År: 2012

Läser i dagens DN att klottersaneringskostnaderna för har SL nu minskar. 2009 kostade klottersaneringen hela 152 miljoner kr mot förra årets 89 mkr. En alldeles utmärkt utveckling som visar att nolltoleransarbetet som SL har tillsammans med polisen och Stockholm stad fungerar, jag ör övertygad om att SL kan använda de pengar som de nu inte behöver lägga på klottersanering kan användas på ett bättre sätt än att som tidigare, göra rent efter personer som tar sig rätten att klottra på annans egendom.

Lyssnade idag på nye S-ordförande Löfven när han talade på Sthlms Handelskammare. Han talade om vikten av att Sverige var konkurrenskraftigt och att svenska företag måste vra konkurrenskraftiga. Om att IECD påtalat att den svenska innovationsförmågan måste öka och om hur det offenliga kan bidra till detta genom tex innovationsupphandlingar. Han talade också om vikten av att hålla ordning på ekonomin.Allt låter väldigt bra. Om jag hade haft möjlighet att ställa en fråga skulle det varit denna;

– Om nu innovationsupphandlingar och konkurrenskraft är så viktigt. Hur kommer det sig då att s i riksdagens trafikutskott, tillsammns med bl a Sverigedemokraterna, har beslutat att Trafikverket inte ska få upphandla drift och underhåll på järnvägsnätet?

Generaldirektör Gunnar Malm har gjort något så ovanligt som att skriva en debattartikel med anledning av detta beslut. Han konstaterar bland annat att om detta drivs igenom av s i riksdagen så innebär det att skattebetalarna får mindre för pengarna. hans enkla konstaterande är att när Banverkets produktionsenhet bolagiserades och underhållet började upphandlas i konkurrens sjönk kostnaderna med 25 procent. Det hade varit mycket intressant att höra Stefan Löfvens kommentar till (s) agerande i denna fråga, inte minst ur ett innovationsupphandlingsperspektiv.

Men kanske någon journalist kan ta bollen och ställa frågan till honom vid tillfälle.
/

Idag ägde det tredje mötet i en serie av runda bordssamtal ”Dubbelt upp 2020”. Temat denna gång var ”Åldrande befolkning och stor inflyttning – hur skapar vi tillväxt och jobb som klarar en dubbel utmaning?”

Företrädare från KI, KTH, Stockholm stad, näringslivet mfl var på plats. Diskussionerna var intressanta och tydliggjorde en del hinder som vi måste ta tag i för att skapa goda förutsättningar för att denna tjänstemarknad ska kunna utvecklas. Min inledning lyfte fram en del av de frågeställningar som måste hanteras. Jag bifogar delar av den nedan.

Välkomna till detta tredje möte med syfte är att stärka regionens konkurrenskraft genom att vi blir än bättre på att jobba tillsammans, akademi, stad/det offentliga och näringslivet. Vad har då de två tidigare resulterat i? Ett resultat är möten som ”cleantech möter byggherrar” i NDS, det är inskrivet i stadens budget att innovationsupphandlingar bör prövas. Vi förbereder nu en innovationstävling inom smarta transportlösningar. Tävlingen Open Stockholm Award har inneburit att staden har tillgängliggjort data för att underlätta för entreprenörer att utveckla nya affärsidéer. Prisutdelning sker på Stockholmsmötet i näste vecka.

Just nu växer Sthlm så det knakar, 55% av Sveriges befolkningstillväxt finns i vår region. Kompetensbehovet är stort inom flera branscher samtidigt som det är svårt att rekrytera.  Vi har kompetensbrist samtidigt som vi har arbetslöshet. Även om arbetslösheten inte generellt är ett stort problem i Sthlm så är det en oacceptabelt stor skillnad mellan de som är födda i Sverige och de med utländsk bakgrund.

 Men det är inte den utmaning som vi ska tala om idag. Jag har länge trott att äldrefrågor skulle komma högt upp på den politiska agendan, men det har inte varit så. Nu har vi fått en debatt och vi vet att utmaningen blir allt större på äldreomsorgsområdet.

