År: 2011

Det är sorgligt att Tomas Rudin (s) försöker att göra snöröjningsfrågan till en fråga om att trafikkontoret och de som jobbar med snöröjningen dygnet runt till att de inte är kompetenta för att sköta sitt jobb. För det är det som han faktiskt säger. Samtidigt driver hans parti en politik som säger nej till sjötippning och nej till landdepåer. Då återstår – ja vaddå? Min fråga är – Var vill du lägga snön Tomas Rudin?

Det är uppenbart att Rudin och (s) saknar kunskap om kompexiteten i denna fråga varför jag med varm hand bifogar den pm som överlämnades till Åsa-Britt Karlsson på miljödepartementet i måndags.

Läs den Rudin och sedan kan du komma med konstruktiva förslag på hur de många miljoner kubikmeter snö som finns i Stockholm ska hanteras. 

Idag fortsätter Tomas Rudin (s) fortsätter att driva frågan om snökommission och hävdar att jag vill ha fri tippning i Mälaren av snö. Man ska inte alltid tro på det som sägs i media. I ABC igår påannonserades vår uppvaktning av miljödepartementet som att jag vill ha fri sjötippning i Mälaren av snö. Det jag sa till departementet och till ABC var att vi vill ha större rådighet från stadens sida när det gäller snöröjningen som helhet, samtidigt ska vi självklart ha ansvaret för att hålla koll så att miljön inte påverkas negativt.

Idag krävs det dispens för sjötippning och den volymdispensen begränsar flexibiliteten eftersom snöröjarna måste vara försiktiga så att volymerna inte överskrids under säsongen. Jag påpekade att det regelverk som finns kring snöhanteringen försvårar för stadens entreprenörer att göra ett bra jobb, eftersom man in många fall tvingas låta snön ligga kvar i högar i stället för att köra bort den. Det uppfattas av många stockholmare som att snöröjarnas arbete är dåligt. Man måste se till förutsättningarna för snöröjningen i en storstad som Stockholm och det var det som uppvaktningen handlade om. Begränsningarna skapar också än större problem för fastighetsägarna och det var skälet till att de medverkade vid uppvaktningen.

Jag underströk också i ABC intervjun att det är självklart att det i samband med sjötippning ska ställas krav på att det tas prover så att man säkerställer att vattenkvaliteten inte påverkas. Det görs redan idag och av bifogat pm så framgår det att vattenkvaliteten inte påverkas.

Moderaterna i Stockholms stad – Hamilton och Fastighetsägarna Stockholm: Snö är inte avfall – MyNewsdesk.

Idag har det verkligen varit en dag i företagens tecken. Återvinningsindustrierna är en bransch som omfattar många spännande företag. Jag träffade dem i morse. I Sverige har ju kommunerna monopol på insamling av hushållsavfall och det inbegriper även matavfall från verksamheter som restauranger storhushåll mm. Jag är övertygad om att om regeringen släppte på monopolet för insamling verksamheter som inte är hushåll så skulle vi få se en mycket intressant utveckling inom återvinnings- och avfallsbranschen. Det finns många privata företag som bara längtar efter att utveckla tjänster som handlar om att tex samla in matavfall mm för att producera biogas men de hindras idag av det kommunala insamlingsmonopolet. Regeringen talar om innovationer och vikten av att släppa fram innovationer på olika områden – här finns ett område där det finns färdiga förslag så vad väntar ni på?

Från Återvinningsföretagen till Frans Schartau. Detta gamla handelsinstitut som idag är oerhört framgångsrikt när det gäller yrkesutbildningar. Över 90% av de som går deras utbildningar har jobb 3 månader efter det att utbildningen är klar. Detta är helt klart ett exempel som vi måst titta närmare på. Yrkesutbildningar, som utformas i samverkan med näringslivet, är en mycket bra väg för att få fler i egen försörjning. Det finns en del att göra på detta område, inte minst när det gäller att utveckla samarbetet mellan sfi och andra aktörer på marknaden. Tänk om grund- och gymnasieskolorna kunde titta lite mer på hur denna skola jobbar för ett nära samarbete med företagen, det tror jag skulle hjälpa många unga människor till en bättre motivation i utbildningen.

Till slut – Ung Företagsamhets regionala mässa ”Våga vara egen” på Stockholmsmässan. Det är otroligt kul att så många unga människor, och skolor, anser att det är så viktigt att vara med i UF. Flera stockholmsskolor fick utmärkelser. Erfarenheten av att vara UF-företagare är ett mycket bra bagage inför framtiden och det visar sig också att många faktiskt startar företag. Det är mycket, mycket bra.

