År: 2012

Jag vill inte ha några McDonalds-avdrag sa Karin Wanngård (s) idag i arbetsmarknadsdebatten som kommentar till att s på riksplanet vill höja arbetsgivaravgiften för att anställa unga. Samtidigt hävdar de lokalt i Stockholm att de vill göra allt för att minska ungdomsarbetslösheten. Detta innebär bl a att de vill visstidsanställa arbetslösa ungdomar i staden under 12 månader för att de ska kvalificera sig för a-kassa. Snacka om att gå över ån efter vatten – utan garanti att faktiskt få tag på vatten.

Alliansen tycker att det är bättre att ungdomarna får jobba på McDonalds eller på andra ställen och på så sätt få erfarenhet från arbetsmarknaden. Då blir det med all säkerhet lättare att få ett nytt jobb.

/

Debatten om arbetsmarknadsområdet är just avslutad för tillfället. Den återupptas eventuellt senare i kväll. Det är intressant att socialdemokraterna så surrar sig vid Sigtunamasten. I s-styrda Sigtuna visstidsanställs arbetslösa under 12 månader i kommunen. Enligt Karin Wanngård är detta ett föredöme och så bör vi göra även i Stockholm. Hur ser då arbetslösheten ut i Sigtuna? Under 2012 har ungdomsarbetslösheten ökat från 11,2 % i januari till 12,7% nu. I Stockholm är den 9,8% för ungdomar. För hög men inte alls i närheten av Sigtunas.

Lyckas Sigtuna då bättre när det gäller hela åldersgruppen 16-64 år? Nej även där ökar arbetslösheten under 2012 från 6,6% till 7,2% . I Stockholm är motsvarande siffra idag 6,9%.

Socialdemokraterna avsätter 355 Mkr i sin budget för att visstidsanställa 1.500 personer under ett år enligt Sigtunamodellen, i staden. Men de pengar de avsätter räcker inte ens till för de som staden har ansvar för dvs de med försörjningsstöd. Och en intressant fråga är hur (s) ska hantera nytillkomna arbetslösa och även resten av de personer som inte ryms inom deras finansiering. Det är väldigt mycket pengar som satsas på en lösning. 

Alliansen har i och med inrättandet av en arbetsmarknadsnämnd kraftsamlat för att minska utanförskapet. Det jobbas med många olika lösningar för att hitta lösningar som passar individen.  Här finns jobbtorgen, komvux, sfi och uppföljningsansvaret för 16-19 åringar.

Stockholms län har landets högsta sysselsättningsnivå med 70% av de mellan 15-74 år, motsvarande siffra i Stockholm stad är 72%. Trots detta kan vi inte vara nöjda. Alltför många är utanför arbetsmarknaden. Sedan jobbtorgen inrättades 2008 har 17.000 personer gått från försörjningsstöd till egen försörjning. Jobbtorgen ska inte ta över Arbetsförmedlingens uppdrag,. AF har en mycket viktig roll.

Jobbtorgens uppdrag är att se till att de personer som är arbetslösa och beroende av försörjningsstöd kan gå till egen försörjning. De matchare som finns på jobbtorgen jobbar för att hitta en bestående lösning för individen. Att det är ett framgångsrikt arbetssätt har jag fått kvitto på vid de företagabesök som jag gjort under hösten till företag som samarbetar med jobbtorgen genom att ta emot praktikanter från jobbtorgen. Många har fått jobb den vägen tack vare matcharna. så bygger man förtroende mellan jobbtorgen och företagen.

Arbetsmarknaden är tuff idag och mörka moln syns på himlen när det gäller konjunkturen. Samtidigt är det viktigt att påpeka att långtidsarbetslösheten minskar jämfört med 2011. Och i gruppen ungdomar 18-24 år med ekonomiskt bistånd minskar antalet arbetslösa. 

