År: 2011

Tidningen Fortune har bl a  frågat ett antal företagsledare, tittat på ekonomiskt utveckling runt om i världen och kommit fram till 15 städer runt om i världen som ”hotspots for business” för investerare och företag.  I Europa pekas Stockholm och Warsawa ut som hotspots.

Ett bra kvitto på det arbete som Stockholm Business Region gör för att attrahera nya investerare och företagsetableringar och ett bra kvitto på att vi är på rätt väg från stadshusalliansens sida. Det är viktigt att bygga vidare på de goda förutsättningar som Stockholm har i form av ICT, life science, cleantech, hög utbildningsnivå, duktiga universitet mm. För konkurrenskraften spelar infrastruktur i form av flyg, vägar och spår också en oerhört viktig roll. Jag har sagt det förut men jag säger det igen, fortsatta infrastrukturinvesteringar är mycket viktiga för vår konkurrenskraft. 

/

I dagen DN kunde vi läsa den fantastiska nyheten om transplantationen av en luftstrupe konstruerad med hjälp av nanoteknik och stamceller. Den genomfördes på Huddinge sjukhus av den italienske läkaren Macchiarini. Han rekryterades av Karolinska Institutet till Sverige och kom hit i februari i år. Man kan fundera på varför han nappade på KIs erbjudande. Min gissning är att anledningen är enkel; han vill jobba tillsammans med världsledande forskare. För KI är världsledande. Der ska vi vara mycket stolta över och vårda. För det kommer inte med automatik. Det krävs medvetet arbete och insikt om att det är bra att det är lätt för utländska forskare och experter att komma hit.

Stockholm har mycket goda förutsättningar inom såväl life science, ICT som cleantech området. Konkurrensen om de brillianta hjärnorna är stenhård i världen. Vi måste se till att behålla och förstärka Stockholms position. Det är en investering för framtiden och för ett Stockholm i världsklass. så välkomna hit, forskare, investerare, företag och alla andra som vill bidra till utvecklingen i Stockholm.
/

Ja det kan man fundera på ibland. Under Almedalsveckan var jag på flera seminarier där handläggningstider mm togs upp. Ett mycket intressant och konkret seminarium arrangerades av Svenskt Näringsliv och handlade om handläggningstider på bl a miljöområdet. Det värsta är att de långa handläggningstiderna de fakto innebär att miljöförbättrande åtgärder försenas. Ett exempel på detta berättade Mathias Edstedt, VD på Stockholm Gas om. Det är allmänt känt att det behövs mer biogas till stockholmsmarknaden. Det har varit brist länge och därför beslutade sig  Stockholm Gas för flera år sedan för att investera i en anläggning som producerar biogas. Fortum, Stockholm Gas ägare, har en tomt i närheten av Tyresövägen, mellan Skarpnäck och Älta, som skulle kunna passa för ändamålet. Trafikstört och nära till vägnätet är bra kriterier. Bra projekt tyckte även staten, som beviljade Klimpmedel om 19 miljoner kronor till projektet 2007.  Dessa pengar riskerar nu att försvinna. Eftersom tillståndsprövningen tagit så lång tid kommer man inte att hinna påbörja bygget så att pengarna kan användas. Något som också givetvis påverkar kalkylen för investeringen. 

Projektet har försenats minst två år pga överklaganden och långa handläggningstider. Nu ligger ärendet hos regeringen sedan 2010 och ingen vet när regeringen kommer att hantera överklagandet. Under tiden så söker aktörerna på biogasmarknaden i Stockholm efter gas runt om i hela landet för att förse stockholmsbilisterna med drivmedel.

Exemplet Arlanda är ytterligare en del som innebär att mycket av trafiken på Arlanda faktiskt hotas pga ett 20 år gammalt miljötillstånd där utsläppen från alla fordon som körs fram och tillbaka till Arlanda räknas in i deras utsläppsbubbla. Nu vill Swedavia, som ärger Arlanda, ha ett nytt tillstånd. Men det kräver att regeringen, som fattade beslutet om tillståndet för 20 år sedan, säger att det är ok för miljödomstolen att pröva Swedavias nya ansökan enligt miljöbalken. Tiden går, ansvarig minister funderar, och Arlandas utveckling hämmas och till och med riskeras.

Bäste miljöminister; Vore det inte en bra sommarpresent att meddela Swedavia att regeringen beslutat att lyfta de regeringssatta 20 år gamla villkoren och därmed klargöra att Arlandas verksamhet ska miljöprövas enligt dagens miljölagstiftning?

/

Den konjunkturrapport som Stockholm Business Region presenterar för Stockholmsregionen är mycket glädjande. Stockholm går bra! Siffran över nyregistrerarde företag är mycket imponerande och unik. 72 nyregistrerade företag/arbetsdag under det första kvartalet  i Stockholms kommun. Det är verkligen en fantastisk siffra, en ökning med 38%  jämfört med samma kvartal 2010.

