År: 2012

Lite förundrad är jag allt över de röster som nu höjs från regeringshåll om att kommunerna inte ska få ange egna mål när det gäller tex byggande. Byggkravsutredningen menar att det är för många särkrav och därmed blir det dyrare byggen. Samtidigt når mig meddelandet att Delegationen för hållbara städer (tillsatt av regeringen 2008) har avslutat sitt arbete.

En stor del av Delegationens arbete har handlat om just kommunspecifika mål. På Delegationens hemsida finns rader av exempel på projekt där kommuner har ställt upp tuffa miljömål för att just profilera sin stadsutveckling och där också företag deltar i arbetet eftersom de vet att det finns affärsmöjligheter i förlängningen.

Goda exempel på energieffektivt byggande kan leda till goda affärer både nationellt och internationellt. Det finns det exempel på inom såväl konsult-, som bygg- och arkitekt området. Det statliga Exportrådet har till och med gjort ett säljkoncept kring detta som heter Symbio City, som marknadsförs runt om i världen tillsammanas med svenska företag.

Delegationen för hållbara städer har under årens lopp delat ut pengar till olika projekt som syftar till att vara just föredömen och inspiration för andra. Det har fungerat, och det har också medfört att många internationella delegationer kommer hit på besök för att lära av de svenska exemplen. Hammarby Sjöstad är ett sådant exempel där tiotusentals internationella besökare kommer varje år och där frågan givetvis är vilka företag som bidragit till de smarta miljölösningarna. Nästa generation av Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden, lockar redan mängder av internationella besökare trots att det bara har påbörjats.

Så jag hoppas att statsrådet Attefall och hans kollegor läser Delegationens slutredovisning. Den innehåller en hel del information som kan leda tanken till att det inte är en bra ide att begränsa kommunernas möjligheter att sätta egna mål när det gäller byggande och stadsutveckling. För som det konstateras i förordet till slutrapporten :

”En viktig slutsats när Delegationens arbete nu avslutas är att initiativen måste komma från städerna. Det lokala ledarskapet har stor betydelse. Politiker, medborgare, ideella organisationer och näringslivets aktörer kan gemensamt engagera sig för att staden ska utvecklas mer hållbart. I städerna finns förutsättningar för att gå från ord till handling.”

/

Kollegan Regina Kevius, idrottsborgarrådet, visade mig och ett antal andra, den nya hallen på Hjorthagens IP, som hon invigde för 2 veckor sedan. Johan Björkmans hall är ett bra exempel på hur man kan hitta prisvärda lösningar om stad och civilsamhället samarbetar. Djurgårdens IF har samlat in pengar och gjort det möjligt att skapa en  inomhushall över den konstgräsplan som staden investerat i. 

Den inomhushall för elvamannalag i fotboll som Djurgårdens IF nu har, och där även andra har möjlighet att träna i och med att idrottsförvaltningen disponerar hallen vissa tider, är till glädje för många fotbollsintresserade ungdomar. Konstgräsmattan lyser somrigt grön och hallen väms upp med hjälp av fjärrvärme från det närbelägna Värtanverket.

Jag är övertygad om att många av de som kommer att flytta in i Norra Djurgårdsstaden kommer att nyttja denna resurs i grannskapet.

/

På måndagen invigde jag den nya Återvinningcentralen i Sätra. Den är verkligen efterlängtad och det visade sig också när jag invigde. Kön ringlade lång av bilar som väntade på att jag skulle klippa bandet kl 10.

I och med denna öppning har vi nu 5 ÅVC i Stockholm och den första i sydvästra Stockholm. Generösa öppettider borgar för att det kommer att vara många som lämnar alla möjliga typer av avfall här. Men hushållsavfallet får man slänga hemmavid och trädgårdsavfallet kan inte lämnas på Sätra ÅVC, däremot vid ÅVC Trädgård vid Högdalen.

