År: 2011

Jag har fått flera positiva reaktioner på presentationen av framkomlighetsstrategin. Jag tror att många stockholmare är trötta på köer och trängsel och välkomnar att vi försöker komma åt problemet. Men vi kan inte göra det ensamma från politiskt håll. Det krävs även beteendeförändringar hos stockholmarna.

Jag är inte ute efter att jaga bilister. Det jag är ute efter är att tydligt presentera alternativen. Vi har en begränsad gatuyta. Vi blir fler människor. Ska alla nya stockholmare ta den egna bilen så kommer det att leda till totalkaos i trafiken. Om däremot fler väljer att åka kollektivt och att cykla eller gå så leder det till bättre framkomlighet för alla. Särskilt om det blir mer attraktivt genom kollektivtrafikkörfält, cykelstråk och trevliga promenadstråk. 

Idag har jag varit i Kista två gånger. Först på styrelsemöte med Stiftelsen Electrum. En spännande verksamhet där staden, näringslivet och akademin jobbar tillsammans för att utveckla ICT i Kista. Jag kommer inom kort att återkmma med information om hur mycket detta område faktiskt betyder för Stockholm och regionen.

Den andra resan var besök på Microsoft. Tisdagsbesöket hos denna jätte var mycket intressant. De har många strängar på sin lyra och sysselsätter 500 anställda här och 90.000 globalt. Vi ska vara mycket glada över att de vill vara verksamma i Stockholm. De och deras partners bidrar till många jobb här. De har också ett intressant samarbete med nystartade företag, studenter, PRAO för elever mm.

/

Stockholm växer så det knakar och vi räknar med att hela regionen ska växa med ett Göteborg till 2030. Det innebär 500.000 fler invånare i länet och många av dem kommer att bo i Stockholm. Samtidigt vet vi att gatuutrymmet inte blir större för att det blir fler invånare. Därför måste vi redan nu förbereda stadens infrastruktur för det ökade tryck som kan komma. Gör vi inget så riskerar vi totalkaos i trafiken, inte minst i Stockholms innerstad.

Gatuutrymmen behövs för kollektivtrafik, leveranstrafik, utryckningsfordon, cyklar, gående och privatbilism. För att en gata ska rymma allt detta krävs det att den är ca 45 meter bred. Så breda gator finns inte i Stockholm. De flesta är 20-30 meter breda. 

Vi vet att vi blir fler och då gäller det att använda det begränsade gatuutrymmet på effektivast sätt. Det är därför som vi konstaterar att det handlar om kollektivtrafik, cyklister, leveranstrafik och gående. Idag fastnar många bussar i köer i stan. För att råda bot på detta har vi tagit fram en stombusslinje- och spårvägsstrategi som är på remiss. Den fokuserar på hur framkomligheten för stombusslinjerna ska säkras och var dessa linjer ska gå.

Framkomlighetsstrategin har perspektivet 2030 och handlar om att sätta upp mål för framkomligheten i kollektivtrafiken, om att attrahera fler till att resa med kollektivtrafiken eller att cykla, kort sagt göra alternativen så attraktiva att fler lämnar den egna bilen hemma. 

Strategin är inte okontroversiell. Framkomlighet är en viktig fråga i staden och det är många som hellre skulle se att den ”egna” framkomligheten prioriterades framför ”andras”. Men ska Stockholm vara en attraktiv stad för människor och kapital även i framtiden så är infrastrukturen och framkomligheten en mycket viktig fråga att lösa. Människor och varor måste kunna lita på att komma fram i tid.

Och en sak är säker, görs det ingenting så blir det mycket sämre för alla.

På onsdagen presenterades planerna om omdaningen av områdena kring Globen mm. På decembernämnderna i fastighets-, exploaterings-, och stadsbyggnadsnämnden kommer ärenden om Söderstaden att komma upp. Som företagarborgarråd är jag givetvis särskilt angelägen om vad som kommer att hända med företagen i Slakthusområdet. Staden har ett viktigt livsmedelskluster där och det finns även många andra företag på området.

