År: 2013

Vid torsdagens trafik- och renhållningsnämnd fattade vi beslut om den parkeringsplan som är en viktig del av Framkomlighetsstrategin. Parkeringsplanen går nu vidare för beslut i kommunfullmäktige. Jag har vid många tillfällen påpekat att Framkomlighetsstrategin inte handlar om att vi vill jaga bilister. Tvärtom. Om vi inte ser till att vidta åtgärder för att säkra framkomligheten i staden så riskerar vi att få ett fullständigt trafikkaos, dvs att inte göra något är ett bilfientligt agerande.

Jag har mött många positiva reaktioner och kommentarer kring detta framkomlighetsarbete. Det beror förmodligen på att många känner igen sig i att det är många bussar, bilar och leveranstransporter som fastnar i trafiken idag. Många inser att i ett växande Stockholm så kan vi inte låta bli att agera för att förbättra framkomligheten. 

Denna insikt lyser också igenom i den undersökning som Bil Sweden låtit göra och som presenterades vid ett lunchseminarium på Stockholms Handelskammare under torsdagen. Nästan 6 av 10 (59%) av de tillfrågade tyckte att det är viktigt att planera för att man ska kunna ha bil även i storstaden. Det håller jag med om. Samtidigt stödjer hälften av de tillfrågade förslaget att ta bort parkeringsplatser längs huvudgator i innerstan för att säkra framkomligheten. Det känns mycket bra tycker jag.

Undersökningen visar också att de flesta väljer annan transport än bil till arbetet men att bilen behövs för vardagsärenden. 

Vi vet att många litar på att kunna parkera sin bil med hjälp av boendeparkeringsdispensen i närheten av sin bostad. Boendeparkeringsmöjligheterna kommer att finnas kvar men det är inte svårt att förutse att det kan komma att bli svårare att hitta en p-plats om befolkningen växer. Undersökningen visar att redan idag är genomsnittstiden för att leta parkering/v nästan 30 min för de som bor i innerstaden. Eftersom det är fullt längs med innerstadens gator så måste tllkommande p-platser bli i parkeringsgarage. Och kanske får vi också i framtiden se att flera av det bostadsrättsföreningar mfl fastighetsägare i innerstaden som har omvandlat sina p-platser i fastigheten till verksamhetslokaler och hyrt ut dem återställer dem för de boendes – eller andras parkering. 

/

 

Tisdagens företagsbesök gick till IDG. 200 medarbetare jobbar med media inom IT, Teknik, miljö och affärer.  Många kända tidskrifter produceras som tex Computer Sweden, TechWorld, PC för Alla, M3, Life Science Sweden, MiljöAktuellt och IT-industrins branschsajt it.24. IDGs verksamheter lever mitt i den utmaning som många tidningar och tidskrifter har just nu. Hur ska man attrahera prenumeranter? Hur göra en bra avvägning mellan webb och tryck. Hur ska vi ta betalt på webben osv. 

Samtidigt är det helt klart så att tidskrifter som Computer Sweden, Life Science Sweden och Miljöaktuellt kan erbjuda mycket intressant material till sina läsekretsar. En redaktion och tidning som kan fylla en riktigt viktig funktion är tidningen ”Upphandling24”. Ett ständigt diskuterat område som verkligen kan göra stor skillnad. Många talar om innovationsupphandlingar, funktionsupphandlingar mm. Men många känner också osäkerhet för hur det ska genomföras. Här kan tidningen bidra till att sprida goda exempel och på så sätt stimulera fler kommuner eller andra offentliga aktörer till att våga pröva annat än den traditionella upphandlingen som enbart baseras på pris. 

Konkurrensverket har, tillsammans med sina nordiska myndighetskollegor, nyligen presenterat en intressant rapport i ämnet.  

