År: 2011

I våras utlyste Trafikkontoret och Södermalms stadsdelsnämnd en balkongtävling. Vem hade grönast och skönast balkong i områdena kring Hornsgatan. I lördags var det dags att presentera vinnaren, Det blev Anna Areskough vars fantastiska balkong på Brännkyrkagatan inte bara skapar ro och grönska i hennes bostad utan som också delar med sig generöst till omgivningen. Anna är ett lysande exempel på att enskilda kan göra skillnad. Det är inte bara skattemedel som kan användas för att lyfta det offentliga rummet. Var och en kan bidra på sitt sätt. Antingen genom att smycka eller att låta bli att skräpa ner.

Fler gröna balkonger och fler balkongtävlingar tycker jag – vad tycker ni?

Torsdagsmorgonen började med att ABC hade ett inslag där Karin Wanngård meddelade att (s) i Stockholm vill göra omstart i slussenfrågan. De vill ta fram ett nytt förslag för enligt dem har det hänt så mycket under processen med det nuvarande förslag så att förutsättningarna har ändrats helt och hållet. Intressant synpunkt med tanke på att det hela tiden görs simuleringar och uppdateringar av trafikrörelser mm.

1991 beslutade dåvarande gatu- och fastighetsnämnden om att utlysa en idétävling om Slussen. Skälet var att konstruktionen vittrar sönder och av rena trafiksäkerhetsskäl så måste detta åtgärdas.  Sedan dess har Sluassen varit en oändligt långdragen historia- det är sant. Men ett skäl till att arbetet med det nuvarande förslaget tagit tid är ju just för att bl a socialdemokraterna har velat göra förändringar och att vi tagit hänsyn till remissynpunkterna.

Nu i elfte timmen meddelar (s) att de vill göra omstart igen. Men ledarskap handlar också om att våga fatta beslut. Under dessa 20 år som diskussionerna om en ny Slussen har pågått så fortsätter Slussen att falla sönder. Det kan alla konstatera som rör sig förbi denna knutpunkt där dagligen nästan ett Göteborg passerar förbi.

Vi vet också att den reglering av Mälarens vatten som finns idag inte är hållbar mot bakgrund av befarade kommande kraftiga regn mm. För detta krävs en ny vattendom och det arbetet hänger intimt samman med  utformningen av en ny Sluss. En omstart enligt  (s) önskemål försenar också denna process med minst 5 år. Undras vad markägarna och kommunerna runt om Mälaren tycker om det?

Många minns hur det var när Mälarens vatten bara var några centimeter från att rinna ner i Gamla stans tunnelbanestation. Det är viktigt att få fram en ny vattendom för Mälaren, och vi är redan nu sent ute i den processen. (S) vill förhala den än mer.

Slussen är en viktig knutpunkt för trafiken i Stockholm. Den måste fungera. Det behövs fler och bättre cykelbanor där, det behövs en god försörjning av kollektivtrafiken och det behövs framförallt en ny och trevlig miljö. Idag är det ca 110 meter betong som tcker vattenytan mellan Saltsjön och Mälaren. Den nya förslaget innebär att bron blir ca 40-45 meter. Alla som rör sig i stan idag ser att trafiksituationen är besvärlig. Slussen är en viktig del i den framtida infrastrukturen i Stockholm. Vi kan inte vänta längre.

Till sist. Det hävdas att tillgänglighetsfrågorna inte är tillvaratagna. Hur kan någon verkligen tro att vi från stadshusalliansens sida – vi som spänt bågen så hårt genom att sätta målet världens mest tillgänliga huvudstad – skulle acceptera att den nya Slussenlösningen inte tar hänsyn till tillgänglighetsaspekterna? Självklart ingår detta som en viktig del.  

Jag tycker att det är mycket tråkigt att (s) inte orkar stå fast. När de sedan motiverar det hela med att de vill se en ”modernare, vackrare och mer funktionellt Slussen som är hållbart under tid” så bli man ju inte direkt imponerad av grunderna för att göra omstart och göra av med ytterligare många miljoner. 