Alliansen menar allvar med att minska utanförskapet.  2013 avsätts 9 Mkr extra för uppföljande verksamhet bland ungdomar 16-19 år. Vuxenutbildningen får nästan 20 Mkr i utökad budget. Sedan flera år satsar vi på sommarjobb för ungdomar. 2012 hade över 5.000 ungdomar sommarjobb inom stadens olika verksamheter. 2013 går vi vidare. utöver de 13 Mkr som satsats på sommarjobb tillkommer nu 15 Mkr i en satsning på Vackra Stockholm, feriejobb som syftar till att försköna stadsmiljön. Därtill 5 Mkr till ungdomsjobb på arbetsmarknadsnämnden, samt 30 Mkr till ytterstaden för att ungdomar ska få erfarenheter av jobb och därmed få större chans att få ett jobb framöver.

Den stora skillnaden mellan alliansens och oppositionens arbetsmarknadspolitik är att vi satsar på långsiktigt hållbara lösningar, att rusta personer för jobb. Oppositionen fokuserar på lösningar som leder till att människor får rätt till a-kassa.

/

De som har lämnat möbler på Bromma ÅVC har möjligen noterat att det finns ett företag som heter Refurn AB som finns där och tar hand om en del av de möbler som slängs. Samma företaget finns också i Hammarby Sjöstad, och snart även på andra håll i landet såsom i Malmö och Uppsala. I Hammarby Sjöstad har de sin affär där man kan gå in och titta på en del av det de har att erbjuda. Men framförallt så finns allt som är till salu på deras hemsida. Eftersom de inte kan ha alla möbler mm på plats i affären så kan du boka det du är intresserad av på nätet och sedan komma till affären och titta på det, till tex helgen.

Refurn AB har som affärsidé att ta hand om gamla möbler och andra saker och sälja dem. De är helt övertygade om att återbruk och återanvändning är viktigt och en växande fråga. De renoverar också möbler för att sedan sälja dem. Varför besökte då jag detta företag? Jo de tar emot personer från Jobbtorgen. De har anställt 2 av sina ca 10 medarbetare via Jobbtorg. Ännu ett företag som ska tackas för att de valt att samarbeta med Jobborgen och därmed bidrar till att minska utanförskapet i Stockholm.

Efter Refurn var det dags att dela ut pris i form av Green Tenant Award 2012. Priset delades ut för första gången idag och är ett initiativ från Nextport och Tengboms. Syftet är att lyfta fram miljöarbetet på arbetsplatser. Priset gick till IF Skadeförsäkring i Göteborg.

 

 

Idag har Miljöpartiet presenterat sin ide att Bromma flygplats ska läggas ner och istället användas för att bygga bostäder. Igår var det vägar som inte ska byggas kring Stockholm. Man kan undra vilken värld de lever i. Förstår de inte att Stockholm befinner sig i en global transparent värld där konkurrensen är stenhård. Igår varslade tex Ericsson 1500 personer varav 1000 i Stockholm.

I många internationella jämförelser klarar sig Stockholmsregionen utmärkt i konkurrens med andra regioner i världen. Det visar bla PWCs rapport Cities of opportunity. Ett viktigt undantag och ett verkligt bekymmer är den internationella tillgängligheten där Stockholms utveckling är svagare än för andra regioner – inte minst de övriga nordiska huvudstadsregionerna. I förra veckan presenterades en intressant rapport som jag varmt rekommenderar alla , inte minst Miljöpartister, att läsa. Den handlar om Stockholm och stockholmsregionens tillgänglighet.

Arlanda är oerhört viktigt för regionens utveckling för många flyglinjer till och från Arlanda betyder tillgänglighet. Bromma har inte alls samma roll men att lägga ner Bromma förbättrar knappast  en redan bekymmersam situation. Stockholms internationella tillgänglighet har nämligen minskat sedan 2008, i motsats till utvecklingen i Helsingfors, Oslo och Berlin.

Så det vi måste göra är att kraftsamla för att få till nya flyglinjer till Stockholmsregionen. Det attraherar fler besökare, fler investeringar och skapar en attraktivare region för att etablera företag med mera. Viktiga faktorer som i sig ger underlag för ökad internationell tillgänglighet.

Att i det läget föreslå att Bromma läggs ner än minst sagt häpnadsväckande och visar på bristande förståelse för vilken konkurrenssituation som vår region befinner sig i i ett internationellt perspektiv.

Behöver jag tillägga att det ur ett tillgänglighets och konkurrenskraftsperspektiv naturligtvis är oerhört viktigt att det miljötillstånd som Arlanda har ansökt om utformas så att det ger möjlighet att utveckla flygplatsen och flyglinjer i framtiden.

