Återvinningsföretag alltmer tjänste- och serviceföretag

Efter dagens möte med Electrums styrelse i Kista, med avtackning av VD Anette Scheibe, var det dags för tisdagens företagsbesök. Denna gången var föremålet för besöket Hans Andersson Recycling i Spånga, Lunda. De har verklingen specialiserat sin på materialåtervinning. Genom sina 2.500 avtal för hantering av grovsopor mm i flerfamiljshus har de utvecklat en mängd olika kundanpassade speciallösningar för fastighetsnära insamlingar.  De har valt att jobba med just detta segment, och inte delta i stadens upphandlingar av hämtning av hushållssopor, av skälet att det senare inte innebär någon möjlighet att utveckla service och tjänster utan är enbart en transportverksamhet. Genom samarbetet med fastighetsägarna och FTI kan de utveckla sin verksamhet på ett positivt sätt. Vilket också detta över 60 åriga företag har gjort.  De, liksom många andra företag på återvinningsområdet, är mycket oroade för avfallsutredningens förslag att kommunmonopolisera den fastighetsnära insamlingen. Det skulle inte bara påverka de miljoninvesteringar som se gjort under de senaste åren utan också givetvis påverka deras framtida utvecklingsmöjligheter.  Det faktum att utredningens förslag nu finns på bordet gör att de avvaktar med investeringar.

Hans Andersson Recycling har 170 personer som jobbar i Stockholm. De jobbar med plaståtervinning, biogas, metaller, kvicksilveråtervinning mm mm.  Ett företagmed många spännande ideer som de vill utveckla. Det behövs fler företag som dem.

/

 

 

Möte med företagsgrupperna i staden

Torsdagen avslutade jag med att ha ett möte med representanter för företagsgrupperna i staden. Men på mötet var även representatnetr från Företagarna, Hantverkarna Stockholm och Stockholms Handelskammare.

Det är viktigt med kontinuerliga möten för att tala om näringslivets förutsättningar i Stockholm. Staden växer snabbt och det är lätt att det bara blir fokus på behovet av bostäder. Men Stockholm behöver också plats för näringslivet. Det är i företagen som de nya jobben ska komma. Infrastrukturen och framkomligheten står givetvis högt på agendan för företagen runt om i staden.

Kompetensförsörjningen är en annan viktig fråga för företagen. Med på mötet vad dessutom stadens arbetsmarknadsdirektör Charlotte Svensson. Hon berättade om hur Jobbtorgen arbetar tillsammans med företagen runt om i staden. Informationen väckte stort intresse bland företagen som fanns på plats och de underströk vikten av att fler får kännedom om hur Jobbtorgen kan bidra till företagens rekryteringsbehov och därmed till minskat utanförskap.

Banbrytande initiativ för innovation och trafiklösning

I morse var jag i Kista för att hälsa välkommen till Mobile Future 2012, en konferens som lockar många intressanta talare och deltagare från länder världen runt.

I anslutning till detta passade jag också på att informera om att idag startar ITS Innovation Stockholm Kista, en tävling där tjänsteutvecklare uppmuntras att utveckla innovativa lösningar för effektivare resor och transporter. Hösten 2013 ska vinnarbidragen utses. Vinnarna får dela på upp till 3 miljoner kronor för att ta fram sina respektive lösningar och förhoppningen är att Stockholms resenärer ska kunna ta del av tjänsterna under 2014. Detta är, mig veterligen, första gången som ett initiativ som detta tas. Stockholm stad, SL, Trafikverket tillhandahåller tillsammans en mängd olika data från sina databaser för dem som är intresserade av att delta i tävlingen.

Syftet är att stimulera till ideer för att hitta smarta lösningar på trafiksituationen i Kista, där idag ca 70.000 personer jobbar och hälften kommer dit med bil. Kista Science City är en av världens ledande ICT-kluster och här finns allt fler företag inom mobil och mobility området. Förutsättningarna är goda för att hitta smarta lösningar. Läs mer om tävlingen här.

/

 

Julvackert Stockholm

Under lördagen ägnade jag mig åt två trevliga aktiviteter. Den första var invigning av Stortorgets julmarknad, en månghundraårig tradition. Handlare från Kiruna i norr till Skåne i söder kommer till Gamla stan för att under veckorna innan jul sälja svenska varor.  En tradition som också är mycket uppskattad bland turister för olika delar av världen.