63% av dagens Slussen sjunker och måste därför åtgärdas snarast, 22% måste lagas, 15% är reparerat. Som politiker måste man våga fatta beslut. Jag är övertygad om att en majoritet av stockholmarna vill  att vi kommer till skott och tar de sista beslut som behövs för att sedan äntligen komma igång med ombyggnationen av denna förfallande del av Stockholms innerstad.

/

Vid torsdagens trafiknämnd gav alliansmajoriteten trafikkontoret i uppdrag att ta fram förslag på hur en miljözon för personbilar skulle kunna utformas för att på bästa sätt bidra till att staden klarar luftkvaliteten. Vi måste ha beredskap för att införa en zon om det skulle behövas. Men som det ser ut nu verkar det som om dubbdäcksanvändandet går ner kraftigt. Fortsätter den utvecklingen så kanske det inte behöver införas någon miljözon. Men vi måste ha beredskap och därför måste det utformas ett förslag från trafikkontoret om hur en zon skulle se ut.

/

Taxi Stockholm erbjuder nu även båttaxi. Ett utmärkt initiativ!

/

I dagens DN kan vi läsa om den remiss om stomlinjer och stomnät som Stockholm behöver utveckla för att stadens kollektivtrafik ska vara konkurrenskraftig. Perspektivet är 2030 och att Stockholm växer snabbt. Redan idag kan de som åker T- bana konstatera att det är fullt i innerstaden. Det behövs avlastning i form av stomlinjer på gatunivån. Det behövs också knutpunkter som gör att man inte behöver åka till city om det inte är dit man ska. Idag har vi många bussar på stadens gator. Remissen beskriver väl att det behövs kapacitetsökning och det är här spårvägen kommer in. För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv så måste resenärerna kunna lita på att den kommer fram snabbt. Idag fastnar bussarna i innerstadstrafiken. Även denna fråga tas upp i remissen.

För första gången finns det nu ett gemensamt framtaget dokument om kollektivtrafiken i framtiden i Stockholm. Utarbetat av tjänstemän från SL och trafikkontoret. SL jobbar också med ett liknande dokument som hanterar kollektivtrafiken i länets övriga kommuner. Det är i detta perspektiv som tunnelbaneutbyggnad ska ses.

Från stadens sida ska detta strategiska arbete sedan läggas ihop med arbetet med att ta fram en parkeringsplan för Stockholm liksom en cykelplan. Helhetsperspektivet och ett långsiktigt tänk är viktigt, vilka gator ska användas till vad är bara några viktiga strategiska framkomlighetsfrågor. Vi får absolut inte glömma att en växande stad måste ha bra framkomlighet för godsleveranser, utryckningsfordon och transporter av farligt gods. Detta helhetsgrepp har saknats länge i Stockholm.

Var är bussar bästa lösningen, var är spårväg bästa lösningen, hur knyter vi ihop de olika trafikslagen på bästa sätt?  Hur utvecklar vi cykelinfrastrukturen på bästa sätt? Frågorna är många och trafikkontoret har en tuff uppgift. Men nu är vi på gång!

En spännande tid att ha ansvar för trafikfrågorna i Stockholm, oavsett om det handlar om cyklar, bussar, varuleveranser, spårvagnar, personbilar, utryckningstrafik eller gående.
/

PJ Anders Linder skriver idag på SvDs ledarsida om vikten av att ha ett internationellt perspektiv. Stadshusmajoriteten jobbar mycket för att Stockholm ska vara konkurrenskraftig i ett internationellt perspektiv. Det handlar om att se till att ha ett gott innovationsklimat, goda förutsättningar för investeringar, tillgång till kompetens och attraktivt för utländska företag att etablera sig i vår region. De utlandsägda företagen i Stockholmsregionen utgör bara tre procent av alla företagen men de sysselsätter en fjärdedel av arbetskraften i regionen.  Så nog spelar det roll vad de anser om näringslivsklimatet i Sverige och Stockholm.