/

Under hösten besöker jag företag som samarbetar med stadens Jobbtorg genom att ta emot aspiranter. Idag gick färden till Rivners. Ett familjeföretag med många år på nacken. Om det är någon som har koll på utvecklingen av Stockholm i form av rivning och nybyggnation så är det Rivners. Det kunde jag konstatera mycket snabbt vid mitt besök. Utsedda som Årets Företagare 2011 av Företagarna, i allra högsta grad involverade i renoveringen av Stora Tullhuset som numera hyser bl a Fotografiska, kort sagt ett företag som aktivt deltar i utvecklingen av vår stad. Ett spännande jobb kom in under vårt möte, som kommer att låta höra om sig inom de närmaste veckorna.

Rivners är ett av de många företag som jobbtorgen har ett väl utvecklat samarbete med. Totalt ett tiotal personer har fått fast jobb hos dem via jobbtorgen. De har också aktivt bidragit för att få till stånd en asbestsanerarutbildning. En stor andel av de som gick den utbildningen har idag jobb. 

Rivners, precis som de andra företagen som jag besökt under hösten, är mycket nöjda med samarbetet med jobbtorgen. Det faktum att matcharna verkligen är måna om att hitta rätt praktikplats till rätt person gör att företagen kan känna sig trygga i samarbetet. I de fall som matchningen inte blir rätt är det inga problem utan då löser jobbtorgen den frågan genom att försöka hitta en annan person i stället. Den öppna dialogen i en förtroendefull anda är oerhört viktigt för att samarbetat ska fungera.

På detta sätt har Rivners hittat medarbetare som de är nöjda med och dessutom har företaget idag medarbetare från betydligt fler länder än vad som var fallet för ett tiotal år sedan. 

/

 

Idag hälsade jag välkommen till Stockholm till över 200 konferensdelragare från 36 länder.  Konferensen handlar om att inspirera till användningen av IT i undervisningen. Stockholm har otroligt goda förutsättningar att bidra till utveckling på detta område. Här finns ett av världens ledande IT kluster i Kista, vi har tre olika universitet som erbjuder lärarutbildning och vi har en växande spelindustri med många spännande aspekter.

IT i undervisningen handlar om mycket mer än om att använda datorer i undervisningen. Det finns en enorm möjlighet att utveckla pedagogiken och undervisningen med hjälp av den teknik som erbjuds i Stockholm idag. Idag har alla skolor, 90 % av hushållen och 100% av företagen  access till Stokabs fibernät med hög kapacitet, 100 Mbits/s.Över 100 operatörer erbjuder sina tjänster i nätet. Det finns knappast något liknande någon annan stans. Men det vill till att vi kan använda dessa förutsättningar på bästa sätt.

Den som är intresserad av att följa konferensen, som pågår även imorgon, kan göra det på twitter #intelsummit12

/

 

På väg hem från några hektiska dagar i Moskva. På inbjudan från Open Innovation Forum i Moskva har jag varit där för att bl a delta i två panelsamtal. Under rubriken ”Agenda for Technological Development in Cities: Trends and Opportunities” talade jag om Norra Djurgårdsstaden. Hur vi jobbat fram miljömålen tillsammans med företagen och specifikt om två av de projekt som finns inom ramen för Norra Djurgårdsstaden Innovation

Det ena är ju ett smartgridprojekt som Fortum, Ericsson, ABB, Electrolux, HSB och Einar Mattson jobbar med. Det handlar om att skapa energieffektiva lägenheter med hjälp av bla ICT. Lägenheter där innehavaren kan styra energianvändning tack vare bra information om elpriser mm. Ett aktivt hus som producerar energi som kän säljas till det smarta nätet. Eller en elbilsinnehavare som säljer elen som laddats i bilen när priset på el-marknaden är högt. Detta är på intet sätt en omöjlig framtid med smarta elnät. Ett annat viktigt område för städer är avfallshanteringen. I Norra Djurgårdsstaden jobbar Envac, inom Norra Djurgården Innovation, med att utveckla sopsugssystem i området där du kan ha flera fraktioner, inklusive omhändertagande av matavfall direkt från köket och där också värme från systemet tas tillvara.