Att locka turister till Stockholm under november och december är en ambition som staden har tillsammans med handeln och besöksnäringen. Detta en av anledningarna till varför vi förra året lanserade Stockholmsjul tillsammans med City i samverkan. Ett initiativ med en omfattande julbelysning på 30 gator i innerstaden under nästan 2 månader. Det uppskattades verkligen av stockholmarna och det lockade också till sig turister i en större omfattning än året innan. Stockholmsjul ska pågå under tre år. I år utvidgas belysningen till 32 gator och nästan 700.000 ledlampor kommer att lysa upp Stockholm City i november, december och januari-mörkret.

Jag invigde årets Stockholmsjul på lördagseftermiddagen genom att tända ett ljus och strax därefter tändes julbelysningen runt om i City.

Årets Stockholmsjul innebär också ett samarbete med SOS Barnbyar, Stadsmissionen under parollen Stockholm Värmer, samt med Clear Channel och Fortum. I anslutning till detta genomförs också en kampanj för att locka hit turister.

/

 

 

På väg mot världens främsta huvudstad

 Stockholms Handelskammare har nyligen genomfört en SWOT-analys av Stockholm – dess bild av regionens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Rapporten baseras på internationella rankingar, en enkätundersökning av Demoskop samt Handelskammarens egen analys, vilket troligtvis ger oss en relativt god bild av vad stockholmarna tycker om sin stad.

 I morse fick jag möjlighet att diskutera analysen på ett frukostmöte, tillsammans med Maria Rankka, VD på Stockholms Handelskammare, Björn Elfstrand, Swedbanks regionchef i Stockholm och Helene Hellmark Knutsson, oppositionslandstingsråd (S) i Stockholms läns landsting. 

För att vara en globalt konkurrenskraftig region måste Stockholm vara en spännande stad att leva i såväl som en stad med många attraktiva företag, jobb och lärosäten. Stockholm är på många sätt en fantastisk stad. Rapporten visar att sex av tio stockholmare anser att Stockholm är en bättre stad att leva i än andra städer i Europa. 

Stockholmarna rankar livskvaliteten i staden till hela 80 på en 100-gradig skala. Det är inte bara viktigt för stockholmarna själva att de trivs i sin stad, utan även viktigt för företagens möjligheter att locka till sig kvalificerad arbetskraft. Samtidigt visar Handelskammarens rapport att bristen på bostäder, höga levnadskostnader och den begränsade framkomligheten i trafiken utgör hot för stadens utveckling och begränsningar för många människor i vardagen. Det understryker hur viktigt det är att arbetet med Stockholms framkomlighetsstrategi kommer igång ordentligt och att vi därmed kan ta ännu ett steg för att ytterligare underlätta framkomligheten i trafiken i staden. Igår kunde också kollegorna Nordin och Larsson informera om att staden nu nått årets mål om 5 000 anvisade bostäder/år.

 Även företagen är nöjda, och ger stadens företagsklimat betyg 79 utav 100. Det gynnsamma entreprenörsklimatet och ett bra IT- och telenät visar sig vara några av anledningarna till detta, enligt rapporten. Samtidigt visar rapporten även att satsningar på bland annat forskning och utveckling bör kopplas ännu närmare näringslivet för att få större utväxling av satsningarna. PwC har bland annat tidigare visat i sina rapporter Cities of Opportunity att Stockholm är en av världens mest innovativa städer. En innovationskraft som vi måste bli duktigare på att dra nytta av!

 Men det finns även hinder för företagens möjligheter att växa i Stockholm. Höga arbetsgivareavgifter och rigida arbetsmarknadsregler är två faktorer som företagen lyfter fram som hinder för sin utveckling. Vi fortsätter därför arbetet mot ett företagsklimat i världsklass, bland annat genom att föra diskussioner med våra partivänner i Rosenbad för att fortsätta förnya Nya Moderaternas politik, även på arbetsmarknadsområdet nationellt.

