År: 2011

Den 6 juni kommer jag att överlämna årets Nelson Mandelapris till Pelle Friman. Han är grundare av föreningen Internationella bekantskaper. Föreningen syftar till att skapa möjligheter för SFI-elever eller andra relativt nyanlända invandrare, och svenskar att träffas. Det sker genom bl a att svenskar kan delta i SFI-verksamheten. Det kan handla om att vara sk medpratare, dvs att delta i kommunikationsträning inom SFI. Det kan också vara att delta i olika utflykter, stadsvandringar och museibesök. Pelle Frimans initiativ innebär att båda fysiska och digitala mötesplatser skapas mellan invandrare och svenskar. På så sätt underlättas integrationen och förståelsen mellan människor med olika bakgrund kan öka.

Initiativet är lätt att kopiera till andra områden och förhoppningsvis leder uppmärksamheten som Nelson Mandelapriset medför, till att fler vill delta i detta utmärkta integrationsarbete. 

/

Är i Leipzig för att delta i International Transport Forum. Konferensen samlar deltagare från hela världen. Jag talar om hur Stockholm jobbar för att ”Achieving Sustainable Urban Mobility”. kollegor från Wien, Leipzig, Kumamoto i Japan, Lyon och Curitiba deltar i samma panel. Städer växer runt om i världen. Stockholm är lyckligt lottad eftersom nästan 80% av resorna under rusningstid sker med hjälp av kollektivtrafik. Antalet cyklister ökar. Utmaningen är dock densamma som i andra städer runt om i världen, att se till att kollektivtrafiken är konkurrenskraftig och att inte vägarna korkas igen av privatbilar. Tekniken kan hjälpa till för att guida rätt. Stockholmstrafikanten har redan nu god information via nätet, radio mm. Men det behöver utvecklas mer. Kommer inte bussarna fram på gatorna så tröttnar folk att resa kollektivt. Därför måste vi slå vakt om framkomlighten i trafiken.

Det är slående vad det händer mycket i Stockholm. Idag på kommunstyrelsen var det bl a ett ärende som handlar om ett avtal med Trafikverket om att bygga en ny trafikplats på Västra Kungsholmen, med en bättre anslutning till Essingeleden. Västra Kungsholmen är bara ett av många områden i Stockholm som just nu genomgår stora förändringar, bostäder och nya företag kommer dit, infrastrukturen utvecklas och det blir plötsligt ett mer citynära område. Hagastaden med dagens diskussioner om Tors torn är ett annat område som ju kommer att innebära att Solna och Stockholm byggs ihop och mitt i området blir det ett värdsledande life science område i form av bl a Nya Karolinska.

Idag var det också ett offentligt möte för att diskutera Söderortsvisionen och den utveckling som ska ske söder om söder. En målsättning är bl a att det ska tillkomma 50.000 nya arbetsplatser. Ett led i detta arbetet är Hotspot Farsta som jag invigde igår. 

I morgontidningen kunde vi också läsa idag att Stockholm kom på andra plats när det gäller UF-aktivitet i skolorna. Mycket glädjande tycker jag – men vi borde vara bäst. Att unga får testa att driva företag i skolan är en utmärkt inkörsport för eget företagande.

Mitt i allt detta värnar vi också det gröna Stockholm. Upprustningen av Hornsgatan fortsätter i form av trädplantering, bättre belysning, bättre daghvattenrening och bättre utformade trottoarer. Den balkongtävling som utlysts är också ett led i arbetet för ett grönare stockholm där fler stockholmare är delaktiga i arbetet för en trygg och snygg stad.

/

Full dag med diskussioner om parkeringsstrategi i Stockholm, möte med kommunalrådskollegor om bl a Arlanda och deras ansökan om nytt miljötillstånd. Det är en oerhört viktig verksamhet för hela stockholm-mälardalsregionen som måste kunna utvecklas och vara internationellt konkurrenskraftig. Idag lever de under villkor som innebär att  verksamhetens förutsättningar påverkas av saker som de inte själva kan påverka. Därför är det viktigt att regeringen snabbt ger ett besked till domstolen som har att bedöma den nya ansökan om hur den ska betrakta de gamla villkoren.

Hotspot Farsta invigdes i eftermiddags av mig. ett spännande samarbete mellan Stockholm stad och Atrium Ljungberg. Där ska bl a Stockholms Nyföretagarcentrum kunna erbjuda rådgivning och förhoppningsvis är detta ett initiativ som innebär att fler företag och fler arbetsplatser tillkommer i söderort.  På Stockholm Business Regions styrelsemöte beslutades det om en marknadsföringsbidrag till Pride om 450.000 kr för 2011, ett oförändrat stöd jämfört med 2010. Efter styrelsesammanträdet hade jag det första rundabordssamtalet med företrädare för Företagsgrupperna i Stockholm. Vi talade om samarbetet mellan staden och företagsgrupperna och jag bad också om förslag på konkreta e-tjänster som staden skulle kunna utveckla för att underlätta för företagen. Bra möte som kommer att upprepas en gång i halvåret.