/

 

Alltfler ropar nu på att staden ska utdöma viten mot snöröjarna. Det viktiga just nu är att se till att de jobbar och får bort snön. Självfallet har trafikkontoret full koll på vad som görs och inte görs i förhållande till avtalet men fokus nu är att se till att entreprenörerna gör sitt jobb. Som alltid annars regleras sedan betalningen i förhållande till det jobb som har utförts. Stockholm är mycket sårbart när det kommer så mycket snö som det gjort under den senaste dryga veckan. Sårbarheten består av flera delar.

1. 3,600 gator där det på många av gatorna finns bilar parkerade vilket gör att det kan vara svårt att komma fram med plogen.

2. när snön måste lassas bort, vilket varit fallet under den senaste veckan pga att det på många håll inte gått att komma fram med plogen på smala gator och även pga de snömängder som samlas längs med gplogade gator, så finns det begränsande regelverk. Sjötippning är generellt förbjudet men staden har en dispens som omfattar en viss volym för hela vintern. Det gäller att se till att inte hela den volymen går åt på en gång. Vintern kan vara lång.

3. snön utanför tullarna får inte tippas i Riddarfjärden utan måste läggas på llanddepåer. Vi har alldeles för få sådana platser. Det gör att på många gator där det finns trottoarer på vardera sidan gatan får den ena trottoaren användas som snöupplag. Det uppfattas av många som dålig snöröjning.

4. De personer som jobbar med snöröjning jobbar ofta dubbelt. Det går inte att försörja sig på att bara vara snöröjare varför det alltid tas in extra resurser när det behövs på vintern. Extra resurser som är uppbokade av entreprenören och eftersom det har snöat på andra ställen och inte bara i Stockholm så finns det inge resurser utöver detta att ta till.

Till detta ska läggas att det snöoväder som kom 5 december är det värsta på 50 år i Stockholm enligt SMHI.

Låt oss hoppas att det inte kommer ytterligare snö under de kommande dagarnma för det skulle verkligen behövas ”arbetsro” för att röja undan det som redan kommit. Sedan ska man komma ihåg att det aldrig går att städa bort en årstid, inte ens i Stockholm.

/

Vid måndagens trafik- och renhållningsnämnd fattade vi beslut om verksamhetsplanen för 2013. När det gäller cykelområdet så kan jag informera om att följande planer finns:

Projekt för genomförande 2013	Kommentar
Bällstavägen- Abrahamsvägen – Ulvsundavägen	Omdaning av gata med gc, belysning, beläggning, träd. Eventuellt större arbete med ny överbyggnad.
Hållbara Järva:Hanstavägen m.m.	Cykelbanor, cykelparkering m.m.
Hållbara Järva: Kymlingestråket	Lite osäkert om kontoret klarar genomförandet 2013. Krävs överenskommelse med Trafikverket.
Perstorpsvägen – Flatenvägen	Saknade länkar, enkel åtgärd genom att vägren tas i anspråk, regionala kopplingar.
Nynäsvägen	Cykel och trafiksäkerhet. Pågående. Bullerskärmar.
Södertäljevägen vid tvärbanan	Utredning bro, pågår.
Karlavägen:Karlaplan-Oxenstiernsgatan	Cykel. saknad länk, enkla åtgärder som målning och skyltning, men ev. behöver parkering tas bort.
St Eriksgatan – Fleminggatan	Cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder.
Lilla VästerbronVästerbroplan	Beläggning, cykel, tätskikt. Angeläget att bredda. Konstruktion. Gärna samtidigt som Liljeholmsbron.
Folkparksvägen	Färdigställande 2013, cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister och gående

Därtill en hel del mindre cykelåtgärder för att förbättra trafiksäkerheten, som Runda vägen, Nockebybron, Murmästarv m.fl. Dessutom ingår cykelåtgärder vid några skolor bl.a. Sundbyskolan och Abrahamsbergsskolan.