Stockholm har en god konkurrenskraft idag bl a pga att stockholmarna har hög utbildningsnivå. En stor utmaning är en hotande kompetensbrist inom femton till tjugo år. Vårt utbildningssystem måste ha en konkurrenskraftig kvalitet i förhållande till omvärlden. Annars riskerar vi att tappa talanger till andra delar av världen och att talanger från andra delar av världen inte väljer att komma till Stockholm.

s + v eniga i motstånd mot företag

Idag har vi haft Trafik- och renhållningsnämnd. På agendan stod bl a ett antal upphandlingar som rör årsavtal om trädvård i stadens parker och gaturum, ramavtal för konsulterande arborist, årsavtal för mindre gatuarbeten inom innerstaden respektive ytterstaden och plantering av gatuträd. Viktiga verksamheter för den offentliga miljön i Stockholm och inte minst för trafiksäkerhet, cykelinfrastruktur och det gröna Stockholm. Att vänsterpartiet anser att dessa typer av verksamheter inte ska upphandlas är ingen nyhet. Men vid dagens sammanträde anslöt sig den socialdemokratiska gruppen till vänsterpartiets uppfattning. Socialdemokraterna menar således att all denna verksamhet ska bedrivas i egen regi av staden. Om de menar allvar med denna inställning kan jag bara konstatera att det finns ett stort hål i deras budget för 2013, för den personalstyrka som ska genomföra detta arbete finns inte på dagens trafikkontor. Ett stort hål redan en vecka efter budgetfullmäktige.

De upphandlingar som detta handlar om har ett värde om ca 223 Mkr. En ansenlig summa som innebär många jobb i många företag. Jobb som s och v vill förhindra att företagen får. Detta agerande visar hur stor trovärdigheten är när det gäller socialdemokraternas tal om att de vill värna företagsamheten i Stockholm. Snacka om vänstervridning av (s) näringslivspolitik!

/

Kvalitetsutmärkelsen i Stockholm stad engagerar många

Idag har det varit utdelning av Stockholm stads Kvalitetsutmärkelser. Det är 18:e året i rad som detta genomförs och i år har det engagerat ca 2500 medarbetare runt om i staden. Det finns dessutom ett Förnyelsepris som delas ut inom ramen för Kvalitetsutmärkelsen. I år var det två olika verksamheter som fick priset. Glädjande nog var båda dessa verksamheter inom min rotels ansvarsområde, ett till Arbetsmarknadsförvaltningen och ett till Trafikkontoret. Det är tredje året i rad som Förnyelsepriset delas ut. Det uppmärksammar förnyelse och innovation, till exempel en ny metod, ett arbetssätt, nya former för dialog eller information. I år går priset till Arbetsmarknadsförvaltningen för arbetet med Språkstöd för nyanlända samt till Trafikkontoret för arbetet med gatuträd.

Det är roligt att staden har valt just dessa verksamheter till vinnare av årets förnyelsepris. Språkstödsprojektet är mycket framgångsrikt och visar att det går att finna nya metoder för att nyanlända snabbt ska komma i praktik och arbete. Trafikkontorets arbete med gatuträd är ett bra exempel på en kombination av innovation och stadsmiljö. Genom att utveckla nya planteringsrutiner har trafikkontorets trädexperter dels hittat en metod för att träd ska må bättre i en stadsmiljö, dels tillgodoses stockholmarnas önskan om en grönare och skönare stad . Båda dessa verksamheter är ett steg på vägen till ett Stockholm i världsklass. 

Språkstödsprojektet omfattar målgruppen nyanlända som är inskrivna på Jobbtorg Stockholm samt deras anhöriga som har sökt permanent uppehållstillstånd. Projektet arbetar med att påskynda nyanländas språkinlärning samt introducera dem för den svenska arbetsmarknaden i ett tidigt skede, att skapa samma goda möjligheter till praktik som för övriga aspiranter, genom språkstödjare som talar den nyanländes modersmål och har till huvuduppgift att coacha, följa upp och stödja de nyanländas utveckling på arbetsplatsen.

Ett av kvalitetsprisen gick till Trafikkontorets dokumentationsenhet. Priset är stadens sätt att belöna och rikta ljuset mot framgångsrik verksamhetsutveckling i staden. I år gick priset inom kategorin Andra verksamheter till Trafikkontorets dokumentationsenhet.

Det var särskilt roligt att det var just jag som fick läsa upp motiveringen och dela ut kvalitetsutmärkelsen till Deras arbetet med att förbättra rutiner, höja personalens kunskapsnivå och därmed också öka möjligheten för allmänheten att få tillgång till förvaltningens handlingar, är helt i linje med stadens mål en ökad öppenhet gentemot stockholmarna.

Dokumentationsenheten utgör arkiv och registratur för trafikkontoret och exploateringskontoret. I arkivet förvaras cirka 500 000 ritningar och 300 000 fotografier samt fem hyllkilometer handlingar.

