ligga i topp kvalitets och resultatmässigt. Annars tappar vi i konkurrenskraft.

På tal om konkurrenskraft så träffade jag idag Styrelsen för företagsgrupperna i Stockholm. De hade verkligen längtat efter detta möte. Inte beroende av att det var just mig som de skulle träffa utan pga att de nu träffade stadens Företagarborgarråd. Inrättandet av ett sådant har de nämligen länge framfört önskemål om. Och nu finns jag och mötet var trevligt.

Det finns en del att göra inte minst utifrån perspektivet att Stockholm växer. Det är mycket lätt att bara tänka nya bostäder och glömma bort att det behövs företagsområden också. Med dagens miljölagstiftning så är det särskilt viktigt att planera bostadsbyggandet så att det inte plötsligt blir ett problem för företag i ett företagsområde att bedriva verksamhet pga att de nyinflyttade boende anser sig störda av verksamheterna. Och då vet vi vem som står risken för detta – det är verksamhetsutövarna som då har att minska olägenheterna för de boende. Detta oavsett det faktum att verksamheten kanske varit på plats i många år innan bostäderna kom dit. Detta är en mycket viktig aspekt att tänka på när det nu byggs mycket nytt i Stockholm. Var rädd om de företagsområden som finns – de som flyttar hit behöver ju också arbetsplatser. Och det finns många tillverkningsföretag i Stockholm som lätt glöms bort i dagens ICT och tjänstefokuserade samhälle.

Det ska bli kul att fortsätta samarbetet med företagsgrupperna och dess medlemmar.

Idag kom en intressant rapport från Kista Science City. Jag har tidigare påpekat hur många som jobbar där men det tål att upprepas. Och de blir fler dessutom för det finns en stark framtidstro bland Kistaföretagen.  Idag är det drygt 66.000 anställda varav ca 23.000 arbetar inom informations- och kommunikationsteknologi (ICT). Samtidigt finns det en stor spännvidd när det gäller företagens storlek.

Av de 23.000 som är anställda i ICT-företagen jobbar hela 65% i de 13 företag som har fler än 250 anställda. Totalt finns det ca 8.500 företag i Kista Science Cityvarav ca 1000 ICT-företag i Kista. En stor andel av arbetskraften är högutbildad och andelen med doktorsexamen är högra än i såväl riket som länet i övrigt. Den genomsnittliga omsättningen per ICT-anställd i Kista är klart högre än såväl de i riket som i Stockholms län.

Det är viktig information som kommer och området är mitt uppe i en snabb utveckling. En väl utbyggd infrastruktur behövs för att tillgodose företagens behov, som tex god access till Arlanda och Bromma, Förbifarten och tvärspårbana. Men företagen måste också kunna rekrytera kompetent arbetskraft. Därför är det så viktigt att den svenska högre utbildningen har hög kvalitet, men företagen måste också ha goda möjligheter att rekrytera medarbetare från andra länder om de inte hittar rätt kompetens i Sverige. Det behövs också god tillgång till riskkapital för att fler företag ska kunna starta.

Kista uppmärksammades också på ett annat sätt när Pär Hedberg STING blev utnämnd till årets riskkapitalist. Ett stort grattis till Pär för denna välförtjänta utmärkelse.

/

ABC hävdar ikväll att jag har vänt kappan efter vinden och numera är för avgifter på dubbdäck efter att för en vecka sedan har varit emot detsamma. Detta inte ett korrekt påstående.

För en vecka sedan hade jag en interpellationsdebatt med Jan Valeskog (s) om dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Valeskog hävdade då att dubbdäck är en trafiksäkerhetsfråga, samtidigt förspråkade han en avgift på dubbdäcken för att reglera dubbdäcksanvändningen. Min kommentar var då att om han anser att det är en trafiksäkerhetsfråga så verkar det vara konstigt att han vill lägga en avgift på dubbdäcken. Det innebär ju då – med hans argumentation – att de som inte har råd att betala avgiften får en sämre trafiksäkerhet. Min poäng var att hans argumentering inte hängde ihop – jag argumenterade inte emot avgifter i sig som ABC påstår. Vilket jag också påpekade för reportern när hon intervjuade mig i eftermiddags.

