År: 2011

Idag har jag och Christoffer Järkeborn invigt den sopsugsanläggning som trafikkontoret har investerat i för att det ska bli lättare att göra rätt för alla som njuter av Mariatorgets grönska. Papperskorgarna har kopplats till en sopsugsanläggning som innebär att papperskorgarna töms automatiskt när de blir fulla. Anläggningen behöver tömmas en gång i veckan och det innebär att transportmängden minskas betydligt. Särskilt fiffigt är det med den nedsänkta containern som inte syns i gräsmattan. Förhoppningsvis kan även fastigheterna runt parken ansluta sig till anläggningen.

På vägen dit kunde jag också konstatera att det är så oerhört mycket trevligare på Hornsgatan med de träd som planterades i vintras och som nu grönskar så vackert upp mot Ringvägen.

Teknik kan underlätta tillvaron och det gäller verkligen många av de företag som finns i Kista. Jag hade nöjet att delta på mitt första möte med electrums styrelse idag på eftermiddagen. Kista Science Citys verksamhet är verkligen viktig för Stockholms utveckling. Verksamheten uppmärksammas runt om i världen men det är få som känner till allt som händer på de arbetsplatser där över 60.000 personer jobbar i Kista.

/

Idag har det verkligen varit mycket slitande på talarstolen för min del. Det började med en interpellationsdebatt om snöröjningen med Tomas Rudin. Där kom ärendet till trafiknämnden på torsdag väl till hands. Det är enkelt för s att kritisera snöröjningen men det är ingen som synar dem på hur de vill lösa frågan. De säger nej till sjötippning av snö från innerstaden och nej till landdepåer i ytterstaden. Nu i vinter har det samlats in snö motsvarande ett Globen i innerstaden och en i ytterstaden. Och då har ändå inte all snö samlats in. Om man inte vill sjötippa – var ska då snön som röjts undan läggas?

Cykel är en annan fråga som är aktuellt. Trafikkontoret jobbar just nu med att ta fram en sammanhängande cykelplan för staden. Den ska också innehålla cykelstråk som går över kommungränserna. Det är ett sätt att stimulera till arbetspendling på cykel. Enklare regler för cyklister, i kombination med att man blir bättre på att ta hänsyn till varandra i trafiken, är en annan fråga som diskuterats. Jag säger i DN idag att jag kan tänka mig att öppna upp för att det, på vissa specifika ställen i stan, blir möjligt för cyklister att svänga till höger trots att det är rött. Det gäller dock bara på platser där det är rimligt utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv.

Tunnelbanan och kollektivtrafiken är en annan fråga som diskuterats såväl i media som på dagens kommunfullmäktige. Jag har alltid hävdat att det är viktigt att bygga ut kollektivtrafiken i takt med att allt fler vill bo och arbeta i Stockholm med omnejd. Därför kan man inte säga att det ska vara antingen tunnelbana eller spårväg. Det är det som passar bäst utifrån rådande förutsättningar som ska väljas. Något som också mycket riktigt konstaterades i ledarens i söndagens Dagens Nyheter. Det finns intrasftrukturplaner som omfattar över 100 miljarder kronor i den länsplans som Per Unckel presenterade för ett drygt år sedan. Över 100 miljarder kronor i form av investeringar i vägar och spår som ska initieras till 2021. Det är dags att redan nu börja titta på vad som kommer efter detta. Och självfallet ska tunnelbanan vara en del i detta. Det är inte minst viktigt för att binda ihop länets kommuner bättre i framtiden. På vissa ställen, i staden, finns det redan tunnelbana och den kanske ska kompletteras med spårväg (som kan ta fler passagerare än bussar) för att öka kapaciteten.Det är en stor utmaning att upprätthålla denm höga andelen kollektivtrafikresenärer i en växande region. Redan idag görs det ca 1,2 miljoner resor varje dag med kollektivtrafiken.

Oppositionen jämför ofta med Köpenhamn där de hävdar att vi borde bli en lika bra cykelstad som Köpenhamn. Köpenhamn har inte alls lika hög andel kollektivtrafikresenärer som Stockholm. KTHs Centrum för transportstudier konstaterade för ett drygt år sedan att potentialen för att minska trängsel genom att locka över bilister till cykel måste anses vara liten. Även om hälften av alla resor med bil som är längre än 15 km ersätts med cykel får man effekter som vore nätt och jämt märkbara. Således – de stora utmaningarna ligger i att bilisterna går över till kollektivtrafiken. Visst är det bra att många och allt fler cyklar. Men det viktiga när det gäller att fixa framkomligheten och miljön är att en mycket hög andel använder kollektivtrafiken.