Nästan 34.000 nyanmälda jobb kom in till arbetsförmedlingen i Stockholm under det första kvartalet. Totalt i Stockholms län handlade det ca 53.700 under samma period. Detta innebär en ökning med 36% i länet och 35% i staden jämfört med samma period 2010. Antalet varslade personer minskade samtidigt med 24 % i staden och totalt varslades 1.325 personer i Stockholm stad under årets första kvartal.

Det är lätt att bli glad och mätt med siffror som dessa. Men samtidigt vet vi att konkurrensen är stenhård. Det går inte att sitta nöjd. Därför är det viktigt att jobba vidare för att Stockholm ska vara konkurrenskraftigt i ett internationellt perspektiv. Det gäller också att se till att de som står utanför arbetsmarknaden kan få ta del av denna positiva utveckling. Konjunkturrapporten understryker åter att Stockholm är oerhört viktig för Sverige och den svenska ekonomin.

/

Vem har ansvar för skräpet? var tema på ett av de seminarier som jag medverkade i under måndagen i Almedalen. Mitt svar på den frågan är givet; Det är ingen annan än den som slänger som är ansvarig. Undersökningar visar också att det är en inställning asom jag delar med många. Därför är det välkommet att det nu kommit en tydlig lagstiftning om att den som slänger skräp på marken kan bli bötfälld.

På seminariet var vi också rörande överens om att det är minst sagt tokigt att i tillämpningen av denna nya lagstiftning undanta bl a fimpar. Jag är rätt övertygad om att detta inte har varit justitieministerns och andra lagstiftares intention. 65% av allt skräp som finns på marken i Stockholm är fimpar. Fimpar innehåller tjära och kadmium och har lång nedbrytbarhet. Kadmium i batterier = farligt avfall. Men kadmium i fimpar ska inte ens bötfällas. Detta är inte rimligt.  Nedskräpning är nedskräpning och därför måste även den som slänger fimpar kunna bötfällas.

En solig dag i Stockholm, som de senaste dagarna tex. så slängs det ca 1,5 ton skräp i papperskorgarna i Kungsträdgården.  Stockholm stad gar ca 11.000 papperskorgar på gator, torg och i parker. I innerstan töms de 1-2 ggr/dag.

Stockholmarna mfl släpper ifrån sig ca 300-400 ton skräp/månad i det offentliga rummet. Beräkningen är att det slängs ca 1 miljon fimpar/dag. Det är mycket att ta hand om. Och det finns ingen ursäkt för att slänga på marken; inte ens att ”papperskorgen är full” eller ”det inte finns några askkoppar i närheten”. Jag har alltid förundrat mig över att rökare kan bära med sig cigarettpaket och tändare men det går inte att ta med sig en fickaskkopp. Hur kommer det sig? Det finns ju tom fickaskkoppar som är kombinerade askkoppar och tändare. Snacka om att en sådan pryl gör det lätt att göra rätt!

Nej, se till att alla som slänger ska känna att det finns risk för böter. Inget undantag för snus eller fimpar!

/

Vid onsdagens regeringssammanträde fattade regeringen det kloka beslutet att ge kommunerna ytterligare ett verktyg för att klara luftkvalitetet. Vi får nu möjlighet att införa lokala miljözoner för att reglera dubbdäcksanvändningen. Det är mycket bra. Vi vet att EU har ögonen på oss pga att Sverige överskrider gränsvärdena för luftkvalitet. Dryga böter hotar.

Samtidigt kan jag konstatera att det inte finns något egenvärde i att förbjuda dubbdäck. Sedan förbudet infördes på Hornsgatan i januari 2010 har dubbdäcksandelen i stockholmstrafiken i stort sjunktit från 70% till ca 50%. Mängden partiklar som orsakats av dubbdäck har under samma period sjunkit med 50-60 %. 

Det är en oerhört snabb beteendeförändring bland bilisterna och mycket talar för att den fortsätter. Många stockholmsbilister har fått klart för sig att det finns ett samband mellan luftkvalitet och dubbdäcksanvändning. 52% av stockholmarna är dessutom för en utvidgning av regleringen.

Det är skönt att  det sker en utveckling åt rätt håll och att det finns ett stöd för att införa miljözoner om det skulle behövas. Det som behöver göras nu är att analysera hur en zon skall vara utformad för att göra mest nytta för luftkvaliteten, titta på vilka effekter denna kan får för grannkommunerna, arbetspendlare fårn dessa mm. Trafiksystemen hänger ihop över kommungränserna. Det har vi inte minst fått erfara unde de senaste veckornas trafikolyckor. Därför måste zon-utformningen analyseras noga utifrån bla framkomlighetsperspektiv. Med en väl förberedd plan kan staden sedan skrida till verket – om det visar sig att det behövs för att klara luftkvaliteten. 