/

 

Dagens frukostmöte med Stockholm Business Region hade rubriken ”Innovation – ett hett begrepp, men är det nytt?”. Inbjudna att tala var de som fick stadens innovationsstipendium i december 2012. Peter Asplund, rening av gasturbiner, Emelie Bergbohm, Gestrument, Kristina Saudargaite, inBelly, Joacim Westlund, Knappen och Magnus Myhrman LAD Lift and Drag fick möjlighet att berätta om dels sina innovationer och dels vad stipendiet har betytt för dem.

Det är uppenbart att det inte är penningsummans som är den stora skillnaden utan det faktum att man blir stipendiat öppnar många dörrar. Det är en kvalitetsstämpel som leder till nya viktiga kontakter för att kunna utveckla sin innovation. Detta vittnade samtliga om. Det är kul att höra att staden genom stipendiet kan bidra på detta tydliga sätt till att människor får möjlighet att förverkliga sina ideer. Vi kan aldrig få för många innovativa och uppfinningsrika människor. Det för verkligen utvecklingen framåt.

Nytt för 2012 var att stiipendiet delades upp i flera kategorier och att varje kategori hade en egen jury. Kontakterna med jurymedlemmarna är också ett viktigt tillskott för nätverksbyggandet för innovatörerna. Det kan ju vara ganska ensamt att jobba med innovationer men via stipendiet så kan man bygga ett nätverk till glädje och nytta för många.

Idag kunde vi också informera om att stiftelsen Agne Johanssons minnesfond donerar 225 000 kronor till innovationsstipendiet. Därmed ökar 2013 års stipendiesumma till 600 000 kronor. Ett mycket välkommet tillskott!

Jag tar mig friheten att lägga in arbetsförmedlingens pressmeddelande som kom nyss, direkt på min blogg. Arbetsmarknaden är tuff i Stockholm men det är viktigt att se proportionerna i siffrorna. Som framgår nedan så är problemen avsevärt mycket värre på praktiskt taget alla andra håll i landet, undantaget Uppsala. Detta innebär inte att vi är nöjda, det innebär att vi måste jobba hårt för att minska utanförskapet. Det sker via stadens Jobbtorg där de som är beroende av försörjningsstöd rustas för egen försörjning och via Arbetsförmedlingen där övriga arbetslösa får hjälp. 2012 var det 11 stockholmare/dag som gick från försörjningsstöd till egen försörjning med hjälp av Jobbtorgen. 

 Varslen minskar kraftigt i Stockholm – arbetsmarknaden i Stockholms län februari 2013

I februari månad sjönk antalet varsel i Stockholms län med 1200 personer jämfört med samma månad året innan. Arbetslösheten var oförändrad och låg kvar på 6,9 procent, vilket är näst lägst i landet. Flödet in och ut ur arbetslöshet var högt. Under månaden fick 7 600 stockholmare ett arbete och 5 800 personer skrev in sig som arbetslösa vid någon av länets arbetsförmedlingar.

– Antalet varsel har minskat markant. Totalt blev 1 000 personer varslade om uppsägning i februari, det är 500 färre än i januari och en minskning med 1 200 personer från februari 2012. Det verkar som om den värsta varselvågen är över, säger Magnus Stridh, marknadschef på Arbetsförmedlingen Stockholm Gotland.

Arbetslösheten i Stockholms län låg på 6,9 procent i februari. Det är näst lägst i riket. Endast Uppsala län med 6,3 procent hade lägre arbetslöshet. Riksgenomsnittet i februari var 8,9 procent, vilket är 0,2 procentenheter högre än i februari 2012.

I faktiska tal var 74 700 personer inskrivna som öppet arbetslösa (45 900) eller som deltagare i program med aktivitetsstöd (28 800) vid Arbetsförmedlingen i Stockholms län. Det är en ökning med 6 800 personer jämfört med februari förra året och 400 fler än i januari i år.

Ungdomsarbetslösheten oförändrad

I slutet av februari var 11 200 ungdomar i åldrarna 18-24 år inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen i Stockholms län. Det motsvarar 10,5 procent av den registerbaserade arbetskraften i åldersgruppen, vilket är samma nivå som i januari. Genomsnittet för hela Sverige var 17,9 procent.