2030 beräknas 1/5 av stadens befolkning vara över 65 år. 2010 var det över 100.000 personer i Stockholm stad som var över 65 år. Vi blir äldre och vi håller oss friska längre. Tiden som tillbringas på ett äldreboende har minskat kraftigt och är nu nere på ett par månader i Sthlm.

 De gemensamma utmaningarna är många, samtidigt finns det många möjligheter. Stockholm har goda förutsättningar tack vare god innovationskraft, duktiga life science – och ICT-företag och välrenomerade akademier. Vi inom det offentliga ser utmaningarna och kan identifiera dem. Men vi är långt ifrån bäst på att hitta lösningarna – tvärtom – där behövs alla goda krafter. Genom att ta sig an utmaningen på ett klokt sätt, att se till att var och en fokuserar på det som den är bäst på kan vi skapa riktiga vinna-vinna situationer. Forskning och akademi kan visa framtidens lösningar, företagen kan utveckla nya idéer, det offentliga kan utöver att identifiera och beskriva behoven också bidra till att skapa ett riktigt bra klimat för forskning, innovation och för företag att växa.

 Äldreomsorgssituationen är inte unik för Sverige. Det innebär att vi hittar  bra lösningar så ger det också möjligheter för företagen att sälja sina tjänster i andra länder. Eftersom det är viktigt för våra svenska bolag att snabbt nå internationella marknader så är detta en väsentlig aspekt. Vi vet också att de stora aktörerna som t.ex. Ericsson och IBM som finns här i Kista är mycket viktiga för samhällsbyggandet.

 Företaget Kairos Future har ett projekt som heter Opinion Hälsa, Mats Olsson, projektledare, konstaterar att äldreomsorgen har stora problem att locka kompetent personal och vårdens resurser är mer begränsade än de me­dicinska möjligheterna. Därför är nya tekniska lösningar räddningen. Om personalen används där den bäst behövs har vården och omsorgen chans att klara sitt uppdrag. Ny teknik skulle kunna hantera personalunderskotten. Apparater kan vaka över sjuka människor i hemmet och att det är tekniker och inte vårdutbildade som åker runt och kollar att allt är okej. En GPS i armbandsuret gör det lätt att hitta den som ofta går vilse. Sensorer i mattor kan läsa av hur människor går. Då kan en dator tidigt upptäcka förändringar som till exempel är tecken på annalkande fallolyckor. Sådant kan skapa trygghet både för brukare och anhöriga. Men är detta en lösning som kan omfatta alla?

Enligt Mats Olsson behöver vården och omsorgen skapa fler testmiljöer och pröva sig fram. Undersöka nyttan med ny teknik, säkerheten och hur integriteten påverkas. Är detta ett behov som även finns i Stockholm eller har vi redan svaret på frågorna?

Den välinformerade och krävande patienten är här och han/hon förväntar sig betydligt fler digitala lösningar. Och vid läkarbesöket har hon med sig både sjukdomshypotes och förslag på åtgärder.

Redan idag brukar var tredje patient själv föreslå en behandling. Om tio år kommer en majoritet av patienterna att söka information på nätet och delta i diskussionsgrupper där personer med samma sjukdomar delar med sig av tips och erfarenheter. De kommer också att samla information om sitt eget hälsotillstånd, mata in det i dataprogram och servera läkaren kurvor och staplar.

Numera finns det möjligheter att hantera enorma datamängder vilket med all säkerhet kommer att revolutionera vården och omsorgen. Snart kanske datorn ställer diagnos både snabbare och tillförlitligare än doktorn, eller vad säger IBM? Vad säger Watson?

Möjligheterna finns där och samtidigt vet vi av erfarenhet att det kan vara tungrott att införa ny teknik i vården och omsorgen. Många måste förändra sig, jobbet och rollerna i systemet påverkas. Utveckling triggar också motkrafter. Hur bra är vi på att hantera detta i staden?