/

Tomas Rudin, oppositionsborgarråd (s) har idag gått ut och krävt att det ska tillsättas en snökommission med personer som har stor erfarenhet av snöskottning – ja han skriver faktiskt snöskottning – från andra delar av Sverige och Norden. Han föreslår kommunalrådet i Kiruna, kommunalrådet i Luleå samt representanter från Grönland, Island och Norge. Intressant idé. Det finns knappast någon kommun i landet som är så glest befolkad som Kiruna, Luleå har bara en bråkdel av befolkningsmängden i Stockholm och Grönland behöver jag inte ens kommentera.

I Kiruna så börjar de ta bort snön när den uppgår till 7 cm på marken, i Stockholm börjar snöröjningen vid 3 cm. I Kiruna isrivs gator och vägar i bostadsområden under våren och då röjs också alla infarter.

Bara det faktum att man talar om snöskottning när det under förra vintern handlade om att – bara i innerstaden – hantera 5,3 miljoner kubikmeter snö visar att oppositionsborgarrådet inte inser vilka volymer det handlar om. Stockholm har 3.600 gator, 153 mil vägar och 210 mil gång och cykelbanor. Stockholm är en tät stad där det ett vanligt dygn står ca 44.000 bilar parkerade på gatorna och där det går mycket tät kollektivtrafik.

Att tro att snöröjare i glesbygd eller på Grönland, skulle kunna klara detta bättre än experter på snöröjning, med förlov sagt ; det känns inte särskilt seriöst. Däremot skulle jag välkomna att socialdemokraterna aktivt deltog i arbetet med att dels öka möjligheterna till sjötippning av snö och dels att hitta platser för landdepåer.

För det är nämligen så att för att kunna ha en bra och effektiv snöröjning så krävs det platser som den undanröjda snön kan läggas. Och som regelverket ser ut idag är detta ett stort problem i sammanhanget. Sedan kan också snöröjningen i sig alltid bli bättre. Men för det krävs ingen kriskommission utan en övervakning av entreprenörerna. Och denna vecka kommer det att köras snöröjning varje natt så ju fler bilar som kan parkeras på annan plats än på gatan, desto bättre kommer snöröjningen att bli. 

/

Stockholm med omnejd växer snabbt. Bara staden har vuxit med 100.000 invånare sedan 1998. Det är mycket positivt att så många vill flytta hit och det är viktigt att vi har en god beredskap för att ta emot alla i form av nya bostäder och en bra fungerande kollektivtrafik. Stockholm stad har satt målet 15.000 nya lägenheter under denna mandatperiod. I valrörelsen lovade moderata kommunalråd ca 60.000 lägenheter i länet under mandatperioden. Det är betydligt fler än vad en rödgrön majoritet skulle kunna åstadkomma. Vi vet av erfarenhet i Stockholm att miljöpartiet säger nej till många byggplaner. 

Dagens Nyheter har idag en artikel som understryker vikten av att dessa planer fullföljs och att vi hela tiden planerar för nytt och att vi samarbetar över kommungränserna.

Det är inte lätt att planera för nya bostäder i Stockholm. Vi vill värna grönområden och bygga där det redan finns bostäder. Det innebär att vi behöver bygga en del på höjden och förtäta i redan befintliga områden. Detta gillas inte av en del, ”not in my backyard” är ett inte helt ovantligt fenomen i Stockholm. Överklaganden av detaljplaner är ett ofta använt verktyg.

Det är bra att Stockholm växer, staden, regionen, är viktig för hela landets ekonomi och en stor del av nyföretagandet och forskning och utveckling finns här. Om tillväxten i Stockholm hämmas, om företagen inte kan växa pga att kompetent arbetskraft inte kan flytta hit, så drabbar det hela landet. Därför är det så oerhört viktigt att de planer för bostadsbyggande som finns fullföljs och att de planer för utbyggnaden av infrastrukturen också fullföljs. Det är så ett hållbart Stockholm garanteras, hållbart  ur såväl ekonomiskt, miljömässigt som konkurrenskraftigt perspektiv i en globaliserad värld.

/

Idag har vi ett spännande möte mellan byggare och fastighetsägare och miljöteknikföretag på Norra Djurgårdsstaden Innovation. Mindre miljöteknikföretag presenterar sina lösningar för de som ska bygga i området. Detta är första gången som vi genomför ett möte som detta. Mötet leder förhoppningsvis till nya samarbetsmöjligheter och till att det förverkligas nya lösningar som förstärker miljöprofilen i vårt nya miljöprofilområde Norra Djurgårdsstaden. Det finns ett stort internationellt intresse för det som sker i området och det gör att de aktörer som finns här får en stor möjlighet att sälja sin kunskap internationellt. Norra Djurgårdsstaden kommer att bli ett fantastiskt utställningsområde. Det gäller att se till att alla som medverkar till utvecklingen i området kan göra business på detta. Då gäller det att vara innovativ.