Den andra panelen handlade om ”Urban Communications and Space-Changing Technologies”. Här talade jag om vilken betydelse som inrättandet av Stokab har haft för ICT utvecklingen i Stockholm. Det faktum att staden i mitten av 1990-talet inrättade Stokab, ett företag som installerar fiberoptik och som hyrde ut kapacitet till alla operatörer på lika villkor, har inneburit att vi är en av världens ledande städer när det gäller ICT-infrastruktur. Vi är inte bara ledande, kostnaden är bland den lägsta, hastigheten uppgår till 100 Mbts/s och över 90% av hushållen och 100% av företagen är anslutna.

Före Stokab var detta en monopolmarknad. Nu är utbudet av operatöret mycket stort och utbudet av tjänster utvecklas snabbt i denna gynnsamma konkurrenssituation. Staden har fattat beslut om en e-strategi vilket bla innebr en utveckling av e-tjänster och att vi öppnat flera av stadens databaser om trafik, miljö, parkering mm samt utlyst tävlingen Stockholm Open Award. Självklart talade jag också om trafiksituationen i Stockholm, även om jag måste tillstå att problemen kommit i en lite annan dager nu när jag sett hur det är i Moskva. De har en helt ohållbar situation. 500 nya bilar registreras i Moskva/dag. Jag träffade också Moskvas vice borgmästare Sharonov. Han liksom många andra som jag träffat, undrar hur vi gör för att stimulera innovationer i Stockholm. Många tror att det är ett kvick fix och att det handlar om pengar. Men så enkelt är det inte. Det handlar om människor, förutsättningar i form av klimat, företag, universitet, incitament, men givetvis också pengar. Vi är lyckligt lottade just nu i Stockholm. Åter rankar PWC oss som etta bland 27 städer i världen när det gäller innovationer. Men vi kan inte luta oss tillbaka och vara nöjda. Vi måste hela tiden jobba för att attrahera fler människor till Stockholm, att erbjuda mötesplatser över branschgränser och att tänka nytt. Annars tar någon annan stad ledarskapet i vår transparenta värld.

Idag vid lunch hade jag glädjen att , tillsammans med Citycon Sveriges VD Johan Elfstadius, återinviga Högdalens centrum. Sedan ett drygt år tillbaka äger Citycon Högdalen C. I samarbete med bl a stadens trafikkontor har det genomförts upprustningar som handlar om att skapa ett snyggare och tryggare centrum. Förbättrad belysning,  bevakning i form av väktare, städning, nya papperskorgar och enhetligt skyltprogram mm är några exempel på de förbättringar som skett.

Förhoppningsvis uppskattas dessa av boende runt omkring. Det är viktigt att staden har trygga och snygga centrumanläggningar runt om i stadsdelarna och därför jobbar vi medvetet, tillsammans med bl a fastighetsägarna, för att åstadkomma förbättringar. Så besök gärna Högdalen C.

/

 

En viktig förutsättning för att så många som möjligt ska kunna försörja sig själva i livet är att få en bra grund att stå på. Därför kan det inte nog understrykas hur viktigt det är att grundskolan fångar upp alla elever och har ett arbetssätt som är framgångsrikt. 2007 genomförde McKinsey en global undersökning av 25 olika skolsystem runt om i världen. Den visade att lärarnas kompetens är den viktigaste förklaringen till varför vissa skolsystem presterar goda resultat. McKinsey Sverige tillämpade samma undersökningsmetodik på den svenska skolan 2010 och kom fram till några viktiga slutsatser kring vad som måste göras för att den svenska skolan ska kunna hävda sig i en internationell konkurrens.

– höj kompetensen hos nuvarande lärare och rektorer genom lärarcoacher och systematisk vidareutbildning

– öka läraryrkets status och attraktivitet och öka antalet sökande till lärarutbildningen

– kvalitetssäkra jämförelser av skolors resultat

Utbildningsförvaltningen i Stockholm jobbar på olika sätt för att förbättra resultatet i stadens skolor. Ett exempel är det projekt som genomförts på Aspuddenskolan med början i januari 2012. På grundval av de erfarenheter som McKinsey har redovisat i sin rapport inleddes ett samarbete mellan dem och skolan i syfta att få till stånd ett bättre samarbete inom skolan. Läraryrket är ofta ett ganska ensamt yrke när det gäller att planera lektioner mm.