Omsorgssystemet är ofta redan utvecklat och komplicerat vilket gör att det svårt att vidareutveckla. Det innehåller också mycket kunskap, även om den har åldrats. Så att införa ny teknik kan vara svårt, men att mönstra ut de gamla metoderna kan vara ännu svårare.

Mycket kan med säkerhet mötas med åldersteknik och innovationer.Men det handlar också om attityder. För 40 år sedan var det kommunala ålderdomshem och sjukhem som var lösningen. Den modellen är historia. Framtidens äldre kommer att ha helt andra krav och vara betydligt bättre informerade. Det ser vi redan nu.  Klarar den kommunala verksamheten av att leva upp till dessa krav och önskemål? Är det kanske så att upphandling är en förlegad metod och att vi måste hitta helt andra modeller i framtiden? Är det kanske till och med så att det är ett förlegat synsätt att skilja ”äldreboende” från vanligt boende?

 Så för att avsluta. Om det nu stämmer – att inom 10 år kommer en majoritet av patienterna att söka information på nätet, delta i diskussioner och dela med sig av erfarenheter och tips. Vad innebär detta för den kommunala äldreomsorgen? Hur stimuleras mångfald av tjänsteföretag på detta område som skapar tillväxt och nya jobb?

 /

Vid tisdagens arbetsmarknadsnämnd utsågs Gunilla Lundgren till årets Nelson Mandela pristagare. Gunilla har under många år jobbat med ungdomar i Rinkeby. Hennes projekt att skriva böcker tillsammans med svenska barn med invandrarbakgrund, jobba med skolor och initiativet att bjuda Nobelpristagarna till Rinkeby är bara några exempel på utmärkta initiativ från Gunilla. Allt i syfte att öka kunskapen och förståelsen mellan människor i Stockholm, Sverige och bl a Sydafrika om dess olika kulturer.

Den 6 juni har jag det stora nöjet att överlämna priset till henne i samband med den traditionella medborgarskapsceremonin i stadshuset.

 

I förra veckan noterade jag att polisen gjorde kontroller av friåkarna vid Klarabergsviadukten/Centralen. Idag meddelade Radio Stockholm att det var fem taxiförare som blev av med körkortet och en efterlyst person hittades. Kontrollen gjordes tillsammans med skattemyndigheten, försäkringskassan och kronofogdemyndigheten. En utmärkt kvittering av det runda bordssamtal som genomfördes för en dryg månad sedan på mitt och landshövdingens initiativ med taxibranschen och ansvariga myndigheter i form av polisen och Transportstyrelsen. Mer aktiviteter av denna sort så kan vi vara en bit på väg för att få bort de oseriösa aktörerna på taximarknaden.

/

Idag har jag talat på Vattenstämman i Stockholm över rubricerade ämne. Stockholm gör mycket på detta område vilket är naturligt pga vår lokalisering mellan Mälaren och Saltsjön. Redan för flera år sedan inledde staden ett samarbete med SMHI för att ha bra framförhållning när det gäller samhällsplaneringen och vattenfrågorna. 

Stadens arbete idag kan delas in i tre delar

1. ökade vattennivåer i Mälaren, (kort sikt)

2. saltvatteninträngning i Mälaren på lång sikt

3. dagvattenhantering på lång sikt.

Nya Slussen är en viktig del i detta arbete. Översvämningsrisken kring Mälaren beror på att avbördningen från Mälaren är för liten. Den måste ökas från dagens knappt 800 m3/s till ca 2000 m3/s. Ansökan om en ny vattendom är inlämnad men den frågan hänger givetvis intimt samman med utformningen av Nya Slussen. Därför är överklagningsprocessen ett stort bekymmer i detta sammanhang. Det är mycket angeläget att snarast få öka avbördningen från Mälaren. Dagens situation är en risk för hela mälarregionen eftersom översvämningar riskerar att dra ner föroreningar i dricksavattentäkten Mälaren och riskerar också VA-systemen i kommuner runt Mälaren. Ju fortare en ny vattendom och Nya Slussen kan vara på plats,ju mer minskas dessa risker.