Utredning och projektering under 2013	Kommentar
Huddingevägen mellan Örbyleden och Huddinge kommun	Komplettering av saknad länk m.m.
Nya Arenakopplet	Cykelåtgärder. Förbättring av befintlig länk, en längre sträcka bör studeras i utredningsskedet
Hägerstensvägen mellan Södertäljevägen – Bredäng	Cykel. Består av två delar, vilket den ena bedöms enkel då yta finns, den andra delsträckan är nyanläggning i ett trängre gaturum.
Pålsundsbacken och Söder Mälarstrand vid Långholmen	Cykelåtgärder. Saknad länk respektive breddning, relativt komplext p.g.a. brist på utrymme.
Värtavägen	Cykel. saknad länk, koppling till Norra Djurgårdsstaden.
Norr Mälarstrand och Rålambshovsleden	Breddning och korsningsåtgärder.
Kungsgatan mellan Blekholmsterrassen och Vasagatan	Saknad länk

 Trafikkontoret medverkar också i planeringen av exploateringskontorets projekt där cykelinvesteringar också görs. Under 2012 bygger de preliminärt 4,2 km cykelvägar (cykelväg, cykelbana, cykelbro, cykelstråk) och utbyggnaden fortsätter 2013.

Drift och underhåll:

Stockholms stad satsar på att underlätta för stadens cyklister. Målet är att cyklisternas pendlingsstråk ska vara både trafiksäkra och framkomliga året runt. Stadens cykelbanor ska bli mer framkomliga vintertid och Stockholms stad utvecklar hela tiden arbetet med detta. De mest trafikerade cykelbanorna prioriteras med bättre snöröjning och vinterunderhåll, men på sikt är ambitionen att det ska bli bättre framkomlighet på allt fler cykelbanor.

Ökade kvalitetskrav med hänsyn till ökat antal cyklar kommer också att tas i beaktande vid nya upphandlingar framöver. Sandupptagning tidigareläggs också av hänsyn till cyklisterna.

Vid nya upphandlingar är målsättningen att anpassa startkriterierna för cykelbanor för att uppnå en standardhöjning på det prioriterade cykelnätet. En del av strategin är att åstadkomma en drift- och underhållsstandard på prioriterade cykelstråk som ligger i paritet med trafikleder och huvudvägnät. D.v.s. en hög standard på huvuddelen av färdsträckan för pendlingscyklister där målsättningen är att cyklisterna upplever skillnad.

2013 förbättras också drift och underhåll av cykelbanor genom 25 mkr till en cykeljourverksamhet, för att snabbt kunna lösa enklare problem för att på så sätt öka säkerheten och framkomligheten för cyklisterna.

Parkering och vägvisning m.m.:

I enlighet med den nya cykelparkeringsplanen byggs nya parkeringsplatser ut. För 2013 är hittills ca 300 platser planerade, men antalet kan sannolikt utökas. Arbetet med att utreda parkeringstal för cyklar i samband med nybyggnation fortsätter under 2913. Samarbete sker med SBK eftersom frågan om parkeringsnormer egentligen är deras.

Under 2013 sker utsättning av stolpar och skyltning i enlighet med en plan för cykelvägvisning i hela staden fram. Cykelreseplaneraren förbättras också, med målet att få in den i trafiken.nu.

 En kartläggning kommer att göras kring behovet av uppställningsytor, konfliktområden med gångytor, hantering av övergivna cyklar samt ”skrotcyklar” som kan vara hindrande eller verka förfulande av det offentliga rummet.

Uppdateringen av cykelhandboken, som beskriver hur goda cykellösningar kan skapas, fortsätter också.

Den s.k. ”gröna våg” för cyklister som finns på Götgatan och Skeppsbron kommer att trimmas för att säkerställa god funktion.

Fler pumpstationer kommer också att placeras ut på strategiska platser i staden genom såväl trafikkontorets som exploateringskontorets försorg.