Färre nyanmälda lediga platser

Arbetsgivare i länet anmälde färre lediga platser till Arbetsförmedlingen i februari jämfört med samma månad förra året. Antalet lediga jobb minskade med 1 200. Totalt fick Arbetsförmedlingen in 17 100 lediga platser i februari. De branscher som minskade mest var Verkstadsindustri med en minskning på 47 procent och Hotell och restaurang där antalet lediga jobb sjönk med 36 procent.

Läs mer om statistiken i faktaunderlaget ”Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2013”.

Mars månads arbetsmarknadsstatistik publiceras 11 april 2013 kl. 8:00.

Fakta om statistiken
Den officiella arbetslösheten redovisas av SCB enligt deras Arbetskraftsundersökning, AKU. Den officiella definitionen innebär bland annat att man söker och kan ta ett arbete omedelbart, däremot behöver man inte vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen redovisar olika kategorier av inskrivna arbetssökande. En av dessa är öppet arbetslösa – alltså de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete. En annan är sökande i program med aktivitetsstöd. Dessa två grupper benämns tillsammans totalt inskrivna arbetslösa och är det mått som närmast svarar mot SCB:s definitioner. Andelen öppet arbetslösa och/eller sökande i program med aktivitetsstöd anges numera i förhållande till en registerbaserad arbetskraft.

Mer information om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik:
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Fakta-om-statistiken.html

Mer information om SCB:s arbetskraftsundersökning:
http://www.scb.se/aku

För kommentar: Magnus Stridh, marknadsområdetschef Stockholm Gotland, 010-486 69 47

För mer information: Julia Asplund, utredare, 010-488 26 97

Presskontakt: Karina Wrobel, press- och informationsansvarig Stockholm, 010-488 11 54

ARBETSFÖRMEDLINGEN

Vi medverkar till att arbetsgivare får rätt arbetskraft och arbetssökande jobb.
Ring oss på 0771-600 000 eller besök närmaste arbetsförmedling. 

www.arbetsformedlingen.se

På nästa trafik- och renhållningsnämnd är ett av ärendena beslut om en ny parkeringsplan. Staden har fattat beslut om en Framkomlighetsstrategi. Den syftar till att förbättra framkomligheten på stadens gator och den består av flera delar;

• stombusslinjestrategi – var syfte är att säkra framkomligheten för stombusslinjerna så att det bli attraktivt för fler stockholmare att ta bussen
• cykelplan – var syfte är att bygga ut infrastrukturen för cyklister så att det bli mer attraktivt att välja cykel för tex arbetspendlare
• parkeringsplan – vars syfte är bl a att öka omsättningen på p-platser och därmed också tillgängligheten till p-platser på stadens gator.
• Gods- och leveransstrategi – var syfte är att öka tillgängligheten och framkomligheten för leveranser av varor mm.

Idag finns det ca 30.000 sk ”kantstensparkeringar” i Stockholms innerstad. Det omfattar såväl korttidsparkeringar som boendeparkeringar. Det är i princip fullt på dessa gatuparkeringar. Utöver dessa finns det givetvis dessutom många p-platser på tomtmark och i garage. Stadens parkeringsbolag Stockholm Parkering har ca 70 anläggningar, till detta kommer ett antal privata aktörer. Dessutom fiinns det p-platser i många privata fastigheter för boende. 

Idag lider trafiken av framkomlighetsproblem i Stockholm. Bussarna fastnar i köer pga dubbelparkeringar på huvudstråken, leveransfordonen kommer inte intill fastigheten på många gator utan tvingas att dubbelparkera. Det parkeras i cykelstråk mm. Parkeringsplanen har varit ute på en omfattande remissrunda och den visar att det finns ett brett stöd för principerna i planen.