 

/

 

 

 

Jobbtorgen hjälper Indiska ambassaden

Jag har vid flera tillfällen lyft fram vilket bra jobb som görs av Jobbtorgen och matcharna som finns där. Senast idag fick jag ett nytt exempel på detta. Cox and Kings har ett nyetablerat kontor i Stockholm och behövde medarbetare. De handlägger visumsärenden för Indiska ambassaden. Jobbtorgen fick förtroendet att rekrytera all personal. Det resulterade i 6 personer från Jobbtorg Stockholm. Man blir glad över att få höra att de representanter från både Indien och London, samt flera personer från Indiska ambassaden som har träffat jobbtorgets aspiranter är mycket imponerade av deras kunskap och kvalifikationer. 

När Cox and Kings slog upp portarna bjöds Jobbtorg Matchning in som hedersgäster av den indiska ambassadören, med motiveringen ”Sveriges bästa rekryterare”.

Som sagt var, detta är ytterligare ett exempel på det viktiga arbete som Jobbtorgets matchare för batt hitta vinna vinna lösningar. Människor går från försörjningsstöd till egen försörjning och företag hittar medarbetare.

/

Sverige behöver företag som går med vinst

I dessa dagar är det intressant att följa debatten om SAS. Till skillnad från när SAABs problem var aktuella så är SAS ett företag som staten faktiskt har ägaransvar för. Det verkar dock inte som alla har uppfattat denna skillnad. SAS har uppenbara problem och nu är det upp till ägare och medarbetare att hitta en lösning på det faktum att kostnaderna är för höga i förhållande till intäkterna. När det gäller SAS verkar de flesta vara överens om att det är viktigt att företaget går med vinst. Analysen om varför SAS har problem verkar också många instämma i; SAS har inte haft förmåga att anpassa sig till den nya marknad som utvecklats med bl a lågprisbolagen. Kundernas ändrade preferenser har inneburit att SAS förlorat i konkurrenskraft.

SAS-debatten är intressant om man överför den till ett annat tjänsteföretagsområde, skolan och äldreomsorgen. Här är det då så, enligt ofta samma personer, att i denna  tjänstesektor så är det inte ok med företag som går med vinst. Då blir det plötsligt suspekt med företag som visar att de har ett långsiktigt perspektiv och har en lönsam verksamhet.

Skolverket har visat att friskolors etanlering i kommuner påverkar resultatet i de kommunala skolorna. Alternativ inom äldreomsorgen innebär att du kan få den service som passar dig bäst. I Stockholm har utvecklingen av valfriheten på välfärdstjänstområdet inneburit många nya företag, många nya kvinnliga företagare och därmed också fler arbetsgivare att välja på för de som jobbar inomdessa verksamhetsområden. Vi har fått ett fokus på kvalitet och resultat som aldrig skulle ha varit fallet om allt skötts inom den offentliga sektorn. För det krävs det att man kan jämföra mellan olika aktörer. Detta är en mycket sund utveckling.

För mig är det obegripligt att partiföreträdare som säger sig vilja värna om välfärd och kvalitet driver en linje som innebär att det är suspekt med företag som har en sund ekonomi. Vem vill starta företag om det är förbjudet att gå med vinst? Företagande i sig är ett risktagande, och det innebär att det måste finnas marginaler. Om det  inte finns det så blir det inga nya företag.

Socialdemokraternas tal om att det är viktigt med bra villkor för företagen klingar därför väldigt falskt när de samtidigt i handling visar att de inte har insikt om det mest fundamentala för entreprenörer och företagare, insitamentet att minimera riskerna genom att kunna gå med vinst och därmed skapa förutsättningar för att utveckla verksamheten. SAS behöver gå med vinst och det gäller även alla andra företag. Därför är det så viktigt att företag inom välfärdssektorn också i framtiden har denna möjlighet. Annars förlorar vi ett stort viktigt utvecklingsområde i Sverige. En tjänstesektor av stor betydelse för såväl unga som gamla.

/

 

 

Det är företagen som skapar jobb

Det blev inte tillfälle att prata om näringslivsfrågor under gårdagens budgetdebatt om arbetsmarknadsfrågor. Allt fokus i debatten hamnade på de som står utanför arbetsmarknaden och knappt något blev sagt om vad staden måste göra för att skapa bra förutsättningar för de som skapar jobben dvs företagen. Därför kommer mitt anförande i sin helhet här på bloggen.