/

Idag tog kommunstyrelsen Stockholms remissvar på Avfallsutredningens förslag. Utredningen föreslår bl a att kommunerna ska ta över det insamlingsansvar som idag Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) har. Det är ett unikt förslag eftersom det innebär att en verksamhet som idag bedrivs av många privata entreprenörer, på uppdrag av bl a fastighetsägare som har flerfamiljsfastigheter, kommunaliseras. Konkurrensverket har också mycket riktigt sagt nej till utredningens förslag i denna del sitt remissvar. Även Kommunförbundet i Stockholms län har varit kritiskt mot utredningens förslag att kommunmonopolisera insamlingen.

Under de ca 15 år som den ska producentansvarslagstiftningen har funnits har det vuxit fram en marknad med utbud av fastighetsnära insamling av bl a förpackningar i flerfamiljshus. Återvinningsföretag har erbjudit tjänster till fastighetsägare som inneburit att denna servicemarknad har utvecklats på ett positivt sätt, till glädje för bl a de boende i dessa fastigheter. De kommunala bostadsbolagen i Stockholm är mycket nöjda med denna utveckling som innebär att de själva har direkta avtal med återvinningsföretagen. Detta skiljer sig från hämtningen av hushållsavfall där det inte finns något direkt avtalsförhållande mellan fastighetsägaren och återvinningsföretaget utan där är det kommunen som har avtalsförhållandet med entreprenören och fastighetsägaren kan inte påverka detta.

Med detta sagt så finns det en annan del i förpackningsinsamlingen och det är återvinningsstationerna som finns i den offentliga miljön. Idag är det FTI som har ansvaret för dessa och vi vet alla att det finns en del i övrigt att önska när det gäller renhållningen kring dessa stationer. Från Stockholm stads sida har det tecknats ett avtal med FTI som ställer större krav på dem, förknippat med viten. Det har lett till att det är bättre, men det finns fortfarande en förbättringspotential. Därför ser vi gärna att kommunen får större möjligheter att ställa krav på detta område. Det kan tex ske i form av ökade sanktionsmöjligheter.

Utredningen innehåller också bra saker. Idag definieras hushållsavfall som det som dels kommer från hushållen men också det avfall som kommer från restauranger mfl verksamheter som har hushållsliknande avfall. Utredningen föreslår att verksamhetutövarna ska ta fullt ansvar för allt sitt avfall dvs även det sk hushållsliknande avfallet. Förslaget innebär att det bara är hushållsavfall från bostäder som omfattas av det kommunala insamlingsmonopolet. Det är en bra förändring som förhoppningsvis leder till att tex fler restauranger tecknar kontrakt för matavfallsinsamling. Även på detta område kan vi nog komma att se en utveckling av tjänster och service.

/

 

Vid gårdagens trafik-och renhållningsnämnd redovisade förvaltningen hur man jobbar med olika teknikutvecklingsprojekt inom avfallshanteringen. Ett av dessa projekt handlar om att testa ett sk optibagsystem uppe. Det handlar om ett sophanteringssystem för hushåll som innebär att hushållen kan sortera sitt hushållsavfall i olika påsar. Försöket genomförs i samarbete med Familjebostäder och Stockholmshem. Ca 3000 huhåll kommer att erbjudas möjlighet att delta i försöket. Deltagande hushåll kommer att kunna slänga sitt matavfall i en grön påse. Denna påse sorteras sedan ut, med hjälp av optisk teknik,  från det övriga hushållsavfallet i en sorteringsanläggning som finns i Södertälje. Försöket kommer att pågå under 9 månader för att sedan utvärderas.

Optisk sortering finns redan på andra håll i Sverige.

Ett annat projekt handlar om förutsättningarna för att konvertera mobila sopsugssystem till stationära system. Det finns idag ett antal mobila system i flerfamiljsfastigheter i Stockholm, bl a i Hammarby Sjöstad. Det kan vara av intresse att omvandla dessa till stationära.