Min förhoppning är att detta möte är det första i en serie mötesplatser som kan bidra till att förstärka Stockholms miljöprofil.

I Dagens DN skriver reportern att de sökt mig men jag vill inte kommentera snöröjningen. Det var ingen DN reporter som sökte mig under tisdagen för att tala om detta ämne. Däremot talade jag med både DN, en kollega till sagde reporter, om andra frågor. Rätt ska vara rätt.

Träffade idag Bemanningsföretagen, branschorganisationen, samt några av deras medlemsföretag i Stockholm. Fyra saker är påtagliga;
– de har otroligt bra koll på kompetensbehovet på arbetsmarknaden
– det är en snabbt växande bransch som har allt större betydelse för en väl fungerande arbetsmarknad
– det är bemannings- och rekryteringsbranschen som företag som behöver arbetskraft vänder sig till
– coach-funktionen som inrättats vid arbetsförmedlingarna verkar fungera bra.

Det är viktigt att förstå vilken betydelse som dessa företag har för matchningen på arbetsmarknaden. Ett av företagen som var med, Student Consulting, bidrar mycket till att studenter kommer ut tidigt på arbetsmarknaden och sedan kan befästa sin position på arbetsmarknaden. En viktig roll.
/

Sedan någon tid har jag försökt få följande debattartikel publicerad. Eftersom ingen tidning anser den vara intressant så publicerar jag den nu här. Förhoppningsvis kan innehållet intressera.

Stockholm har Sveriges bredaste arbetsmarknad med ett varierat näringsliv och mångfald av företag och branscher. Vi har klarat finanskrisen förhållandevis bra och stockholmsföretagen ser ljust på framtiden. I detta finns några av huvudstadens styrkor.
Men i våra styrkor finns också våra svagheter. En attraktiv, kunskapsintensiv arbetsmarknad ställer höga krav på kompetens. Det i sin tur kräver att de som ska kunna hävda sig på Stockholms arbetsmarknad måste fullfölja gymnasiet och många gånger även genomgå högre studier.

Arbetsmarknadens trösklar är högre i Stockholm än i andra städer. Samtidigt blir konkurrensen om ett minskande antal lågtröskeljobb allt hårdare, inte minst i en lågkonjunktur. För den med svag anknytning till arbetsmarknaden, eller för den som befinner sig utanför, kan dessa trösklar te sig oöverstigliga. Men Alliansens politik har visat att så inte är fallet.

I debatten om utanförskapet försöker socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet teckna en bild av ett Sverige och ett Stockholm där utanförskapet och klyftorna ökar. En bild som stämmer dåligt överens med den verkliga utvecklingen. Vi ser i dag starta bevis för att arbetslinjen fungerar, även för dem som bor i ett område där förvärvsfrekvensen är lägre än genomsnittet. Under förra mandatperiodens högkonjunktur var skillnaderna i arbetslöshet mellan Stockholms ytterstad och innerstad på samma låga nivå som 2003. Men att skillnaderna var låga 2003 berodde inte på en minskad arbetslöshet i ytterstaden utan på att Norrmalm, som vi här jämför med, noterade den högsta arbetslösheten under 2000-talet. Under socialdemokraternas tid vid makten 2003 – 2006 ökade skillnaderna i andelen arbetslösa mellan ytterstad och innerstad. Och i Socialdemokratins Stockholm fortsatte arbetslösheten att stiga i ytterstadsdelarna.

Alliansens politik skapar inte utanförskap. Tvärt om var det Alliansen som uppmärksammade att vi i Sverige hade ett stort utanförskap där människors potential inte togs till vara. Ur detta föddes idén om arbetslinjen, att politiken ska syfta till att den som vill och kan arbeta också ska kunna få göra det efter egen förmåga. I Stockholms stad ser vi idag positiva tendenser på minskat utanförskap och minskande skillnader mellan ytterstad och innerstad. Förvärvsfrekvensen och företagandet ökar, arbetslösheten och sjukskrivningarna minskar, samtidigt som utbildningsnivån i våra mer segregerade områden har visat en stadig ökning de senaste åren. Den senaste mätningen från Handelskammaren i Stockholm visar att huvudstaden fortsätter att utvecklas starkt och att Stockholms näringsliv just nu har den högsta tillväxtkraften på tre år. Till skillnad från tillväxten 2004 och 2005, som var en jobblös tillväxt, ser vi nu att antalet lediga platser och nyrekryteringar ökar i Stockholm.