I ett Stockholm som har vuxit med över 100.000 invånare sedan 2007, samtidigt som gatorna inte har blivit bredare, är det viktigt att prioritera den rörliga trafiken. För att framkomligheten ska kunna säkras för stombussarna (de blå bussarna) behövs det fler kollektivtrafikkörfält. Trafikkontoret behöver också se över om det är så att framkomligheten kan underlättas genom att det tas bort parkeringsplatser längs med de huvudstråk som dessa bussar går. Den bedömning som görs är att det kan handla om ca 10% av kantstensparkeringarna  i innerstaden. På övriga gator i staden sker det inga förändringar förutom zonindelsändringarna.

• Utökat område för grön biljett – avgift dygnet runt i citykärnan.
• Utökat område för Citytaxa och återinförande om boendeparkeringsområde City
• Inför Citytaxa på gator där framkomligheten och/eller nåbarhet prioriteras. Detta syftar till att öka framkomligheten för stombussarna.
• Boendeparkeringsdispensen ändras till ett löpande månadsabonnemang.

När det gäller gatuparkering i övriga delar av staden så får trafikkontoret i uppdrag att titta vidare på den frågan utifrån ett framkomlighetsperspektiv. Detta mot bakgrund av den förtätning och tillväxt som sker i hela staden. Vi behöver också bygga fler garage i Stockholm.

Syftet med framkomlighetsstrategin och parkeringsplanen är inte att jaga bilister utan att se till att framkomligheten ökar för alla. Vi inser att bilen behövs även i framtiden. Men alla kan inte välja bilen i Stockholm hela tiden för då kommer det att bli totalkaos. Därför måste alternativen till bilen, kollektivtrafik, cykel och gående, vara attraktiva. Och för att de ska vara attraktiva så måste de kommma fram och vara pålitliga. Därför behövs framkomlighetsstrategin. För alternativet är en kaotisk trafiksituation i Stockholm. 

/

Sweco presenterade nyligen rapporten arbetssökande i stadsdelsområden 2012. Den baseras på Arbetsförmedlingens statistik och är en läsning som innehåller såväl positiva som negativa nyheter.

I den allmänna debatten talas det ofta om den höga ungdomsarbetslösheten. Andelen unga (18-24 år) som är arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i Stockholm uppgår till 5,5 % enl Swecos rapport. Det kan jämföras med 11,1% i riket. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Situationen i Stockholm är bra mycket bättre för unjga än i andra delar av landet.

Samma sak gäller om vi tittar på utlandsfödda personer, arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i Stockholm 16-64 år. I Stockholm uppgår andelen till 10,6% att jämföra med 13,2% i riket.

Oppositionen framhåller ofta att klyftorna ökar i Stockholm. Tittar vi på utvecklingen på detta område så visas följande:

Enskede- Årsta -Vantör

Skarpnäck

Hägersten-Liljeholmen

Farsta

Skärholmen

har en kontinuerligt sjunkande arbetslöshet sedan 2010. Skärholmen är den stadsdel som har den kraftigaste minskningen av arbetlösheten  2011 till 2012.

Swecorapporten konstaterar också att arbetslösheten har minskat i Söderort samtidigt som den ökat i innerstaden. Därmed har skillnaden mellan dessa kommundelar minskat något.

Den stora utmaningen i staden är alltjämt dock Rinkeby-Kista med 11,4%, Spånga-Tensta med 9%, Hässelby-Vällingby 8,1% och Skärholmen (trots minskning de senaste åren) 10,2% i åldersgruppen 18-64 år. Tittar vi åldersgruppen 18-24 år så finns det ingen stadsdel som ligger högre än Göteborgs 9,1% (Riket 11,1%).

 

Socialdemokraterna i Stockholm lägger för närvarande vner mycket möda på att framställa arbetsmarknaden i Stockholm som näst intill katastrofal. Ingela Nylund Watz (s) hade nyligen en interpellationsdebatt i riksdagen med bl a näringsminister Lööf där hon uttrycker sig alarmistiskt om Stockholms arbetsmarknad och efterfrågar åtgärder från regeringen för att stärka Stockholmsregionens arbetsmarknad.

