Stockholm växer så det knakar och vi räknar med att hela regionen ska växa med ett Göteborg till 2030. Det innebär 500.000 fler invånare i länet och många av dem kommer att bo i Stockholm. Samtidigt vet vi att gatuutrymmet inte blir större för att det blir fler invånare. Därför måste vi redan nu förbereda stadens infrastruktur för det ökade tryck som kan komma. Gör vi inget så riskerar vi totalkaos i trafiken, inte minst i Stockholms innerstad.
Gatuutrymmen behövs för kollektivtrafik, leveranstrafik, utryckningsfordon, cyklar, gående och privatbilism. För att en gata ska rymma allt detta krävs det att den är ca 45 meter bred. Så breda gator finns inte i Stockholm. De flesta är 20-30 meter breda.
Vi vet att vi blir fler och då gäller det att använda det begränsade gatuutrymmet på effektivast sätt. Det är därför som vi konstaterar att det handlar om kollektivtrafik, cyklister, leveranstrafik och gående. Idag fastnar många bussar i köer i stan. För att råda bot på detta har vi tagit fram en stombusslinje- och spårvägsstrategi som är på remiss. Den fokuserar på hur framkomligheten för stombusslinjerna ska säkras och var dessa linjer ska gå.
Framkomlighetsstrategin har perspektivet 2030 och handlar om att sätta upp mål för framkomligheten i kollektivtrafiken, om att attrahera fler till att resa med kollektivtrafiken eller att cykla, kort sagt göra alternativen så attraktiva att fler lämnar den egna bilen hemma.
Strategin är inte okontroversiell. Framkomlighet är en viktig fråga i staden och det är många som hellre skulle se att den ”egna” framkomligheten prioriterades framför ”andras”. Men ska Stockholm vara en attraktiv stad för människor och kapital även i framtiden så är infrastrukturen och framkomligheten en mycket viktig fråga att lösa. Människor och varor måste kunna lita på att komma fram i tid.
Och en sak är säker, görs det ingenting så blir det mycket sämre för alla.