 Saltvatteninträngningsfrågan hänger också ihop med Nya Slussen.  Idag sker det sällan saltvattenträngning i Mälaren och när det sker kan den hanteras utan ökade risker för dricksvattnet.  Skulle havsnivåhöjningen blir större än landhöjningen ökar dock risken för inträngning. Analyserna kring Nya Slussen tyder på att detta inte kommer att ske under de kommande 100 åren. Men om SMHIs maxscenario inträffar bör Mälarens reglering på nytt ses över runt 2050-2060.

Stadens nya miljöprofilområde Norra Djurgårdsstaden har bland sina mål för klimatanpassning att dagvattensystemet ska klara kraftiga regn och ökad nederbörd samt att dagvatten ska ses som en resurs. Avrinningsytorna planeras för att omhänderta kraftiga nederbördsmängder och de ska leda vattnet till ytor med vattenhållande förmåga där de tex kan bevattna träd. Övriga mål kring klimatanpassning i området rör tex att husen placeras +2,3 meter över havsnivån, det ska finnas grönska på tak, väggar, gårdar. Parker ska ge skugga, svalka, absorberar regn och koldioxid. Urbana våtmarker ska anläggas och ekar planteras. En grönytefaktor tas fram utifrån varje etapps naturliga förutsättningar som vägledning för utformning av utemiljön.

Sammantaget har vi en god beredskap för det som många talar om, varmare och blötare klimat, kraftiga regn. Stockholm Vatten har också ändrat sitt regelverk när det gäller självfall till avloppsnätet för att minska risken för källaröversvämningar för fastigheter längs Mälarens stränder. Anslutningsnivåerna har höjts med ca 60 cm.

/

Igår släppte Länsstyrelsen i Stockholm rapporten Unga som varken arbetar eller studerar. Rapporten visar att andelen unga i Stockholm som inte går att återfinna i jobb, studier eller annan verksamhet har ökat under perioden 2007 till 2009. Detta intervjuas jag om i dagens Metro. Detta har också uppmärksammats av Karin Rågsjö (V) som menar att jag ”sviker Stockholms unga”.

Ibland går det lite väl fort när oppositionen ska ut och kritisera och söka medial uppmärksamhet. Karin Rågsjö är vice ordförande i arbetsmarknadsnämnden och som sådan borde hon känna till att nämnden inrättades 2011 och det är sedan dess som jag är ordförande. Rapporten pekar på en utveckling som skett 2007-2009, dvs flera år innan jag blev ansvarigt borgarråd för arbetsmarknadsfrågorna och uppföljningsansvaret för 16 – 19-åringar.  

Med detta sagt vill jag understryka att rapporten tar upp ett allvarligt problem. För många unga mellan 16 och 24 står fortfarande utanför idag och där delar jag Karin Rågsjös oro. När ansvaret låg på Utbildningsnämnden var det Gymnasieslussen som arbetade med att försöka slussa tillbaka de aktuella ungdomarna till studier. Gymnasieslussen har fortfarande en del i detta arbete, men i och med att Arbetsmarknadsnämnden har fått det övergripande ansvaret för frågan har också de verktyg vi har att tillgå mångdubblats. Idag finns ett större samarbete med stadsdelsnämnderna i det uppsökande arbetet och vi har samlat alla de verksamheter som ryms inom ramen för arbetsmarknadsnämnden för att på bästa sätt hjälpa de ungdomar som hamnat utanför tillbaka till jobb eller studier. Mycket återstår att göra, men till skillnad från Karin Rågsjö anser jag att vi idag har ett betydligt mer strukturerat arbete riktat mot dessa unga än vi hade mellan 2007 och 2009.

Läs mer om stadens arbete på webben.

 

 

Socialdemokraterna vill bygga ut lånecykelsystemet i hela Stockholm. Det finns inget som hindrar aktörer att bygga ut system. Etableringen är fri.