Visst är det bra att Ingela Nylund Watz (s) tycker att det är viktigt att vi har en bra arbetsmarknad i Stockholms län. Och jag hoppas att hon då också slår vakt om alla RUT-jobb som tillkommit under senare år, liksom de jobb som skapats genom att privata företag har fått möjlighet att etablera sig på välfärdsområdet i vår region. En viktig del av vår arbetsmarknad är dessutom konsulttjänster och finansiella tjänster. Arbeteten som inte alltid hyllas från vissa håll i den politiska debatten.

Det är viktigt att ge en korrekt bild av verkligheten. Hon menar bl a att det har skett en kraftig ökning av antalet varsel i Sthlms län 2012 jfr med 2010 och 2011.

 

 

 

 

 

Och det stämmer ju – men om man har ett längre prespektiv så ser ju verkligheten lite annorlunda ut.

Tittar vi på antalet varsel i riket 2012 så var det totalt 71.470, 2011 46 452 och 2010 44.468. 2002 var det 67 157 i riket.

Tittar vi sysselsättningsutvecklingen i länet så ser det ut på följande sätt;

 

 

 

 

 

 

Och på arbetslösheten i Stockholm stad bland hela befolkningen resp undgomar på följande sätt:

 

 

 

 

 

 

 

 

Tittar vi på 2012 års siffror och jämför med Riket – När det gäller hela befolkningen 16-64 år är siffran i riket 6,5% mot 5, 2 % i Stockholm stad (5% i länet). När det gäller arbetslösa ungdomar i riket så ligger siffran för 2012 på 10,4%, motsvarande i Sthlm är 4,8% (5,6% i länet).

1991 var befolkningen i Stockholm 674.452. den första november 1012 var det 880 008. En otrolig ökning av befolkningen med nästan 200.000 invånare i staden under den tidsperiod som diagrammen återger. Detta visar att Stockholm har en stark arbetsmarknad. Med detta sagt vill jag inte förringa de utmaningar som vår region står inför. Men det känna inte så verklighetsförankrat att ropa efter hjälp från regeringen på det sätt som Ingela Nylund Watz gör i riksdagen.

/

I gårdagens ABC-sändning tog man upp det faktum att WWF numera har ett bredare fokus på klimat- och miljöfrågorna under Earth hour än att bara släcka loampan under en timma. Stockholm stad vad 2009 kritisk mot att en så viktig fråga som miljöfrågan minskas till att bli en symbolhandling som handlar om att alla ska släcka ljuset under en timma. Det är ju vad som görs varje timma året runt som är det intressanta och som gör skillnad.

Den dåvarande ledningen av WWF höll med om att det fanns en del i kritiken och året därpå, 2010 genomförde WWF tillsammans med bl a Stockholm stad en konferens i stadshuset där städernas betydelse för miljöarbetet lyftes fram i anslutning till Earth hour. Ett bra seg på vägen tyckte vi, för det är ju viktigt att städer föregår med gott exempel.

Årets Earth hour evenemang har utvecklats än mer och handlar nu om Earth hour City Challenge. Där tillhör Stockholm stad en av de städer som har chansen att få denna utmärkelse.

På WWFs hemsida kan man nu läsa följande:

 WWF vill uppmärksamma de goda exemplen på hållbar stadsutveckling som inspiration för andra städer, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

De 17 nominerade städerna har gjort berömvärda insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och för att ställa om mot en hållbar framtid. Nu har allmänheten chansen att rösta på städerna för deras innovativa klimatåtgärder utifrån stadsbornas eget perspektiv.

Utmärkt tycker jag. Det måste jobbas varje dag. Det räcker inte med att som enbart nöja sig med att släcka lampan en timma om året.

Rubricerade fråga ställer jag mig med tanke på den debatt som förs på olika håll när det gäller sjukvårdsföretag, skolor eller för den delen energibolag.