Den internationella konkurrenskraften om hjärnorna och kapitalet är benhård men hittills har Stockholm klarat sig väl. Den årliga rapport Cities of Opportunity, som PWC tar fram och som jag har skrivit om tidigare, visar det. Stockholm hamnar här på fjärde plats bland de 26 städer i världen som ingår i undersökningen. Men många tittar på oss och många vill dra till sig ”våra hjärnor” och det kapital som söker investeringsobjekt. Därför kan vi aldrig luta oss förnöjt tillbaka.

En viktig anledning till varför Stockholm ligger bra till är Kista. I fredags fick jag den trendrapport som Kista Science City ger ut. Den illustrerar väl hur viktigt Kista-området är för många i Stockholm och även för Sverige.

Knappt 66.000 personer är sysselsatta dagtid i Kista, av dessa återfinns ca 23.000 inom informations- och kommunikationsteknologin. 88% av dessa företag arbetar i exportföretag. Omsättningen per anställd i dessa ICT-företag är betydligt högre än den genomsnittliga omsättningen per anställd i riket. Andelen högutbildad arbetskraft är också högre. 

Så ser det ut idag – men inget är givet. Idag uppmärksammas Kista internationellt, senast i Fortune Magazine,  och intresset för att köpa företag och för att etablera sig i detta kluster är stort. Men det kan ändra sig snabbt. Därför måste vi hela tiden vara medvetna om hur Sverige och Stockholm ligger till i den globala konkurrensen. Det handlar om företagsklimat, innovationsklimat men inte minst också om en utbildning i världsklass så att kompetensbehovet kan tillgodoses.

Detta perspektiv måste ständigt vara närvarande i politiken, ovsett om det handlar om den nationella eller lokala politiken.

/

Det påpekas ofta att lagliga klotterväggar genererar klotter på andra håll. Samma sak med lagliga graffitiväggar – de leder till olaglig graffiti på andra ställen. Fel säger en del. Rätt säger vi från stadens sida. I helgen genomförde Riksteatern sin graffitiaktivitet Art of the streets på söder. I helger grep polisen 16 personer för klotter på söder. Personer som polisen vet varit på Riksteaterns evenemang. Välj sedan själv vem som har rätt i påståendet att olaglig verksamhet blir följden av lagliga väggar.

Läs min och Christoffer Järkeborns artikel på SvD brännpunkt idag som handlar om varför Stockholm har en tuff anti-klotter policy.

/

Första dagen efter semestern idag. Det har varit en fantastisk sommar och en skön ledighet. Det kan behövas inför hösten och vintern.

För över 20 år sedan var det helt självklart för mig att gå till måndagsmötena på Norrmalmstorg för att visa mitt stöd för att de baltiska folken skulle återfå sin frihet och deras länder sin självständighet. När mötena började tror jag få insåg vilken enorm betydelse som dessa möten faktiskt hade för människor på andra sidan Östersjön. Men genom de kontakter som jag fick i Estland, Lettland och Litauen i början av 1990-talet så förstod jag att måndagsmötena hade stor betydelse. 

När sovjettrupper sedan i början av 1991 försökte kuva självständighetssträvandena i Vilnius, Riga och Tallinn så fungerade mötena som en livlina och kommunikationskanal för våra grannländer. Det var mycket tydligt för dåvarande militärer och politiker i Sovjet att det inte skulle gå att genomföra aktioner i tysthet, måndagsrörelsen visste hela tiden vad som hände och agerade.