Ett tredje projekt handlar om avfallskvarnar. I Norra Djurgårdsstaden pågår ett utvecklingsarbete som bl a innebär att ljudnivåerna sjunker betydligt.

I en stor stad som Stockholm så finns det anledning att titta på  olika lösningar eftersom förutsättningarna ser olika ut i en stad som växer. Stenstaden har sina förutsättningar för att hantera hushållsavfallet och de nya områdena har sina. Det viktiga är att det hela tiden pågår ett utvecklingsarbete och att det är fokuserat på att hitta lösningar som innebär att avfallet tas tillvara på ett effektivt och kostnadseffektivt sätt.

/

Idag har jag, tillsammans med landstingskollegan Christer Wennerholm,  invigt en ny utfart för cityterminalen. Genom att det nu är möjligt för bussarna att köra rakt igenom och ut mot Klarabergsviadukten så minskar köbildningen på angränsande gator till Kungsgatan. Det blir också upp till 15 min kortare körväg. Nog så viktigt för många som har ont om tid. 23 år har Cityterminalen funnit och nu finns det äntligen två utfarter.

/

Idag har jag haft glädjen att dela ut Stockholms stads Innovationsstipendium 2012. Det är otroligt viktigt att vi stimulerar och uppmärksammar kreativitet och innovationer i Stockholm. Det är alltid lika kul att möte dessa innovativa stockholmare och att få ta del av deras idéer. Personer som finns runt omkring oss och som kommer på kluriga ideer som ofta gör tillvaron lättare för oss andra.

I år har vi utvecklat stipendiet så att det finns 7 olika klasser och vi har också engagerat många duktiga människor för juryarbetet.

 Stipendierna har delats ut sedan 1985. Jag vet att det spelar roll om man som innovatör har fått stadens stipendium eftersom det uppfattas som en kvalitetsutmärkelse och därmed en signal till andra om att detta är en innovation av rang. Det kan således vara en viktig dörröppnare för ökade möjligheter att gå vidare och kommersialisera iderika personers idéer. I potten finns 375 000 kronor.

Vilka var det så som fick stipendierna? Det kan du läsa mer om här.

/Kulturella & kreativa näringar: Emelie Bergbohm och Jesper Nordin för innovationen ”Gestrument”.

Igår kunde jag konstatera att det lätt blir missuppfattningar när man talar om Stockholm. Jag var inbjuden till Aktuelltstudion för att tala om situationen i Stockholm med anledning av effekterna av den klass 2 varnings situation som var under gårdagen. Minst en halv meter snö kom under 12 timmar och det blåste igen nästan omedelbart efter snöröjningen. Röjningen av stadens 152 mil omfattande infrastruktur om vägar, gång och cykelbanor måste prioriteras vilket trafikkontoret också gör genom att prioritera de stråk som bussarna går. Jag talade då om att i Stockholm har kollektivtrafiken fungerat förhållandevis bra med tanke på omständigheterna. Bussarna gick och tunnelbanan likaså. Med Stockholm menar jag givetvis då det område som är mitt ansvarsområde dvs staden. 

En del reaktioner på detta visar dock att många som bor i länets kommuner uppfattar mitt uttalande som att jag talade om Stockholm i ett vidare perspektiv. För mig är Stockholm Stockholm stad. Givetvis är jag lika medveten som alla andra om vilket elände som det var runt om i länet och att vi här i staden kom relativt lindrigt undan jämfört med många andra, inte minst alla de som arbetspendlar med buss. Arlanda och Bromma stängs bara om det är extraordinärt väderläge, och det var det igår.

Bjuder man in stadens trafikborgarråd till Aktuelltstudion för att tala om trafiken i Stockholm stad, det område som hon har ansvar för, så blir det också stadens perspektiv som det ansvariga borgarrådet talar utifrån. Att det sedan har varit stora problem på andra håll i länet – det som många uppfattar som Stockholm, är en annan sak. Men den situationen har jag vare sig befogenhet eller möjlighet att göra något åt.

/