Till sist – ett nytt avsnitt i ärendet om den olovliga trädfällningen i  Nockeby. Dagsböter sa domstolen, nu återstår det att se vad de säger om skadeståndet. Det är dyrt att återplantera 100-åriga tallar.

/

I fredags utlystes en tävling om vem som har grönast balkong längs Hornsgatan med omnejd. Staden rustar upp Hornsgatan, träd planteras och det sker många andra saker. Men även privatpersoner kan bidra till en grönare stad. därför utlyser nu trafikkontoret, i samarbete med stadsdelsnämnden på södermalm, en balkongtävling. En jury ska i slutet av augusti kora vinnaren. Det ska bli spännande att se hur detta mottas av söderborna.
/

För över en månad sedan intervjuades jag av en journalist på City. Hon försökte få mig att ta avstånd från graffiti. Jag påpekade med en dåres envishet att det vi bedriver arbete mot i staden, tillsammans med bl a fastighetsägare, polis och SL,  är klotter, dvs skadegörelse på annans egendom. Jag har inget emot graffitikonst som tex tavlor. Det är ju en konstform som vilken annan konst som helst. Men det finns en tydlig gränsdragning mellan detta och olaglig målning på annans egendom – dvs klotter. Tots denna tydliga distinktion så förmår inte dagens City hålla isär graffiti och klotter. De påstår att staden har ett graffitiförbud. Det är inte korrekt. Däremot finns det ett tydligt målinriktat och framgångsrikt arbete för att få bort klotter från fastigheter mm i staden. Det är sorgligt att City inte kan skilja på graffiti och klotter.

/

I Kista idag hade vi ett rundabordsamtal om hur vi ska bli bättre på att ta tillvara på den kompetens som finns i Stockholm med omnejd i den stadsutveckling som pågår just nu. 40 personer som representerade stora och små företag, stadens förvaltningar, akademi mfl var inbjudna för att komma med konkreta förslag på vad staden kan göra för att öka samverkan och därmed skapa förutsättningar för nya företag och nya jobb. Detta möte var en test. Om det fungerade kommer vi att fortsätta med andra teman. Min inledning till mötet bifogar jag här.

”Stockholm har fantastiska förutsättningar. Vi har kluster som ICT, Kista, Life Science Hagastaden/Karolinska, Clean Tech Norra Djurgårdsstaden, KTH, Stockholms Universitet  för att nämna några.

Traditionellt har stadens olika förvaltningar och bolag arbetat med att utveckla staden, de har genomfört sina planer – tagit fram översiktsplaner, detaljplanerat, markanvisat och sedan har inflyttning skett. En liten förändring av arbetssättet skedde i och med de miljömål som sattes upp i Hammarby Sjöstad. Än mer förändringar har skett i arbetet med Norra Djurgårdsstaden. Men jag tror att vi kan göra mycket, mycket mer och få ut mer av all den hjärnkraft som finns i vår region. Vi har mycket goda förutsättningar; Ericsson presenterade i förra veckan Networked Society City index, en jämförelse mellan 26 av världens stora städer när det gäller ICT. Den visar att det finns en stark koppling mellan städers ICT mogenhet och de fördelar som detta leder till för miljö, ekonomi och social förhållanden.

Stockholm hamnar i denna jämförelse på andra plats, efter Singapore och före Seoul och London. Det är fantastiskt. Men vi borde kunna bli bäst. Hur blir vi det?

För några år sedan fattade kommunfullmäktige beslut om en Grön IT-strategi. Jag undrar hur många som känner till det utanför stadens förvaltningar och bolag.

Hur många av er känner till var staden planeras att växa unde de kommande 10 åren?  För närvarande pågår eller planeras det för ett trettiotal stora stadsbyggnads- och infrastrukturprojekt i Stockholm. Till det kommer behovet av skola, förskola, äldreomsorg och övrig service till medborgare och företag som behövs i en växande stad. Stockholm står idag inför det tredje stora utvecklingssteget.

Det första – i början av 1900-talet var när staden elektifierades, frihamnen, centralstationen och stenstaden byggdes.

Det andra  – 50 år senare, utbyggnad av fjärrvärme, tunnelbanan, ABC-förorterna, miljonprogrammet, en massiv inflyttning till staden och en stor framtidstro.

Det tredje har också framtidstron med sig men handlar också om hur vi tar tillvara på teknologi, hälsomedicin mm, hur vi utvecklar transportstråk som flyttas bort från citykärnan och omvanling av Slussen. Men den stora utmaningen nu är hur vi ska växa på ett smartare och mer hållbart sätt än tidigare. Det finns ett trettiotal stora projekt inom staden fram till 2030. Hur ser vi till att dessa utvecklas i en öppen och kreativ process?