Det planeras för bostäder i området men det kommer också att finnas kvar plats för företag. Området är idag 300.000 kvm varav 230.000 kvm lokalyta. Det föröslag som nu presenterats av mina kollegor innebär att det finns en bebyggelsepotential för 2.500-3.000 lägenheter och ca 100.000 kvm i bevarade verksamhetslokaler. Således kommer det att finnas utrymme för många företag att vara kvar.

Livsmedelsklustret måste värnas och därför har staden hittat ett nytt område som klustret, om företagen är intresserade av detta givetvis, kan omlokaliseras till. Det är Larsboda industriområde, där staden äger marken och den är detaljplanelagd för just industri. Därför kommer en lokaliseringsutredning nu att starta som mer i detalj ska utreda förutsättningarna.

Jag förstår att det är många företag som känner oro över försändringar. Det handlar om investeringar och möjligheter till planering på sikt. Därför är det oerhört viktigt att nu ha den dialog som alla erbjuds med staden för att hitta bästa möjliga lösningar för alla. För Stockholm vill se ett fortsatt starkt livsmedelskluster i staden även framöver. Jag vet att många företagare misstror politiker men jag hoppas ändå på att vi ska få chansen att visa att vi menar vad vi säger.

/

På förmiddagen deltog jag i planteringen av de nya pilarna på Norr Mälarstrand. Ett dygn försenade pga stormen Berit har de nu anlänt till Stockholm. Det är viktigt att snabbt återställa efter det att enskilda personer tagit sig rätten att förstöra och skada i den offentliga miljön. Det gäller klotter och det gäller träd. Drygt 900.000 kronor kostade denna skadegörelse skattebetalarna i Stockholm. Pengar som kunde ha använts till något helt annat. Intresset var stort för planteringen, som fortsätter på onsdagen, och det var kul att få sätta den första pilen på plats med hjälp av en kranbil.

Återplanteringen av dessa 6 pilar och planteringen av 7 träd i Berzeli park är en god illustration av att träd står högt på agendan i Stockholm.

En annan sak som står högt på agendan i Stockholm är att attrahera företag. Inte minst viktigt är det att utlandsägda företag tycker att det är intressant att vara etablerade i Stockholm. Ett stort sådant, som trivs i vår region, är GE. Jag besökte dem i eftermiddags och det är uppenbart att de är intresserade av att ta större del av den spännande utveckling som sker här på såväl energiområdet, stadsbyggnadsområdet som infrastruktur. De har samarbete med KTH, Karolinska mfl. Det var mycket intressant att höra deras beskrivning av Nya Karolinska och hur viktigt det var för dem att vara med i hur det projektet utvecklas. Det är verkligen en helt annan bild än den som oppositionen i landstinget gav för några år sedan när de kritiserade projektet. Men den kritiken har tystnat nu och jag tror att vi kommer att få höra mer synpunkter från näringslivet som går ut på att detta projekt är ett mycket viktigt framtidsprojekt som kan understryka Stockholms position inom life science och ICT. 

Jag är övertygad om att vi kan göra mer från staden sida för att bjuda in näringsliv och akademi tidigare i processerna när det gäller stadsutvecklingen. Norra Djurgårdsstaden är en bit på vägen men vi kan göra mer. Det skulle alla tjäna på.

/

Nyligen kunde vi läsa i morgontidningen skrämmande höga siffror när det gäller arbetslösheten bland utlandsfödda i Sverige. Hela 35% var arbetslösa på nationell nivå. Det är skrämmande att vi är så dåliga på att ta hand om kompetensen bland dessa.

Dessbättre är dock siffrorna inte lika alarmerande i Stockholm. Även om 7% är mycket så är det långt ifrån den nationella siffran.

Men det finns mer att göra och Jobbtorgen gör ett viktigt arbete för att många ska gå från försörjningsstöd till egen försörjning eller studier.

