Det talade ordet gäller
Nelson Mandela priset 6 juni 2012
Välkomna hit – stockholmare från hela världen!
Nu har alla rättigheter och skyldigheter fullt ut. Det blir kanske inte någon större skillnad i vardagen, men i ett större perspektiv har ni tagit ställning för att Sverige och Stockholm är ert nya hem på jorden. Det är ett stort och viktigt beslut – både för er och för Stockholm.
Vi som bor i Stockholm möter dagligen svenska medborgare med rötter i andra länder, privat, i tunnelbanan och på våra arbetsplatser. Stockholm är på god väg att bli en mångkulturell storstad. Sverige var länge ett av världens mest homogena länder. För drygt 40 år sedan var sju procent av svenskarna födda i ett annat land. Idag är 14 procent av svenskarna utrikes födda och i Stockholm 23 procent. 201 olika nationaliteter bor i vår stad. I det perspektivet har det gått fort.
Att människor rör på sig är inget konstigt. Tvärt om är det någonting högst mänskligt och naturligt. I världen finns omkring 200 miljoner migranter. Tittar vi historiskt på Sverige så har vi länge varit ett öppet land.
Invandring är mycket positivt för samhället. Det kan illustreras på många sätt. Stockholm stad delar varje år ut Innovations-stipendier. Även här kan vi se vilken betydelse som personer med bakgrund från andra länder har. 2006 fick Cecilija Simic, född I Bosnien, stipendiet för att hon skapat en funktionell byxa med patenterad funktion för gravida kvinnor. Hon kom hit som flykting vid 26 års ålder. Hon startade sitt företag när hon var arbetslös. Idag har hon återförsäljare i Danmark, Sverige, Finland och Tyskland. En annan stipendiat är Hassan Kansoul, som fått stipendium flera gånger, 2005, 2006, 2007 och 2009. Hassan är läkare och har över 80 patent inom kirurgi och transplantation. Han är född i Syrien, studerade medicin i Rumänien och kom till Sverige för drygt 10 år sedan. Cecilija och Hassan är två av många exempel på att det finns ett samband mellan innovation och migration. Serendipity Innovations är ett annat exempel, en privatfinansierad inkubator som sedan starten 2004 har byggt och drivit over 10 bolag varav de flesta är forsknings- och utvecklingsintensiva. Initiativtagaren är Saeid Esmaeilzadeh, född I Iran. De vill bli en världsledande innovations-generator. De är på god väg, företagsgruppen anställer idag drygt 60 personer och antalet nyanställningar i gruppen har ökat för varje år sedan starten.
Det finns många exempel på hur banden mellan Sverige och andra länder stärks tack vare invandringen. Personer som kommit till Sverige, och som startat företag här har ofta har utvecklat det genom att göra affärer med företag i sina forna hemländer. Samtidigt som migration för gott med sig är integration många gånger svårt. För att lyckas krävs det att vi alla förstår att vi har ett gemensamt ansvar. Det gäller oss som är politiker, det gäller företagen som anställer och det gäller oss alla som medborgare och som medmänniskor. Internationella bekantskaper, som fick Nelson Mandela priset förra året, är ett exempel på goda initiativ som syftar till att öka kontakterna mellan SFI-studerande och samhället i övrigt. Deras program som bl a innehåller besök på teater, museer, konserter, mentorprogram är konkreta bidrag som ökar integrationen och skapar just bekantskaper.
Dessvärre är det svårare för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden än för inrikes födda. Detta trots att många som kommer till Sverige har en bra och hög utbildning. Men bilden att det i genomsnitt tar 7 år att etablera sig stämmer inte för Stockholm. En ny rapport som följer upp hur det har gått för dem som läste SFI 2008 visar att hela 91 % någon gång har haft ett arbete i Sverige mellan 2008 och 2011. Det är ett bra resultat som visar att Stockholm är på rätt väg. Det ska inte spela någon roll varifrån du kommer – det viktiga är var du är på väg.