S hänvisar till ett förslag från JCDecaux som de lämnat till staden. Av det förslaget framgår inte hur lånecykelsystemet ska finansieras av JCD. Men de vill finansiera det genom att få fler reklamplatsupplåtelser i staden.

Det är bara ett drygt år sedan som (s) precis som vi i majoriteten – ansåg att det fanns anledning att se över hur staden jobbar med utomhusreklamen, taxor och transparens. Det tycks nu vara bortglömt från (s) sida. Men det har inte vi glömt och JCD vet också om att det finns ett uppdrag till trafikkontoret att jobba med just detta.

På trafiknämnden den 17 februari 2011 behandlades bl a frågan om förlängning av avtalet med JC Decaux ang utomhusreklam. I anslutning till detta diskuterades frågan kring behovet av ökad transparens när det gäller reklamavtalen i staden. Nämndens beslut blev bl a följande:

 att ge förvaltningschefen i uppdrag att förlänga existerande avtal med JCDecaux fram till 2014-12-31.

att uppdra åt kontoret att inleda en översyn av avgifter för upplåtelse för offentlig plats vad avser avgifter för reklam.

att uppdra åt kontoret att återkomma med en långsiktig strategi rörande reklam på offentlig plats.

att uppdra åt kontoret att återkomma till  nämnden med reviderade riktlinjer för reklam på offentlig plats. 

Nämnden konstaterade också att trafikkontoret får i uppdrag att inventera behovet av nyttigheter i det offentliga rummet, såsom papperskorgar, toaletter, sittmöbler, offentlig information mm. I en framtida konstruktion, likt den med cykelstationerna, för reklamfinansiering av nyttigheter i det offentliga rummet, efterlyser nämnden en större transparens. Kan inte transparensen uppnås, måste kontoret söka andra vägar att på ett rimligt sätt kompensera stockholmarna för det fysiska och visuella utrymme som reklamen tar i anspråk. Kontoret får därför i uppdrag att företa en översyn av avgiften för upplåtelser för reklam på offentlig plats, där Lag (1957:29) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser offentlig plats m.m. tillämpas till fullo. Enligt denna har kommun rätt att ta ur ersättning i form av ett belopp, som kan anses skäligt med hänsyn till ändamålet för upplåtelsen, nyttjarens fördel av denna, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter. På det viset får nämnden full rådighet att kompensera.

Socialdemokraterna – med Malte Sigemalm instämde i att transparensen i avtalen måste öka. Sigemalm m.fl. (S) ville att nämnden ska besluta enligt följande:

 1        Delvis godkänna kontorets tjänsteutlåtande.

2        Uppdra åt förvaltningschefen att förlänga existerande avtal med JCDecaux fram till 2014-12-31.

3        Inleda en översyn av avgifter för upplåtelse för offentlig plats vad avser avgifter för reklam.

4        Uppdra åt kontoret att återkomma till nämnden med reviderade riktlinjer för reklam på offentlig plats.

5        Uppdra åt kontoret att återkomma med en långsiktig strategi rörande reklam på offentlig plats.

Nu har uppenbarligen populismen tagit överhanden eftersom Sigemalm tillsammans med Rudin går ut i ett pressmeddelande och tycker att man ska strunta i översynen och gå direkt på ett förslag som inkommit från JCDecaux ang lånecykelsystem. Det känns inte så seriöst. Lite pittoreskt är det dessutom att Rudin – som tidigare uttalat sig  kritiskt för för mycket reklam i den offentliga miljön – Jag tror att vi också måste föra en diskussion om balansen i våra offentliga rum mellan medborgarvärde och marknadsvärde. Jag ska försöka bidra till den debatten. T ex pläderar jag för mer kultur i offentliga rum. – nu förespråkar att JCD ska få mer reklamplatser i den offentliga miljön.

Hur vi tar betalt för användningen av den offentliga miljön är viktigt. Därför är det viktigt att göra en ordentlig analys av de frågeställningar som lyftes i februari 2011 och som Malte Sigemalm redan är beredd att springa ifrån. Ett populisrtiskt utspel från (s) ändrar inte på det faktum att det måste göras en ordentlig analys av hur staden ska hantera dessa allt viktigare frågor ur ett offentlig miljö, insyns och intäktsperspektiv på bästa sätt.