Till dessa frågor kan läggas en motion från Tomas Rudin om inrättandet av ett handelshus för företagare där jag kunde konstatera att Nyföretagarcentrum och Start Up Stockholm är svaret på den frågan. Till detta kan också läggas debatt med anledning av två motioner från det nya oppositionsborgarrådet Karin Wanngård på tema Ekoism i stället för egoism, källsortera mera och Ekoism i stället för egoism om dubbdäcksförbud. Även här fick jag möjlighet att berätta om vad vi gör från majoritetens sida.

/

Båda morgontidningarna har stora artiklar om trafiken i Stockholm. Dn jämför restider på en stäcka 2006 jfr med 2011 och konstaterar att det tar längre tid nu. Detta föranleder ett antal att kräva högre trängselavgifter pga ökad trafik. Kollegan SVD har dock idag en artikel där det konstateras att trafiken över trängselskattesnittet har minskat betydligt sedan trängselskattens införande. Viktig info som saknasi DN där man lätt kan få intrycket av att köerna beror på fler bilar. Men den stora skillnaden mellan 2006 och nu är bygget av Norra länken och E18 vid Kista och att antalet fordon inte ökat trots att befolningen i Stockholm ökat med över 50.000 personer och än mer i länet under samma tid.

Åter igen har språkröret Fridolin uttalat sig om Stockholm stad på ett sätt som pinsamt tydligt visar att han inte vet vad han talar om. Kanske dags att språkrörskollegan Romson berättar lite om vad som sker i Stockholm när det gäller miljö- och energieffektiviseringsarbetet. Borgarrådskollegan Joakim Larssonvill också hjälpa till i kompetensutvecklingsarbetet vilket framgår av följande pressmeddelande;

I går uttalade sig Gustav Fridolin (MP) återigen kritiskt i radio om uteblivna satsningar på upprustningar av bostäderna i miljonprogrammet. Denna gång i Morgonpasset i P3. Ytterstadsborgarrådet Joakim Larssons (M) inbjudan till en guidad visning av miljonprogramsupprustningarna i Järva kvarstår.

 – Då jag inte fått någon respons på min tidigare inbjudan till Fridolin vill jag påminna honom om att inbjudan om en guidad tur i Järvaområdet kvartstår, säger ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M).

 – Det tycks fortsatt gå Fridolin förbi att Stockholms stad nyligen, tillsammans med de boende i Husby, invigt referenskvarteret för de omfattande upprustningar och energieffektiviseringar som nu genomförs i alla stadens miljonprogramsfastigheter, säger ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M).

– Stockholms stad visar att det är möjligt att rusta upp och energieffektivisera miljonprogrammen utan statligt stöd, något som många rödgröna kommuner inte klarar av, säger ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M).

 Fakta:
Under en tioårsperiod, samma tidsspann som det tog att bygga miljonprogramsbostäderna i Järva, kommer staden investera över 10 miljarder i renoveringar och energieffektiviseringar. Detta arbete har föregåtts av en bred dialog med 15 000 av de 60 000 boende i järvaområdet, som har inkommit med 30 000 förslag till förbättringar. Utöver de omfattande renoveringarna i Järvaområdet så renoverar nu de kommunala bostadsbolagen i Stockholm alla eftersatta lägenheter i staden byggda under samma tidsperiod.

I  denna film illustreras hu komplicerad snöhanteringen är i en tät stad. Det blir inte enklare av det faktum att Sverige är det enda landet i Europa som betraktar snö som avfall. Så när snön inte smälter krävs det dispens från tippningsförbudet från Naturvårdsverket för att sjötippa snö. Om det däremot blir töväder så är det helt ok att den smälta snön, dvs dagvattnet, finner ner i samma sjö.

Intressant artikel i dagens DN. Den har jämfört hur lång tid det tar att åka sträckan Bredäng-Kista första halvåret 2011 med 2006. Med hjälp av Trafikverket i Borlänge har man räknat ut att det tar längre tid idag än 2006. Det är inte så konstigt för sedan 2006 så har två stora infrastrukturprojekt påbörjats på just denna sträcka. Det är dels Norra Länken som påbörjades våren 2007 och dels bygget av E 18 vid Kista Hjulsta Järvafältet som påbörjades under 2010. Att vägbyggen påverkar framkomligheten är inte konstigt, det är snarare förvånande att det inte påverkar mer än vad de faktiskt gör. Det är imponerande att ca 40-50.000 fordomn så smidigt kan passera vid norrtull varje dygn.