Tisdagens företagsbesök gick till Arlanda Express. Ett intressant företag på många sätt eftersom det är ett företag som driver en verksamhet baserad på en ppp-lösning, private- public- partnership. Arlanda Express baseras på en grundinvestering på 3,7 Miljarder kr.  Projektet tillhandahåller bl a 20 km nytt fullt utrustat dubbelspår, 3 nya stationer under Arlanda flygplats, inklusive broar och tunnlar, 7 nya tåg och tågverkstad. Efter att ha bedrivit verksamheten med förlust under tiden 2000-2004 (totalt över 300 Mkr i negativt finansnetto sammantaget under dessa fem år) så har företaget haft ett positivt finansnetto på drygt 300 Mkr sammantaget 2005-2011. När företaget började gå med vinst blev det genast diskussioner om detta, utan hänsyn taget till att det funnits ett antal år som varit direkt olönsamma.  Efter 13 år är man på plus.

Det kortsiktiga perspektivsom finns i den offentliga debatten är ett problem. Vill vi ha långsiktiga ägare så måste man också inse att perspektivet i den offentliga debatten och bedömningarna av en affär eller av ett företags vinster måste baseras på mer än något eller några års perspektiv. 

Arlanda Express räknar med att de kommer att förlora en hel del intäkter pga att pendeltågen nu kan gå på spåren till Arlanda. Arlanda Express monopol på spåren finns inte kvar längre. Men de ser en möjlighet i att om fler åker kollektivt till och från Arlanda så kan även de tjäna på det. De har idag en marknadsandel på 35% mot tex Flygbussarna 17-18%. De största konkurrenterna är enligt VD privatbilismen och Taxi. Och kunderna är nöjda. Så diskussionerna om att biljetterna är så dyra är ju också intressant utifrån Arlanda Express marknadsandel. Det ska bli intressant hur denna andel påverkas av att Pendeltågen nu stannar vid Arlanda. 

/

På nyheterna kan vi höra om att ett snöupplag i Farsta riskerar att rasa. Trafikkontoret jobbar nu med att se till att den snö som tippades där i samband med snöfallet 5 december flyttas till annan plats. Det som detta exempel illustrerar är att det inte är lätt att hantera stora snömängder i en tät stad som Stockholm. Vi har helt enkelt för få lediga platser för att tippa snö när det kommer störa mängder. Sverige har ett generellt förbud för sjötippning men staden har fått dispens för att tippa snö från innerstaden. Den nuvarande dispensen går ut 1 maj 2013. Trafikkontoret har ansökt om ny dispens för perioden 1.10 2013 till 1.5 2016.  Dispenser ger möjlighet att tippa 800.000 kubikmeter snö per vintersäsong från innerstaden. Platserna är Norr Mälarstrand, Stadsgården, Blasieholmen och Värtan. Detta innebär att snöröjningen också måste planeras på ett sätt så att man inte överstiger volymen under hela vintersäsongen. Ett överskridande av dispensen är nämligen straffbart enligt miljöbalken.

Snö från ytterstaden får således hanteras genom att man anlägger snöupplag på land. Typ det som har skett i Farsta (men där har snön dessutom lagts på fel ställe). I en växande stad är utrymmena för denna typ av landdepåer krympande.

Detta regelverk innebär att när det är ont om platser att lägga snön så måste staden vara försiktig med att frakta bort snö. Det måste ju finnas plats kvar om det skulle visas sig att det kommer ytterligare ett snöoväder som det som inträffade 5 december förra året. Lösningen på detta har blivit att tex använda en trottoar, om det finns två på en gata, till snöupplag.  Detta uppfattas av många som att staden inte sköter snöröjningen på ett tillfredsställande sätt. Men detta är en förklaring till varför det kan se ut som det gör.

Det viktiga nu är dock att se till att den snö som finns i Farsta inte utgör fara för någon utan att den fraktas bort.

Behöver jag säga att Sverige är det enda landet i EU som betraktar snö som avfall….

/