/

Idag hade jag äran överlämna diplom och stipendium till årets innovationsstipendiater från Stockholms stad. Nio uppfinnare får pris för spännande idéer med goda framtidsutsikter.

Stockholm är en kunskapsstad och framgången bygger mycket på vår förmåga till nytänkande. Med innovationsstipendiet har vi i mer än 25 år uppmuntrat människor att förverkliga sina idéer. Det var verkligen kul att belöna årets nio stipendiater. Och det är spännande innovationer vilket framgår av juryns motivering:

Philip Abedian och Katarina Markovic tilldelas ett stipendium på 25 000 kronor för Muto Footwear, ett nytt, innovativt och mer miljöanpassat skokoncept inom segmentet sneakers och street shoes. Idén bygger på en teknisk uppfinning och en innovativ affärsmodell. Tack vare tekniken blir det både billigare och enklare för kunderna att konsumera och anpassa sina skor till sin dagliga klädsel.

Nicoline Kinch tilldelas ett stipendium på 25 000 kronor för Kolormondo, ett nytt sätt att visa, tala om och förstå färger. I ett första steg är Kolormondo ett lekfullt läromedel för barn och vuxna, men det kan utvecklas i både fysiska och digitala produkter riktade till så väl proffs som enskilda konsumenter. Metodiken underlättar förståelsen av färg och förenklar färgbestämning.

Michael Gustafsson och Anders Marklund tilldelas ett stipendium på 75 000 kronor för Agile Reading System, som gör det lättare att läsa text på små skärmar som exempelvis Iphone. Med detta system kan man förstora texten och samtidigt behålla överblick och sammanhang.

Andreas Byström tilldelas ett stipendium på 75 000 kronor för Stomicontroller. Personer som stomiopererats får en påse på magen, som på många sätt är besvärlig. Många som har den tycker att deras livskvalitet kraftigt försämrats. Med Stomicontroller behövs inte längre stomipåsen. Patienten kan på ett enkelt, säkert och hygieniskt sätt uträtta sina behov själv.

Tomas Modeer tilldelas ett stipendium på 75 000 kronor för sin omriktare för inkoppling av solceller till elnät. Omriktaren är en ny, mer effektiv och miljövänlig lösning för inkoppling av seriekopplade solpaneler till en omriktare som distribuerar energin till elnätet. Med denna lösning kan man utnyttja den instrålade solenergin optimalt och öka systemets totala verkningsgrad.

Ulrica Edlund och Ann-Christine Albertsson tilldelas ett stipendium på 100 000 kronor för förnyelsebara superabsorbenter. Teknologin för miljövänlig framställning av förnyelsebara absorbenter. Med denna teknologi kan råvaran för absorberande produkter utvinnas från redan befintliga industriella processer inom cellulosa- och livsmedelsindustrin.
/

Imorgon fredag öppnar det franska familjeföretaget Decathlon sina första butik i Skandinavien i Stockholm, Bromma. Detta företag, som kan presenteras som sport- och fritidshandelns IKEA, är ett spännande tillskott i Stockholm och en god illustration av att det är intressant även för utländska detaljhandelsföretag att etablera sig här. Etableringen av utlandsägda företag har tredubblats under de senaste 10 åren.

Efter denna pressträff bar det iväg till Norra Länken. Under Roslagstull ungefär skedde idag det sista genombrottet i bygget av Norra Länken. Nu är alla tunnlarna sammakopplade. Detta gigantiska bygga startades våren 2007, efter en långdragen process med tillstånd, detaljplaner mm. Inom kort påbörjas installationerna av all teknik, brandsäkerhet, belysning mm. Allt ska vara klart 2015. Ett efterlängtat tillskott till stadsbyggandet i Stockholm. För det är just vad detta projekt är. Det möjliggör smidiga transporter från Lidingö, Värtan/Frihamnsområdet och ut på Essingeleden. Det avlastar Valhallavägen och det innebär att man kan göra smidiga trafiklösningar för de nya stadsdelarna Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden.