Skillnaderna mellan innerstad och ytterstad har ökat något om vi jämför med 2008-års låga notering och idag är skillnaderna ungefär på samma nivå som 2005. Men i några fall är skillnaderna faktiskt mindre än då oppositionen senast hade makten i Stockholm. Klyftorna som oppositionen anklagar Stockholmsalliansen för var i fler stadsdelar tydligare under perioden 2002 till 2006 än de är idag. Särskilt tydligt är detta för ungdomsarbetslösheten där skillnaderna mellan ytterstadsdelen Farsta och innerstadsdelen Norrmalm idag är 1,9 procentenheter jämfört med 4,6 procentenheter när socialdemokraterna styrde i både regering och i Stockholms stad.

De minskade klyftorna för ungdomsarbetslösheten gäller även i stadsdelar som Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby. Genom tydliga satsningar genom exempelvis Järvalyftet och genom en aktiv jobbpolitik genom Jobbtorg Stockholm, har Stockholmsalliansens politik medfört att 12 000 personer har gått från utanförskap till egen försörjning. Detta är satsningar som oppositionspartierna har varit starkt kritiska till och många gånger satt sig emot.
Det är inte bara minskade skillnader i arbetslöshet som talar för att utvecklingen går åt rätt håll i Stockholm. Ser vi till andelen sjukskrivna har den också minskat i en majoritet av stadsdelarna. I Spånga-Tensta hade 9,3 procent i sjukersättning 2005. Idag är samma siffra 7,9 procent. I Rinkeby-Kista har andelen med sjukersättning minskat med en procentenhet och i Hässelby-Vällingby med 1,3 procentenheter under samma period. Fler har gått från utanförskap till arbete alternativt står idag närmare arbetsmarknaden.

Bilden av ett Stockholm där utanförskapet minskar stärks också av det faktum att ytterstadsdelarna i Stockholm kontinuerligt höjer utbildningsnivån. Det gäller samtliga stadsdelar. I Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta har andelen med eftergymnasial utbildning ökat med fyra procentenheter under 2000-talet. Det är en glädjande – och nödvändig – utveckling för att underlätta matchningen på Stockholms arbetsmarknad. Men det ska också sägas att vi oroas över att många ungdomar fortfarande väljer att inte fullfölja gymnasiet och allt för många inte lyckas nå behörighet till gymnasiet.

I takt med att arbetslösheten och andelen sjukskrivna har minskat samtidigt som utbildningsnivån har ökat har också medelinkomsterna i ytterstaden ökat. Enligt siffror från stadens utredningskontor är ökningen större i innerstaden än i ytterstaden, men skillnaderna i ökning mellan ytterstad och innerstad är idag mindre jämfört med utvecklingen från 1995 till 2000 och från 1991 till 2000. Andelen med de högsta inkomsterna ökar i ytterstaden samtidigt som andelen med de lägsta inkomsterna generellt minskar.
Men trots dessa positiva tendenser är utanförskapet fortfarande en av Sveriges största politiska utmaningar. Och problemet har skapats under en relativt kort period. År 1990 fanns det tre utanförskapsområden i Sverige. År 2006, när Alliansen vann riksdagsvalet, hade antalet områden där förvärvsfrekvensen var lägre än femtio procent ökat till 105 områden, exklusive utpräglade studentområden. Under tolv av de sexton år som perioden täcker hade socialdemokraterna makten över arbetsmarknad, näringsliv, sjukförsäkring och integrationspolitik.

Slutligen ska vi inte glömma alla de goda initiativ som finns för att hjälpa fler till egen försörjning. För några veckor sedan lanserades kampanjen ”Anställ kompetensen” av landshövding Per Unckel. Anställ Kompetensen är en kraftsamling som samordnas av Länsstyrelsen i Stockholms län. Tillsammans med Stockholms stad och andra länskommuner, det regionala näringslivet och andra aktörer kraftsamlar man för att synliggöra denna den kompetensresurs och de initiativ som genomförs för att matcha utbud med efterfrågan med fokus på utrikes födda svenskar.

För oss ligger det en stor och viktig utmaning i att minska utanförskapet och segregationen. Trots en uppgång av förvärvsfrekvensen når den bara knappa femtio procent i några av Stockholms stadsdelar. Därför tar vi nu politiskt ett samlat grepp kring näringsliv, arbetsmarknad, integration och vuxenutbildning. Det är bara genom att jobben blir fler och genom att fler blir rustade för Stockholms arbetsmarknad som vi kan lösa problemen med utanförskapet. Detta är vårt viktigaste uppdrag under mandatperioden.

Intressant uttalande av SMHI i dagens Dagens Industri. ”det var knappt oväder.” Deras varning var alltså helt felaktig – när de i torsdags gick ut med en klass 2 varning som enligt dem bla innebär fara för allmänheten och stora störningar i viktiga samhöllsfunktioner?