Ändå har jag sällan känt mig så hjälplös som när jag talade med en Tallinn-vän i telefon och hon plötsligt tystnade. Jag frågade vad som hände och hennes svar var ”nu rullar de sovjetiska tanksen in på gatorna i Tallinn”. Vad säger man då? Men då insåg jag hur oerhört viktigt det var att vi fanns där, talade med dem, visade vårt engagemang offentligt och gjorde allt vi kunde för att hjälpa till utifrån våra förutsättningar.

Idag uppmärksammades det att det är 20 år sedan de baltiska länderna återfick sin självständighet. Det 80:e måndagsmötet avhölls på Norrmalmstorg i närvaro av statsministrarna  i Litauen, Lettland, Estland och Sverige. Det var en fantastisk känsla att stå där tillsammans med många av de som var med för 20 år sedan och många nya människor. Gunnar Hökmark, en av de fyra initiativtagarna till måndagsmötena, gjorde i sitt tal ett mycket viktigt påpekande. Han påminde om att vi svenskar och andra europeiska länder faktiskt ha en tacksamhetsskuld till de baltiska folken. Tack vare deras frihetskamp och återtagna självständighet så har Europa utvecklas till en betydligt öppnare och friare kontinent. 

20 år kan tyckas vara en lång tid. Men det har verkliggen hänt otroligt mycket positivt sedan den 15 augusti 1991, i Sverige, i Europa, i Asien ja i hela välden.

Idag talas det mycket om sociala mediers betydelse för utvecklingen i Norra Afrika. Måndagsrörelsen kan nog med fog anses vara en tidig variant av dagens sociala medier.  Människor gör skillnad och människor med engagemang kan göra stor skillnad. Det framgick med all tydlighet på de 80:e måndagsmötet idag på Norrmalmstorg.

En som saknades mycket idag, och som har betytt mycket för utvecklingen i Estland, är Ulo Ignats. Han har varit en av de viktiga drivkrafterna bakom måndagsrörelsen, chefredaktör för Estniska Dagbladet och mycket, mycket mer – en betydande länk mellan Sverige och Estland. Tyvärr gick Ulo bort för några dagar sedan. Han fick aldrig själv uppleva det 80:e mångdagsmötet.   

/

Svenska Dagbladet sponsrar lånecykelsystemet i Stockholm. Det är utmärkt. Med anledning av detta har ett antal SvD-journalister presenterat sin cykelväg. Idag var det chefen för SvD näringslivs tur. Man skulle kunna tänka sig en spännande artikel som cykelvägen för oss runt till platser där företag startats som betytt mycket för stadens utveckling, Samuel Owens gränd, Bolinders plan, Bonnierhuset är bara några exempel. Men tyvärr beskriver artikeln bara platser utifrån skandalperspektiv. Trist tycker jag. Särskilt anmärkningsvärt perspektiv från en som borde inse näringslivets betydelse för samhällsutvecklingen och tillväxten.
/

Sweco har på eget initiativ tagit fram en idéskiss kring infrastrukturen i Stockholm. SvD skriver om detta idag. Sweco föreslår en gemensam sänktunnel för tunnelbana till Nacka och Österleden. Piggt initiativ och vi behöver verkligen fler smarta lösningar på infrastrukturområdet i Stockholm.

Det pågår mycket när det gäller utbyggnaden av infrastrukturen i Stockholm. Inom de kommande 10 åren så handlar det om citybanan, norra länken, Förbifart Stockholm, byggandet av Värtapiren, fler etapper av Spårväg City och ombyggnation av Slussen. Därför är det kanske inte realistiskt att tro atttunnelbana och Österled kan vara klart inom denna tidsperiod. Det är ju en fördel om man kan röra sig i stan också…..

Däremot vet vi att planering och genomförande av infrastrukturprojekt tar tid så därför är det utmärkt med denna typ av inspel. För visst måste vi redan nu planera för det som kommer efter 2021.Så tack för sommarpresenten Sweco. Vi ska förvalta den på ett klokt sätt.

ps. Ideer på hur det hela ska finansieras mottages också tacksamt ds.

/