/

Har besökt CHB – Centrum för hälsa och byggande på KTH i Haninge. Spännande forskning äger rum där. Det handlar om hur vi ska bygga bostäder i framtiden som kan hantera det faktum att vi blir allt äldre och samtidigt vill bo kvar hemma i bostaden så länge som möjligt. Hur kan då inredningen anpassas så att det går att få plats med rollator, rullstolar mm redan från början? Vilken teknik kan man använda för larm, kontakter med anhöriga mm?

Ja frågorna är många och det är intressanta lösningar som de tittar på i Haninge. Två lägenheter finns uppbyggda – baserade på den erfarenhet som finns hittills när det gäller önskemål från äldre, anhöriga och hemtjänstpersonal. 

Intressant forskningsområde där det finns stor potential för inte minst produktutveckling. tex så finns det en höj- och sänkbar toalettstol som jag tror många skulle vilja ha hemma redan nu. För den typen av funktion är ju praktisk oavsett ålder. Köksskåp med hissanordning för hyllorna så att man inte behöver klättra upp på stolar eller stege för att nå porslinet som står på översta hyllan är en annan praktisk funktion som jag tror fler skulle vilja ha i hemmet.

Ju tidigare vi kan planera in dessa praktiska detaljer i det vanliga bostadsbeståndet, desto lättare blir det givetvis för människor att bo kvar i den egna lägenheten när man blir äldre.

/

 

 

Idag firar en av Sveriges främsta inkubatorer STING 10 år. Sedan starten har 67 företag utvecklats på ett positivt sätt och 500 personer fått nya spännande jobb.  Jag hade glädjen att delta vid öppnandet av STING Day idag och har också lyssnat på flera intressanta talare och som vanligt träffat många spännande företag. Christina Lampe-Önnerud grundare av Boston-Power berättade om sin spännande resa under de senaste knappa 10 åren från en idé till ett växande företag med verksamhet i flera världsdelar.

Dr Erel N Margalit, grundare och ordförande i Jerusalem Venture Partners, som jag hade möjlighet att träffa redan igår, talade om hur Israel, och inte minst om hur han själv har bidragit, har lyckats att få Israel till den nation som anses vara bäst på att utveckla små företag till internationella framgångsrika företag. Där har vi en hel del att lära från Sverige. Inte minst när det gäller venture capital delen. Jag vill uppmana flera av statsråden att titta på hur man lagt upp strategin för att få start up företag av växa i Israel. Och för hur man lockar internationella investerare att vara med i vc-fonder. Och hur man kan attrahera mycket privat kapital genom att satsa statliga pengar på bästa sätt och därmed skapa än mer kapital i tidiga skeden. 

Jag gjorde en avstickare från Kista in till Kulturhuset för att delta i Hållbara städers konferens Hur smart kan en stad bli? Där fick jag möjlighet att tala om Open Stockholm Award, vår strategi för arbetet med att utveckla Norra Djurgårdsstaden mm. Jag ställde också den retoriska frågan  ”Hur många statliga myndigheter har tagit fram en handlingsplan för att leva upp till Inspire direktivet?” Stockholm har en handlingsplan och i den ingår bl a att öppna databaser för andra aktörer. I skrivande stund har vi fått in drygt 240 ideer, 11 förslag på appar och 147 registrerade användare. Det ska bli spännande och se resultatet efter tävingens avslutande den 13 maj. 

Fler kan göra som vi och fler städer är också på gång. Men det är viktigt att även staten hänger med i denna utveckling. Och det känns som om de är lite frånsprungna just nu. Men det kanske minister Hatt kan ta tag i.

Till slut. Idag kom ett glädjande besked från Länsstyrelsen. De har behandlat alla Slussenöverklaganden och avslagit samtliga.

Nu är det dags för galamiddag för att fira STING 10 år.

/