I artikeln hävdas det också att det blivit fler fordon. Det påståendet finns det dock inget belägg för i artikeln och det finns det inte heller något belägg för i de årliga trafikmätningar och analyser av stockholmstrafiken som Trafikkontoret genomför varje år. Tvärtom visar dessa analyser att trängselskatteeffekterna håller i sig.

På trafiknämnden i mars i år hade vi ett ärende som visade statistik över trafikflödena 2010. Redovisningen omfattade huvudsakligen mätningar av fordonsflödet över ett antal snitt i staden. Tendensen är att det inte går att se några tydliga eller stora förändringar av trafiken sedan 2009 i dessa snitt. Effekten av trängselskatten består, både avseende att reglera mängden trafik till och från innerstaden och avseende framkomligheten på huvudgatorna i både innerstaden och ytterstaden.

I underlaget skönjs också en utveckling att trafiken inte ökar trots att både befolkning och sysselsättningen ökar. Det är positivt för regionens utveckling att ekonomin kan växa utan att trafiken gör det, även om det är för tidigt att säga om det är en tillfällighet eller en mer långsiktig trend. För City är den trenden särskilt tydlig. Trafiken kan inte öka mer, utan trafiktillväxten måste istället ske inom andra trafikslag, dvs att man går, cyklar eller åker mer kollektivt så att utrymmet för fordonstrafik kan användas i högre grad av nyttotrafiken. Samarbete om kollektivtrafikens förutsättningar och hur befintlig vägsystem ska nyttjas blir för det växande Stockholm allt viktigare.

Sedan är det en helt annan sak att många uppfattar det som att det blivit mycket mer trafik över lag. Men det kan ju också ha sin förklaring i att det pågår en massa byggen runt om i staden, såväl vägar som fastigheter som spår, som faktiskt också påverkar  framkomligheten.

Det som är positivt med dagens artikel är att det understryker vikten av att vi snabbt får fart på bygget av Förbifart Stockholm och alla de andra infrastruktursatsningar som finns i det 100 miljarders paket som ligger i den länsplan som sträcker sig till 2021. Den takt som Stockholmsregionen växer i just nu understryker detta mycket tydligt och det finns anledning att påpeka att det behövs mer infrastruktursatsningar än de som finns i  denna rekordomfattande länsplan. För infrastruktursatsningarna måste hänga med i befolkningsutvecklingen.

Som finansiering av infrastruktursatsningarna i den länsplanen finns också överenskommelsen mellan staden, länets företrädare och regeringen om att trängselskatteintäkterna ska användas för finansieringen av Förbifarten, att trängselskatten ska indexregleras och att trängselskatt kan införas på Essingeleden när Förbifarten står klar. En överenskommelse som c, fp, m och kd står bakom.   Till slut vill jag bara påminna om att det är riksdag och regering som beslutar om trängselskatten inte Stockholm stad. Och trafikkontorets mätningar visar att trafiken på Essingeledan faktiskt har minskat något sedan 2007 och samma sak gäller trafiken i Södra länken.

/

I dagens SvD misstänkliggörs företag som inte har kollektivavtal på ett sätt som är rätt anmärkningsvärt. Staden har satt upp en hemsida där företag kan anmäla intresse för att ta emot sommarjobbare. Dessvärre är det inte så många företag som använt sig av den vägen och just nu finns det totalt 9 företag på hemsidan. SvD har kollat dessa företag och kommit fram till att 7 av dessa inte har kollektivavtal. Detta får LO kommentera på ett sätt i artikeln som gör att man kan tro att staden underlättar för företag som vill lura ungdomar. På stadens hemsida informeras det om lönevillkor mm men vi tar inte ansvar för annat än att det är kollat att företagen betalar skatt och arbetsgivaravgifter, efter det läggs de ut på hemsidan. Skälet till att vi tagit detta initiativ är det faktum att vi tycker att det är viktigt att ungdomar och företag kan hitta varandra. På så sätt kan även ungdomar som inte har egna kontakter få sommarjobb. Men det väljer SvD nu att misstänkliggöra.

Organisationen Företagarna gjorde nyligen en undersökning där de konstaterade att 60% av småföretagen inte hade kollektivavtal och att andelen var än större i Stockholms län.

I Företagarnas rapport konstateras det något som SvD borde fundera över;

 

Eders kungliga högheter, mina damer och herrar, välkomna hit, landsmän från hela världen!

För någon vecka sedan hade jag nöjet att träffa och samtala med den person som Stockholms stad har valt att tilldela årets Nelson Mandela-pris. Priset syftar till att uppmärksamma en person, ett projekt eller en förening som har gjort någonting bra för ett mer integrerat Stockholm.