Saeid Esmaeilzadeh ,vd för Serendipity Innovations är aktiv i debatten om mångfald på arbetsmarknaden. Serendipity har klarat kompetensförsörjningen bättre än många andra. De har ingen särskild strategi för att uppnå mångfald, de går strikt på kompetensen. För dem har det aldrig varit ett självändamål att anställa utrikesfödda. När andra företag sitter fast i invanda tankemönster och inte anställer personer med utländsk bakgrund, har de kunnat knyta till sig ett stort antal kompetenta människor ur den kategorin arbetssökande. Saeid menar att andra företag helt enkelt missar många drivna och kreativa människor med utländsk bakgrund. Värt att tänka på för många arbetsgivare.
Ni som är inbjudna hit idag har alla valt att bli svenska medborgare. Ni vet att det finns lyckliga anledningar till att bosätta sig i ett nytt land. Det kan vara kärlek och en ny familj, det kan vara ett jobb och det kan vara ren nyfikenhet. Ni vet också att det finns migration som framtvingas av djupt tragiska orsaker – krig, fattigdom, förtryck och katastrofer. Erfarenheter som bara ni fullt ut förstår vidden av. Ni har valt att lämna ert gamla hemland för att ni tror att ni kan skapa ett bättre liv någon annanstans. För er själva, men kanske framför allt för era barn. Därför har vi också alla ett gemensamt uppdrag att se till att barnen får det bra.
I förra veckan besökte jag Lögarebergets montessoriskola i Mälarhöjden. En 0-5 skola med 154 elever, 16 nationaliteter. Elever från flera olika delar av staden, järvafältet, Farsta mfl områden möts och jobbar tillsammans. Tala om integration.
Att fånga upp alla elever i skolan – redan på grundskolenivå – är oerhört viktigt. Utmaningen är särskilt stor när det gäller barn som kommer hit mitt i grundskolan. Det är hart när en omöjlig uppgift att på några år lära sig så mycket så att de kan klara godkänt i alla ämnen vid grundskolans slut. Därför är regeringens initiativ att förlänga den obligatoriska grundskolan för elever som hamnat just i denna situation mycket välkommet. Vi måste bli mycket duktigare på att se till att alla elever får en bra grund med sig från skolan.
Min uppgift här idag är att dela ut årets Nelson Mandela-pris. Priset syftar till att uppmärksamma en person, ett projekt eller en förening som gjort något bra för ett mer integrerat Stockholm. Och årets pris handlar just om barn – barn från hela världen.
Astrid Lindgren sa ”Jag vill skriva för en läsekrets som kan skapa mirakel. Barn skapar mirakel när de läser. Därför behöver barn böcker”. Årets Nelson Mandelapristagare Gunilla Lundgren har tagit detta ett steg längre. Varje människa har en berättelse värd att berätta och genom att skriva böcker tillsammans med svenska barn och unga från hela världen låter Gunilla Lundgren barn och unga i Rinkeby skapa mirakel också genom att skriva. Hon ger utrymme för barns och ungdomars känslor och tankar om deras upplevelser.
Gunilla Lundgren debuterade som författare 1972 med boken Maritza – en zigenarflicka – en bok som skrevs ihop med tre romska flickor i den skola i Rinkeby där Gunilla då var lärare. Sedan dess har hon skrivit ett tjugotal böcker tillsammans med barn och unga i Rinkeby. Just nu arbetar hon med en bok där 300 barn bidrar.
Gunilla har också bedrivit skrivarverkstäder för barn och unga och hon har sedan 1994 deltagit i ett spännande samarbete mellan barn, författare, pedagoger och fotografer i Sydafrika och i Sverige, ett samarbete som har resulterat i tre böcker. Gunilla har också en stor del i att Nobelpristagaren i Litteratur kommer till Rinkeby varje år och hon har – passande nog – skrivit en bok om just Nelson Mandela.
Gunilla har fått många utmärkelser. Bland dem finns Svenska Barnboksakademiens Eldsjälspris 1990, Gulliverpriset 1994, Årets Läsfrämjare 1999, Stiftelsen Abrahams Barns Integrationspris 2000, Stockholms stads hederspris 2003, Loris Malaguzzi-priset 2006, Örjan Lindberger – priset 2007 Från Stockholms Arbetareinstitutsförening, under våren har hon också tilldelats ett extra pris av Svenska Akademien ur Akademiens egna medel.
Hon är Hedersledamot Svenska Barnboksakademien. Akademien har också en Fantasiledamot Pippi Långstrump.
Med andra ord en mycket uppskattad person. Jag får be Gunilla Lundgren att komma upp på scenen.
/
