Idag har jag talat på Vattenstämman i Stockholm över rubricerade ämne. Stockholm gör mycket på detta område vilket är naturligt pga vår lokalisering mellan Mälaren och Saltsjön. Redan för flera år sedan inledde staden ett samarbete med SMHI för att ha bra framförhållning när det gäller samhällsplaneringen och vattenfrågorna.
Stadens arbete idag kan delas in i tre delar
1. ökade vattennivåer i Mälaren, (kort sikt)
2. saltvatteninträngning i Mälaren på lång sikt
3. dagvattenhantering på lång sikt.
Nya Slussen är en viktig del i detta arbete. Översvämningsrisken kring Mälaren beror på att avbördningen från Mälaren är för liten. Den måste ökas från dagens knappt 800 m3/s till ca 2000 m3/s. Ansökan om en ny vattendom är inlämnad men den frågan hänger givetvis intimt samman med utformningen av Nya Slussen. Därför är överklagningsprocessen ett stort bekymmer i detta sammanhang. Det är mycket angeläget att snarast få öka avbördningen från Mälaren. Dagens situation är en risk för hela mälarregionen eftersom översvämningar riskerar att dra ner föroreningar i dricksavattentäkten Mälaren och riskerar också VA-systemen i kommuner runt Mälaren. Ju fortare en ny vattendom och Nya Slussen kan vara på plats,ju mer minskas dessa risker.
Saltvatteninträngningsfrågan hänger också ihop med Nya Slussen. Idag sker det sällan saltvattenträngning i Mälaren och när det sker kan den hanteras utan ökade risker för dricksvattnet. Skulle havsnivåhöjningen blir större än landhöjningen ökar dock risken för inträngning. Analyserna kring Nya Slussen tyder på att detta inte kommer att ske under de kommande 100 åren. Men om SMHIs maxscenario inträffar bör Mälarens reglering på nytt ses över runt 2050-2060.
Stadens nya miljöprofilområde Norra Djurgårdsstaden har bland sina mål för klimatanpassning att dagvattensystemet ska klara kraftiga regn och ökad nederbörd samt att dagvatten ska ses som en resurs. Avrinningsytorna planeras för att omhänderta kraftiga nederbördsmängder och de ska leda vattnet till ytor med vattenhållande förmåga där de tex kan bevattna träd. Övriga mål kring klimatanpassning i området rör tex att husen placeras +2,3 meter över havsnivån, det ska finnas grönska på tak, väggar, gårdar. Parker ska ge skugga, svalka, absorberar regn och koldioxid. Urbana våtmarker ska anläggas och ekar planteras. En grönytefaktor tas fram utifrån varje etapps naturliga förutsättningar som vägledning för utformning av utemiljön.
Sammantaget har vi en god beredskap för det som många talar om, varmare och blötare klimat, kraftiga regn. Stockholm Vatten har också ändrat sitt regelverk när det gäller självfall till avloppsnätet för att minska risken för källaröversvämningar för fastigheter längs Mälarens stränder. Anslutningsnivåerna har höjts med ca 60 cm.
/