Projektet inleddes med noggranna tidsstudier för att få en bild av hur tidsanvändningen såg ut hos medarbetarna, detta kompletterades med djupintervjuer. Av det framgick att det inte fanns någon samplanering alls av arbetet, många ansåg att mötena var ineffektiva mm. Modeller för att effektivisera mötena, för hur samplaneringen kan öka och hur coachningen kan bli bättre togs fram.

Resultatet lät inte vänta på sig. På Aspuddenskolan sker nu en samplanering mellan alla lärare en gång per vecka, de jobbar med att coacha varandra genom att besöka varandras lektioner, rektor är mer ute i verksamheten.

Det nya arbetssättet har medfört att arbetsklimatet har förändrats, det har blivit ett öppnare klimat där det finns trygghet i att dela med sig av sin erfarenhet kollegor emellan. Det som tidigare har varit tysta lärakunskaper hos den enskilde blir nu en gemensam kunskap. Det har också inneburit att det blivit mycket mer samtal kring pedagogiska frågor.

Det ska bli intressant att följa hur arbetet fortskrider. Men en sak verkar vara säker. På Aspuddenskolan har det påbörjats en process som har ökat fokus på hur de jobbar bättre tillsammans som kommer att innebära att ständiga förbättringar är ett ledord. Det har också skapat ett engagemang i lärarkåren som förhoppningsvis också smittar av sig på eleverna och leder till än bättre resultat i skolan. Jag hoppas verkligen att andra skolor i Stockholm tar till vara på tillfället att lära av erfarenheterna från Aspuddenskolan. 

/

I slutet på förra veckan presenterades regeringens Nationella innovationsstrategi. Det är en genomarbetad analys av varför det är viktigt med ett bra innovationsklimat och vad som är bra och vad som behöver förändras i Sverige för att vi ska få ett än bättre innovationsklimat. Problemet är att det inte innehåller skarpa förslag, annat än identifiering av problemen. Det behövs skarpa förslag och det är ganska bråttom. Den globala konkurrensen är stentuff och den pågår här och nu. 

I fredags presenterade Länsstyrelsen rapporten ”En GPS för Stockholmsregionens innovationssystem”. Det är en intressant läsning som är en genomgång av alla de olika aktörer som finns inom det innovations- och entreprenörsfrämjande systemet i Stockholmsregionen. Rapporten visar på styrkor och svagheter i vår region. Det är viktigt att ta itu med de svagheter som konstateras.

Rapporten påpekar bl a följande:

– life science och ICT är mycket starka kluster med väl fungerande strukturer. Däremot är det svaga strukturer kring andra prioriterade styrkeområden såsom tex robotik/avancerad tillverkning, clean-tech, turism och logistik.

– kunskapen måste öka för att få till stånd lämpliga policies för att främja innovativa tjänsteföretag

– många aktörer är underkritiska och resursfördelningen är skev när det gäller helheten i systemet.

– nationella program har under senare år bidragit till uppkomsten av konkurrerande och överlappande aktörsstrukturer inom regionens life science miljöer. Det innebär ineffektiv användning av resurser.

– det finns en bristfälligt koppling mellan olika kluster, det gäller i synnerhet aktörer inom kulturella och kreativa näringar och övriga aktörer. Här finns en stor potential för innovationer.

Detta är några av de kloka påpekanden som finns i rapporten. Stockholmsregionen ligger långt framme internationellt när det gäller innovationsklimatet. Men det värsta vi kan göra är att sitta nöjda över läget. För en sak är säker, det finns väldigt många som vill ta vår position. Så det håller inte att vila på lagrarna utan här gäller det att ständigt jobba för att stärka positionen. Här har staden en viktig roll att spela när det gäller att bl a erbjuda arenor för möten över branschgränserna. Men även som beställare, upphandlare och regelutformare.

Och statens roll är också viktig. Därför är det väsentligt att den analys som gjorts i den Nationella Innovationsstrategin kring t ex kapitalförsörjningen, skattevillkoren mm omsätts i skarpa förslag som innebär att de problem som identifieras undanröjs.

/