Det finns inget egenvärde i att reglera. För mig har denna fråga hela tiden handlat om att klara luftkvaliteten, inte om en regleringsiver eller hat mot dubbdäck. Nu har stockholmarna i stor utsträckning klart för sig sambanden, vi har av regeringen fått ytterligare verktyg. Det är mycket bra!

/

Äntligen har det kommit tydliga signaler om att det ska gå att bötfälla personer som skräpar ner i vår gemensamma utemiljö. Men jag måste säga att jag blir förvånad när det meddelas att rökare som kastar fimpar på marken inte behöver vara oroliga för att bli bötfällda. Det har uppenbarligen någon kommit fram till att det ska räknas som en ringa förseelse och därför inte omfattas av straffansvar för nedskräpning. De visa som beslutat detta kanske tror att fimpar är försumbart skräp i Stockholm. Men då har de helt fel.

För över 60% av allt skräp som finns i Stockholms offentliga miljö är fimpar. Varför ska denna form av nedskräpning, som dessutom handlar om farligt avfall, inte omfattas av böter?

Det tycker jag är helt hel. Nedskräpning är nedskräpning och ska bötfällas oavsett om det är en engångsgrill, burk eller fimp. Så tänk om!

/

Det händer mycket spännande i Stockholm i dessa tiden. Men ett av de intressantaste projekten är Hagastaden. På gränsen mellan Solna och Stockholm pågår just nu en av de största investeringarna i sverige någonsin. 50 miljarder kronor investeras i Nya Karolinska, bostäder, en ny vetenskapstad med fokus på hälsa och life science. I Hagastaden ska forskning, bostäder, arbetsplatser och kultur blandas.  Närheten till Hagaparken och Nationalstadsparken skapar också fantastiska rekreationsmöjligheter. 

Här planeras 5.000 bostäder och totalt ca 36.000 arbetsplatser. Självklart kommer närheten till den världsledande forskning som bedrivs  inom Karolinska Institutet, Science for Life Laboratory, Stockholms Universitet och KTH att attrahera många nationella och internationella företag och förhoppningsvis också investerare. 

På tisdagen skedde det formella forsta spadtagen för Hagastaden.

/

Dagens samtal med kollega är med socialborgarrådet.  Anna engagerar sig mycket i arbetet för att förebygga droganvändning hos ungdomar. Så mina frågor handlar om hur det ligger till egentligen och vad som kan göras för att ungdomar inte ska fastna i drogmissbruk.

Det talas mycket om drogmissbruk bland unga, super dagens unga mer än tidigare?

  Nej jag tror inte att unga dricker speciellt mycket mer idag än tidigare generellt. Andelen som dricker regelbundet ökar bland unga men samtidig ökar andelen som helt avstår alkohol. Det som är anmärkningsvärt är att det finns en tydlig trend att unga människor testar droger tidigt i åldrarna. Ett tråkigt men tydligt bevis för detta är att för första gången är det fler som söker hjälp hos Maria ungdom som uppger Cannabis som huvudsaklig drog. Tidigare har alkohol varit den absolut vanligaste orsaken.

  Vilket ser du som den  största utmaningen när det gäller Cannabis?

  Utmaningarna är många och stora men för att bli mer konkret så skulle jag säga att minska utbudet. Idag kan det vara lättare för en ung person att få tag i Cannabis än alkohol.  Vi ser också att det finns okunskap kring effekterna av Cannabis. Många unga upplever alkohol som farligare än Cannabis men känner då inte till de skador som uppkommer på hjärnan och som drabbar dem på längre sikt.

 Vad kan föräldrarna göra?

 Föräldrarna är nog de som kan göra mest och ha störst inverkan till ett förändrat beteende.  Föräldrarna måste prata med sina barn och vara tydliga med att Cannabis är skadligt för utvecklingen av hjärnan det är också inkörsporten till tyngre droger.  Dessutom måste föräldrarna fostra sina barn att bli självständiga och av egen kraft våga säga nej till droger och alkohol.

/

Åter igen får vi dessvärre exempel på att hela staden korkas igen när det händer en olycka. En för hög lastbil har fastnat vid nedfarten från Centralbron mot Slussen/Nacka. Denna vackra stad på öar har en sårbar infrastruktur. Därför är det viktigt att vi ser till att minska denna sårbarhet och bygger ut infrastrukturen. Det innebär Nya Slussen med god trafikkapacitet, Förbifart Stockholm och alla de andra infrastruktursatsningar som finns i 100-miljarders paketet av infrastrukturstatsningar som löper fram till 2021.

/

/