Tvärtom så har Stockholm stad redan för flera år sedan påpekat att det behövs flera instrument för att säkra luftkvaliteten och minska dubbdäcksanvänsdningen. Det handlar om reglering av dubbdäcksanvändningen i form att tex miljözoner, avgifter eller andra åtgärder.

Per Ankersjö och jag har i ett gemensamt pressmeddelande idag påpekat just detta – att det behövs fler åtgärder för att komma till rätta med luftkvaliteten i Stockholm.

/

Man kan undra vilken linje som gäller från s sida ang Slussen. Carin Jämtin mfl företräder en linje och Thomas Rudin talar nu om att det måste göras en samhällsekonomisk analys av trafikstörningar mm under en byggnation.åter igen står det klart vilket bristande ledarskap det finns inom s. Det är bekymmersamt eftersom det givetvis är bra för Stockholm om vi kan komma överens över blockgränserna kring stora projekt som detta. Men tyvärr gör deras agerande att vi inte kan lita på att sagt ord gäller.
Slussen faller samman, miljontals kronor pumpas in varje år för att den ska fungera hjälpligt. Så ser verkligheten ut och det är därför som det är angeläget att komma igång. Det beslut som kommunfullmäktige tog i juni 2010 gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att titta över förslaget när det gäller byggnaderna. Infrastrukturutformningen fattades det beslut om. Att svd nu framställer ny utformning av platsen som en stor nyhet är lite lustigt eftersom det var det uppdraget som fullmäktige gav i juni. Det är också lustigt att SvD lyfter fram att vissa tjänstemän på stadsbyggnadskontoret ville ha ett annat förslag. Det är lätt att föreställa hur allmänhetens reaktion hade blivit på det.

Nej låt oss nu fokusera på att komma till skott med nya slussen. Det förslag som finns innebär att i princip all betongyta från skeppsbron mot mälaren försvinner och vi får njuta av vatte ytan där den idag täcks av Karl XIV Johans torg och munkbroleden.
/

I morse på P1 drevs den mp ,v,s- linje som vi hört så ofta ang investeringar i cykelbanor från journalisternas sida. Anslag till cykelbanor i trafiknämndens budget togs som intäkt för att alliansen inte bryr sig om cyklisterna. Vi vill bara bygga vägar för bilismen var budskapet från P1, kryddat med lämpligt citat från Regina Kevius. Det finns ca 80 mil cykelstråk i staden. Det finns uppdrag i budgeten som visar att majoriteten vill bygga ut infrastrukturen och vi vet att det byggs för andra pengar och inte bara för de som finns i trafikförvaltningens investeringsbudget. Men det budskapet är inte lika kul att sprida verkar det som.

I eftermiddag har jag varit med och delat ut priset till Årets gröna kapitalist. Veckans Affärers utmärkelse gick till Sunfleet. Bilpoolsföretag som är med i Klimatpakten. Kul! Bilpoolsmodellen finns också med i Norra Djurgårdsstaden och det är ett koncept som jag tror kommer att växa runt om i Sverige. Det är en tydlig generationsfråga.

Intressant att DO valde att informera om sin slutsats när det gäller Nikab-frågan via debattsidorna och inte ge information först till staden. Intressant form av myndighetsutövning.

Jag har tillbringat en stor del av dagen i Kista. Lunch på Kistamässan med ett 10-tal företagare. Ett utmärkt tillfälle för mig att presentera vad jag tycker är viktigt att jobba med inom mina ansvarsområden under mandatperioden. Redan vid lunchen framkom det bra bevis på att det är klokt att lägga ihop ansvaret för näringslivs, arbetsmarknads och integrationsfrågor. Kul att möte det intresse som finns från företagens sida. Dessutom finns det naturligtvis ett stort engagemang kring infrastrukturfrågor. Av lätt insedda skäl eftersom det är oerhört viktigt för företagen som finns på plats att deras medarbetare, kunder och affärspartners lätt kan komma till och från Kistaområdet. Det kommer att vara stökigt där ett tag framöver men det är viktigt att hitta lösningar så att kunderna hittar till bl a Kistagallerian och att Ericssons medarbetare mfl kommer lätt till jobbet.