 

Ordförande, fullmäktigeledamöter

Stockholm – full fart framåt är titeln på länsstyrelsens årliga rapport till regeringen om läget i länet. När 55 % av rikets befolkningstillväxt sker i länet och det inte bara lockar till sig människor utan också företag måste man hålla med. Nyföretagandet droppar jft med 2011 års rekordsiffror, men det nyregistyrerades 12.700 företag i stockholm de 4 senaste kvartalen, dvs 35 företag/dag årets alla dagar. Men det finns mörka moln på himlen.

Vi har ett av världens ledande ICT-kluster i Kista Science City, med över 1.000 företag inom ICT. Inom life science är regionen också ledande. Här finns flera tusen life science företag. Regeringens besked om satsning på SciLifeLab, ett nationellt vetenskapligt center för storskalig forskning inom biovetenskap, medicin och miljö betyder mycket för regionen. Det kommer att locka till sig forskare från hela världen och betyder mycket även för näringslivet. Här finns också ett växande antal cleantech företag och även ett snabbt växande data-spelkluster. Förra året växte dataspelbranschen i Sverige med 96% och ca hälften av alla företagen finns i Stockholm Mojang, Dice, Paradox för att bara nämna några.

 Med 19 universitet/högskolor har vi också ett utbildningskluster. Detta tillsammans med Nordens största antal huvudkontor samt mängder av spännande kunskapsföretag inom tjänstesektorn skapar fantastiska möjligheter. Det gäller att få dessa spännande delar att mötas mer än vad som sker idag. Här har Stockholm Business Region en viktig roll.

 Jag tror att få inser betydelsen av den bredbandskapacitet som vi har via Stokab. All infrastruktur är ett viktigt bidrag till näringslivsklimatet. Men staden kan bidra på flera sätt genom att;

–          använda upphandlingar som verktyg för att stimulera innovationer och utveckling av tjänster,

–          attrahera företag/kapital från andra delar av världen att etablera sig /investera här

–          ha nära kontakt med den akademiska världen och näringslivet så att vi hela tiden har en aktuell bild av vad som staden kan bidra med.

–          erbjuda arenor för möten mellan akademier, näringsliv och offentlig verksamhet.

–          Open Stockholm

–          det är lätt att etablera sig i Stockholm ”plug and play”

Stockholm har en arbetsmarknad som lider av kompetensbrist, inte minst på IT-området, och å andra sidan finns här många som inte kommit in på arbetsmarknaden. Samarbetet mellan jobbtorgen och näringslivet utvecklas hela tiden. Det är viktigt. Alltjämt är det arbetsgivare som inte känner till vad jobbtorgen kan erbjuda, därför måste vi jobba med att se till att det blir mer känt bland företagen i Stockholm. 

Start up Stockholm är en satsning som handlar om ett vidare uppdrag till nyföretagarcentrum. Förutom nyföretagarrådgivning, inkluderas innovationsrådgivning, metodutveckling och insatser för att främja företagande. Vi behöver fler företag i Stockholm.

Samtidigt måste de företag som startas få goda förutsättningar för att växa. STING har en framgångsrik verksamhet där de också erbjuder kapital till de egna företagen i det tidiga skedet.

 Här behövs generallt  mer riskkapital tidigt i nyföretagandet. Välkommet vore att den utmärkta analys av bristerna i dagens innovationssystem som görs i den nationella innovationsstrategin omsattes till skarpa förslag. Det skulle alla ha glädje av.Förmodligen skulle det också innebära att regeringen inte behöver avsätta så mycket som de dryga 17 mdr kr som idag avsätts för sådd/riskkapital.

 PWC-rapporten Cities of opportunity, en jämförelse mellan 27 städer, där Stockholm detta år hamnar på 5e plats, illustrerar väl vad som är Stockholms styrkor och svagheter. En tydlig svaghet är tillgängligheten. Den är oerhört viktig för näringslivets konkurrenskraft. Stockholm Businesss Region jobbar mycket tillsammans med bl a Swedavia för att öka antalet direktlinjer från Arlanda. En väsentlig fråga för näringliv och akademi i regionen. Bromma är givetvis också mycket viktigt men Arlandas miljötillstånd som nu är under prövning är en nyckelfråga för vår globala konkurrenskraft. Arlanda måste kunna växa med regionen.

Med detta vill jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till budget.

/