***

Årets pristagare heter Pelle Friman. Han har startat föreningen Internationella Bekantskaper som syftar till att etablerade svenskar och relativt nyanlända faktiskt ska mötas – både fysiskt och via nätet. Just det faktum att han använder internet – i form av Facebook – för att underlätta mötet gör det tydligt hur enkelt integrationsarbetet kan vara. Och just att vi möts, trots olika kultur och etnicitet är grunden för en god integration. Det är mötet mellan människor som raderar fördomar . Först när vi har kommit förbi dessa föreställningar om varandra kan vi komma vidare i en större mångfald på arbetsmarknaden, i bostadsområden och i umgängeskretsen.

***

Tittar vi historiskt på Sverige så har vi länge varit ett öppet land. I min bokhylla hemma har jag en intressant bok som heter ”Tusen år av invandring” som just illustrerar detta. Mitt eget namn Hamilton är en illustration av detta, min mans förfäder kom hit på 1600-talet från Skottland,  statsministern heter Reinfeldt, en borgarrådskollega här i stadshuset heter Kevius, en gata ett kvarter från Stadshuset heter Samuel Owens gata, namngiven efter den självlärde engelske verkmästaren som öppnade en maskinverkstad i Stockholm och kom att utveckla ångsjöfarten i Sverige, Bonnier är en av många invandrare som slog sig på bokbranschen.

Men det var inte bara högt uppsatta personer som kom hit, mycket tjänstefolk, hantverkare och arbetare med familjen finns också bland de som kommit hit under århundraden från andra länder.  Skälet till varför de har fått komma är ganska enkelt, ett litet land långt upp i norr har inte råd att säga nej till de som vill komma hit och bidra. Så var det på 1600-talet, så var det när Christoffer Polhems far kom från Tyska Pommern till Sverige. Han son, som idag kallas den svenska mekanikens fader. vars 350 års jubileum vi uppmärksammar i år, och så är det också idag. Vi behöver kompetens och duktiga och driftiga människor.

 Vi som bor i Stockholm möter dagligen svenska medborgare med rötter i andra länder, både privat och på våra arbetsplatser. Sverige – och inte minst Stockholm – är på väg att bli en mångkulturell storstad. Åtminstone om vi jämför med hur det har varit. För det är ju så att Sverige på en ganska kort tid har gått från att vara ett av världens mest homogena länder till internationellt och multietniskt. Idag finns det 201 olika nationaliteter representerade i Stockholm.

***

Att människor rör på sig är naturligt. Vi är många som har släktingar i USA. Under utvandringsperioden under andra halvan av 1800-talet lämnade en och en halv miljoner svenskar Sverige för Amerika och invandringen kom senare främst att bestå i återvändande amerika-svenskar. Först under 1970-talet fick vi i Sverige en flyktinginvandring och i och med den för första gången en invandring från utomeuropeiska länder.

***

Mellan 1970 och 2006 ökade antalet utrikes födda i Sverige från 540 000 till 1 175 000 personer, eller från 7 till 13 procent. Antalet födda utanför Europa ökade under samma period från 30 000 till 440 000. I det perspektivet har det gått fort.

***

Invandring för med sig mycket positivt. Vi kan se många exempel i Sverige på hur banden mellan Sverige och andra länder stärks tack vare invandringen. Entreprenörsforskare har under senare år uppmärksammat det faktum att personer som kommit till Sverige, som startat ett företag här har ofta utvecklat det genom att göra affärer med företag i sitt forna hemland. Det finns flera exempel på personer som har utvecklat framgångsrika företag i Sverige på detta sätt och därmed skapat jobb både här och där.

***

Det är viktigt att fortsätta sträva mot målet att Stockholm ska bli en fullt ut internationell och multietnisk storstad. Där det inte spelar någon roll varifrån du kommer, utan där det viktiga är vart du är på väg. Låt oss vara stolta över att vi i Stockholm ändå har kommit så pass långt på så kort tid, men det finns mycket kvar att göra.

***

Ni som är inbjudna hit idag har valt att bli svenska medborgare. Ni är nu stockholmare som har alla rättigheter och skyldigheter fullt ut. Och ni vet att det finns många lyckliga skäl till att flytta till ett nytt land. Det kan vara kärlek och en ny familj, det kan vara ett nytt jobb och det kan handla om ren nyfikenhet.

Men ni vet också att det finns djupt tragiska orsaker som tvingar miljoner människor på flykt undan ett land som de kommer att sakna resten av livet. Krig, förtryck, fattigdom och katastrofer är erfarenheter som många invandrare i Sverige har med sig. Erfarenheter som vi som är födda här aldrig fullt ut kan förstå vidden av.