Under dagen kom också beskedet från Transportstyrelsen att bl a Finnair, och statsflyget får fortsatt dispens till 2019 att flyga på Bromma. Det var mycket välkommet och ett viktigt besked för Brommas framtid.

/

Socialdemokraterna i stadshuset hade utlyst presskonferens idag för att berätta om deras alternativ till majoritetens Slussen-förslag, ”Hur ett hållbart Slussen kan uppföras”. Spännande tyckte jag – mot bakgrund av att de i förra veckans budgetdebatt inte hade något som helst substansiellt att komma med. De var bara emot. Så vad var då deras alternativ idag?

Det material som delades ut vid pressträffen var rubricerat ”Slussen – tillbakablick och nuläge”. Passande rubrik för av de 50 powerpointbilder som presentationen innehöll var det bara EN bild som innehöll något som inte bara var historiebeskrivningar över Slussen eller kritik mot alliansens förslag. 

På denna enda sida står det ”Viktigast just nu; Hejda processen för att ge tid till eftertanke. Slussen är byggd i 24 olika delar som alla är i olika skick. En del håller länge til, en del måste åtgärdas omgående. Med ett löpande underhåll kan konstruktionen hållas vid liv och snyggas upp. Sen kommer valet av fortsättning – efter en ordentlig programutredning!”

Imponerande tycker jag. Jag förstår att det inte finns framtid i rubriceringen av presentationen för det är bara en beskrivning av vad som redan har skett. Tid för eftertanke säger Karin Wanngård; Sedan 1991 har Slusseneländet pågått, utredning, förslag, arkitekttävling, utredning igen denna gång om att renovera/bevara nuvarande Slussen, ny arkitekttävling omarbetning, remisser, samråd mm mm.

Samtidigt har trafikkontoret betalat tiotals miljoner kronor/år för att Slussen inte ska falla sönder totalt. 

Vilket sönderfall Slussen har blivit för socialdemokraterna. Ledarskap handlar om att våga fatta beslut. Efter 20 år vågar fortfarande socialdemokraterna i stadshuset inte sätta ner foten utan vill ha ytterligare utredningar. När Jämtin fanns i stadshuset vågade de i vart fall ta ställning…..

/

nafvad de I

De som passerar Berzelii park har säkert noterat att det pågår något i parken.  I somras beslutade trafiknämnden att satsa 15 Mkr på att rusta upp parken. Det handlar bl a om nytt bevattningssystem, nya blomsterplanteringar, sittbänkar, grusgångar, borttagande av dåliga träd och plantering av nya.

Det senare var jag med om idag. Ett turkiskt hasselträd (som speciellt uppskattas av ekorrar….) fick jag sätta på plats med hjälp av en kran. Trädet ska stå i parken tillsammans med 6 andra nyplanterade träd från olika delar av världen. De kommer från Tyskland och just dagens träd väger drygt 6 ton så det är inte som att plantera ett nytt litet träd i trädgården hemma precis. 

Jag hoppas att stockholmarna ska uppskatta den upprustade parken mitt i stan och att träden trivs i sin nya miljö.

/

Har just blivit intervjuad av ABC om ”reklamkuppen” på Sturesvampen. Jag hade ingen aning om att det var en sådan installation och blev mycket förvånad när den avtåcktes. Det som de hade fått tillstånd för var en julinstallation. Detta var något helt annat.

ABC frågade mig varför jag då såg så glad ut på bilderna i anslutning till invigningen av julbelysningen. Ja vad skulle jag göra. Skulle jag inför flera hundra människor ilsket gå därifrån? Eller kanske hoppa på City i Samverkans ordförande? Nej jag valde att visa god min och sedan be mina medarbetare att ta reda på hur tillstånden ser ut.

Nu visar det sig att det inte finns tillstånd för denna installation och då ska den bort. Trafikkontoret har meddelat att den ska vara borta innan helgen.

Med detta hoppas jag att stockholmarna kan njuta av alla andra riktiga julbelysningar som finns på 30 gator runt om i city.

Läs artikeln i DN i denna fråga.