Efter lunchen var det dags för besök på Jobbtorget i Kista. Där var det full fart. Oerhört inspirerande att träffa såväl de medarbetare som jobbar där som de aspiranter som lär sig svenska, lär sig söka jobb mm. Jobbtorgen är en viktig verksamhet och de jobbar med coachning på ett individbaserat sätt som dessvärre nog saknas på många andra håll. Jag blir upprörd när jag hör hur det svenska systemet har fungerat. Det borde vara självklart att en av de första frågor som personer som kommer till vårt land får är vilken formell utbildning de har med sig i bagaget. Men den frågan ställs dessvärre alltför sällan. Nu jobbar Jobbtorgen utifrån perspektivet vilken utbildning som individen har. Men när en person har varit i landet under flera år och inte jobbat som tex veterinär, och än mindre fått en validering av den utbildningen till svenska förhållanden, så är det mycket som måste hämtas upp och den förlorade tiden kan aldrig tas igen. Jobbtorgen är ett bra steg på vägen, de jag träffade idag var mycket nöjda med verksamheten. Men det finns mycket att göra när det gäller hur man jobbar i övrigt i samband med att nya människor kommer till vårt land. En sak är att ändra på regelverket, men det gäller också att jobba fokuserat på individen.

/

Jag har idag varit i Oslo och talat på en konferens i rådhuset om samarbete mellan näringslivet och kommunen. Oslo stad startar nu en klimatpakt, en kopia av den som vi startade i Stockholm i september 2007. Jättekul att iden sprider sig och jag hade turen att få vara med vid den fõrsta signeringen i Oslo idag.

Dagens budgetfullmäktigedebatt handlade för min del om arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Glädjande nog ser vi att kurvorna är på väg åt rätt håll. Det handlar om såväl arbetslöshetskurvorna, antalet inkommande till Jobbtorgen minskar, andelen med sjukersättning sjunker, fler jobb tillkommer och fler företag startas. Det finns ett stort stöd över partigränserna i kommunfullmäktige och det känns verkligen att det finns stor förväntan på det arbete som vi står inför på min rotel. Oerhört stimulerande tycker jag.

Många tror att det finns stor antagonism mellan företrädare för olika partier. Det är i nio fall av tio helt fel. De flesta politiker kan skilja mellan sak och person. Och det känns kul att få den uppskattning som jag fått från partikollegor från andra partier idag. Det vittnar om att vi kan få en bra stämning i kommunfullmäktige med udd i sakdebatterna.

Inom mitt ansvarsområde finns också integrationsfrågorna och jag passade på att göra en tydlig markering i mitt inledningsanförande ”Mot bakgrund av den debatt som uppstått kring integrationspolitiken så ser jag det som min uppgift att inom ramen för detta arbete: 

/

I dagarna två pågår det budgetdebatt i Stockholm. Det är intressant att följa utvecklingen inom oppositionen. Deras sönderfall börjar nu likna Slussens, de kan bara upprätthållas genom att man skyfflar in mer pengar. Trots att delårsbokslutet förutspår att överskottet för 2010 kan uppgå till över 2 miljarder kronor så vill de rödgröna höja skatten. På tal om Slussen så är den frågan intressant inom (s). Det nya borgarrådet Rudin meddelade i debatten om stadsbyggnadsfrågor att han vill att man ska göra en total samhällsekonomisk analys om Slussen och vad det skulle kosta att bygga om nuvarande. Har vi hört det förrut? Har vi gjort det redan? Det var den analysen som de borgerliga partierna begärde för ca 10 år sedan. Men döm om min förvåning när sedan Jan Valeskog vice ordförande (s) i trafiknämnden, på en fråga under trafikdebatten om vad (S) vill med Slussen egentligen svarar ”Vi vill riva och bygga nytt!”. Intressant inre liv det partiet verkar ha. 

Om man lyssnar på oppositionen i debatten så är det faktiskt ett under att någon vill bo och leva i Stockholm. För enlig dem är det ett elände när det gäller miljö, trafiksäkerheten är undermålig, cykelinfrastrukturen finns knappt osv. Jag kan bara lugnt konstatera att Stockholm är i år Europas miljöhuvudstad. Vi har fått utmärkelsen för de historiska bedrifterna men lika mycket för att vi har ambitiösa planer för framtiden. Men en opposition skulle ju aldrig kunna erkänna att en majoritet har ambitiösa planer för framtiden. Särskilt inte en opposition med Miljöpartiet. Men det spelar ingen roll. Andra ser, andra konstaterar och andra applåderar. Och Stockholmarna har gett oss förnyat förtroende.

/