Och för många av er var valet att lämna det invanda i hemlandet för det okända i Sverige kanske inte baserat på vad som var bäst för er, utan vad som var bäst för era barn. Därför har vi också alla det gemensamma uppdraget att se till att barnen får det bättre.

***

För att lyckas krävs det att vi alla förstår att vi har ett gemensamt ansvar för integrationen. Det gäller oss som är politiker, det gäller företagen som anställer, det gäller oss alla som medborgare och som medmänniskor. Den som kommer till Sverige behöver inte dansa kring midsommarstången – men det underlättar om man förstår varför svenskarna gör det.

Min uppgift här idag är att dela ut Stockholms stads årliga integrationspris, Nelson Mandelapriset. Priset syftar till att uppmärksamma en person, en förening eller ett projekt som har bidragit till ökad integration i Stockholm.

***

I år fick vi in 61 unika nomineringar till priset. Det är ett tecken på att det görs mycket bra som stockholmarna finner det värt att uppmärksamma.

***

Årets pristagare har en bakgrund som lärare inom SFI i Västerort och det var där han förstod att han i många fall var den enda svenskfödda som hans elever träffade. För att skapa möten mellan relativt nyanlända och svenskfödda startade han föreningen Internationella Bekantskaper . Genom att använda sig både av det fysiska mötet och möten via internet har årets pristagare visat att förutsättningar för integration kan finnas i enkla medel och genom att skapa förutsättningar för möten han har funnit en av de viktigaste nycklarna till att lyckas.

***

Jag vill be Pelle Friman som är initiativtagare till föreningen Internationella Bekantskaper att komma upp på scenen.

Pelle – du har på ett föredömligt sätt visat att integration inte behöver vara komplicerat.  Du har förstått att mötet mellan människor är det viktigaste för att öka toleransen och överbrygga fördomar. Och genom att använda dig av ny teknik har du gett oss en modell som är enkel för fler att använda i syfte att öka integrationen. Jag hoppas att många stockholmare både kommer engagera sig i din förening och att många kommer att följa ditt exempel.

Stort Grattis till årets Nelson Mandela-Pris!

Idag presenterar sex STING företag för investerare i London. Syftet är att attrahera dessa till att investera i svensk miljöteknik. svenska ambassaden är värd för mötet som arrangeras i samarbete med Stickholm stad. Intresset är stort för att delta från investerares sida och förhoppningsvis ger mötet resultat i såväl investeringar som mediauppmärksamhet. Företagen kommer också att träffa andra näringslivsföreträdare vid ett möte på svensk- brittiska handelskammaren på kvällen.
Jag är med för att tala på båda mötena. Det är viktigt att hjälpa till med att marknadsföra våra duktiga företag. De vill växa och har alla möjligheter att kunna göra det.
Vilka de är?
Rehact, Cortus, Tomologic, MyFC, SEEC och Svenska Aerogel.

Trafikkontoret, Polisen och SL har i dagarna gått ut med följande uppmaning till studentflaken:

– Undvik att köra på Hamngatan, Vasagatan, Klarastrandsleden, Kungsgatan och Birger Jarlsgatan. De fem gatorna är redan så hårt belastade av trafiken, säger Staffan Forsell, trafikplaneringschef vid trafikkontoret.

Varje år vid den här tiden fylls innerstaden av lyckliga studenter på studentflak. En glad dag för de flesta – men glädjeyran ställer också till det i trafiken. Dessutom är förarna av flaken inte alltid införstådda med vad som krävs för att upprätthålla säkerheten.

– Om vi ser att det blir för trångt på gatorna kommer vi att dirigera om trafiken, säger C-G Wrangel, chef för trafiksektionen i City vid Polismyndigheten i Stockholms län. Vi kommer också att bevaka studentflaken och stoppa dem som är trafikfarliga.

Föraren ansvarig – kolla reglerna

Föraren är alltid ansvarig för säkerheten på studentflaken. Transportstyrelsen har upprättat råd och regler som chaufförerna av flaken bör ta del av. Polisen ska till exempel informeras i förväg om färdväg och tidpunkt. Det ska finnas hållfasta skyddsräcken som är minst 110 cm höga och hastigheten får inte överskrida 20 km/tim. För mer information se länken till Transportstyrelsen längre ner på sidan.

Ta tunnelbanan

– Innerstadsbussarna kan få problem att komma i tid när studentflaken skapar trängsel på gatorna, säger Ragna Forslund, trafikdirektör vid SL. Men tunnelbanan är ett bra alternativ om man vill vara säker på att hinna dit man ska. 

De första utspringen i Stockholms stads gymnasier sker på onsdag, den 31 maj och pågår till och med 14 juni.

/