 Vi säger att vi vill vara ett Stockholm i världsklass 2030. Vi har till och med fattat beslut i kommunfullmäktige om den inriktningen. Men vi kan aldrig klara att nå detta mål ensamma. Det behövs samarbete. Hur kan staden bli en bra facilitator när det gäller att ta tillvara på alla goda ideer och tankar som finns i den Mind-zone som Stockholm utgör.  Facilitering betyder underlätta, ett arbetssätt som syftar till att utveckla organisationer genom att leda en grupp mot gemensamt överenskomna mål. Det skapar delaktighet, motivation och ansvarstagande.  I alla typer av utvecklings- och förändringsprocesser talas det om vikten av att medarbetarna är delaktiga och får ”tänka tillsammans”. Det gör att gruppen utvecklas tillsammans samtidigt som man kommer vidare i gemensamma processer. Kommunikation och att få människor att dela med sig och tänka tillsammans är framtidens stora utmaning, för företag och för städer.

Mina förväntningar med dagen är att ni ska komma med konkreta förslag på vad vi kan göra tillsammans, utifrån den karta som ligger i form av rådande lagstiftning och regelverk , för att få ut mer av denna region. Jag är övertygad om att det finns en enorm oanvänd kraft överallt I Stockholm. Framtiden ligger i att få tillgång till människors tankar.

Frågan är hur vi kan bli bättre på att jobba tillsammans. Hur kan staden bli en bättre facilitator för nya företag, nya innovationer och nya jobb i Stockholmsregionen?  Hur kan vi hitta innovativare sätt att utveckla Stockholm och samtidigt skapa förutsättningar för nya företag och nya jobb?”

 Det blev en bra en mycket bra och konkret diskussion. 32 konkreta punkter på två timmar är ett bra resultat. Än viktigare är att en process för ökad  öppenhet i utvecklingen av Stockholm har inletts.  Och ja – vi kommer att fortsätta med liknande möten. För det är min absoluta övertygelse att vi måste bli duktigare på att ”poola ihop” de fantastiska resurser som finns i stockholmsområdet. Att blanda de olika ”mind-zones” som finns i staden med omnejd. Då kan det åstadkommas underverk i Stockholm även framöver.

/

Idag har jag varit på företagsbesök på Stiftelsen Svensk Industridesign. Vi hade en mycket spännande diskussion om design och vilken betydelse som design har för utveckling av såväl varor som tjänster. En överrumplingsintervju av Claes Frössén, projektledare och ansvarig för branschrådgivning bifogas här.

Jag tänkte att jag skulle bredda perspektivet på min blogg och intervjua mina kollegor. Först ut är Joakim Larsson ytterstadsborgarråd. Joakim jobbar mycket med Järvalyftet och i det ingår en dialog med alla boende i området liksom i söderort. Allt i syfte att utveckla områdena. Detta arbete har pågått under några år och jag har nu några frågor till Joakim.

1.     Du hade boendedialog i Hökarängen i helgen. Vad ska det vara bra för?

 I arbetet med att utveckla ytterstaden är det viktigt att det sker i dialog med de boende. Syftet med boendedialogerna är att boende i respektive område ska få vara med och tycka till och påverka utvecklingen i sitt område. Det är trots allt de som är experter på sitt område. I dialogerna är det viktigt att lyfta fram det som är bra med området men även det som måste förbättras. Det kan handla om allt från belysning som måste bytas till renovering av bostäder, fritidssysselsättningar och centrum utveckling.

 Det som vi nu genomför i Söderort är återkopplingsdialoger till förra årets boendedialoger. I återkopplingsdialogerna följs de synpunkter som kom in under förra året upp och vi redovisar vilka konkreta åtgärder som vidtagits. Här ges boende också möjlighet att fortsätta dialogen; tycka till om det som åtgärdats men även ges möjligheten att tycka till ytterligare om sitt område.  

 Dialogen och medborgarnas inflytande slutar inte när boendedialogen åker vidare, den fortsätter kontinuerligt. I Järvaområdet fortsätter nu dialogen mellan boende och bostadsbolagen men även genom Järvakanalen, ett forum där boende, genom videofilmer, tycker till.  

2.     Kommer detta att göras på fler ställen?

 Tidigare har boendedialogerna anordnats i stadsdelarna runt Järva. Under våren har boendedialoger hittills anordnats i Rågsved, Hökarängen och nu till helgen ska vi till Bredäng. Senare i juni kommer det även att anordnas boendedialoger i Farsta strand.  Till hösten genomförs nya dialoger på nya platser. Då besöker vi  Skärholmen, Fagersjö och Bagarmossen.

 3.     Var kan man vända sig på nätet om man vill ha mer information om dialogprojektet?

 Man kan läsa mer om dialogprojektet på http://www.boendedialogen.se eller http://jarvadialogen.se/ . Boendedialogen finns även på facebook med en facebook-grupp för respektive stadsdel, tex http://www.facebook.com/pages/Boendedialogen-Bred%C3%A4ng/215130071846797