År: 2014

Debatten om Brommas framtid är intressant. Miljöpartiet försöker ge sken av att de vill lägga ner Bromma för att det behövs fler bostäder i Stockholm. Det låter ju behjärtansvärt men det finns anledning att analysera deras politik i denna del.

Debatten om bostadsbristen har tvingat ut miljöpartiet på banan. De har under många år varit mot bostadsbyggande i Stockholm. Annika Billström (s) finansborgarråd 2002-2006 var beroende av bl a stöd från oss moderater för att få fram nya bostäder. Hennes koalitionspartner mp gick inte att lita på i den delen.

Nu känner uppenbart miljöpartiet att de måste visa sig tillväxtvänliga i Stockholm. Vad gör de då – jo förenar sin fientlighet mot flyg med att visa på att även de vill bygga bostäder Utifrån miljöpartiets perspektiv kan det knappast vara bättre än att presentera förslaget att bygga 50.000 nya bostäder och samtidigt lägga ner Bromma. Detta presenteras som ett offensivt förslag för att förbättra bostadssituationen i Stockholm. Snacka om att lägga ut dimridåer. Det miljöpartiet och flera andra i debatten bortser från är bl a följande:

1. I januari 2014 presenterades det en utredning i staden som visade på bostadsbyggnadspotentialen till 2030. Den visar att 140.000 nya bostäder kan byggas i Stockholm stad. Läs mer om det här. Det behövs inte 50.000 nya bostäder utöver detta.

2. Ingen vet vad som finns i marken på Bromma flygplats – går det över huvud taget att bygga bostäder där som det vait flygplats sedan 1936?

3. Det låter på miljöpartiet som om det är möjligt att bygga 50.000 nya bostäder i ett område fram till 2030. Detta är helt orimligt. Det krävs bara att någon journalist frågar byggföretag om denna tidsplanering så skjuts denna drömbild söder till förmån för hur realiteten ser ut.

Så bästa miljöpartister – var ärliga – säg som det är – ni vill ha bort flyget. Försök inte krydda detta med att framställa det som att ni månar om bostadsbyggandet. Det finns redan nu planer för 140.000 nya bostäder.

Bästa socialdemokrater – låt inte miljöpartiet fortsätta med sitt spel om Brommas framtid. Sätt ner foten – säg som det är – en nedläggning av Bromma är ett hot mot tillväxten i Stockholm. Det behövs ingen särskild ny utredning om detta.

Visa ledarskap Karin Wanngård – lyssna på din partiledare och instäm i att Bromma behövs. För Sverige och för Stockholm. Det vore en utmärkt julklapp till hela landet.

/

 

Just nu debatt om tertialrapport 2 i Stockholms kommunfullmäktige. Nästan 2 miljarder i beräknat överskott för 2014. Trots detta tänker den nuvarande s,v,mp,FI majoritet höja skatten med 35 öre. De vill också försämra valfriheten. Idag utförs ca 65 % av äldreomsorgen i Stockholm av sk externa utförare, dvs inte i egen regi. Via undersökningar vet vi att det finns en stor nöjdhet bland stockholmarna, över de tjänster som utförs. Den nya majoriteten anser att det är ett problem att det finns så många alternativ. Det tycker uppenbart inte stockholmarna.
När det gäller valfriheten på andra områden, så som omsorg om funktionshindrade, gymnasieskolan, grundskolan och förskolan är även den omfattande.
Det är många som bidrar till att erbjuda tjänster till stockholmarna. Många är de stockholmare som arbetar i företag som erbjuder dessa tjänster. Valfriheten och mångfalden ger möjligheter för såväl de som vill välja vård, omsorg och skola som de som vill välja andra arbetsgivare än staden har möjlighet att göra det. Och därtill naturligtvis, mångfald och valfrihet gör det också möjligt för de som vill förverkliga sina drömmar och starta eget företag, kan göra det inom dessa områden. Det är många kvinnor som nu tagit denna möjlighet. Det känns väldigt märkligt att ett parti som säger sig vara feministiskt nu avser att stoppa och försämra dessa möjligheter.
/

Sedan 2006 har det tillkommit nästan 100.000 jobb i Stockholm. I en omvärld där ekonomisk kris florerar står Stockholm arbetsmarknad förbluffande stark. Stadens befolkning har ökat med ca 100.000 invånare och arbetsmarknaden har matchat detta otroligt väl. Vi har fortfarande för många som är utanför arbetsmarknaden men sysselsättningsnivån är bland de högsta i Europa.

Sista oktober var det, enligt Swecos statistik, 19.677 personer som var öppet arbetslösa, 43% av dessa var förra i Sverige, 43% utomlands. Detta innebär en öppen arbetslöshet om 3,2% i befolkningen 16-64 år.

Tittar vi på öppet arbetslösa och i åtgärder handlar det om 31.280 personer vilket är 5,08% av befolkningen 16-64 år. Även här kan vi konstatera att siffrorna sjunker och har gjort det de senast 2 åren.

Fler jobb är det som minskar utanförskapet. Inget annat. Därför är det bra att Alliansens budget är den som gäller på riksplanet. Med fortsatta RUT-regler, med fortsatt lägre skatt på ungdomsjobb, med fortsatt lägre kostnad för att anställa äldre samt läxhjälp mm, så är förutsättningarna goda för fortsatt sjunkande arbetslöshet.

Smolket i bägaren just nu är den helt onödiga skattehöjning om 35 öre som stadshusmajoriteten genomdrivit. Det påverkar framförallt köpkraften för stockholmare med låg inkomst. Det är sorgligt.
/

Tyvärr kunde jag inte framföra detta i dagens budgetdebatt så jag skriver här vad jag tänkt säga. Den nya majoriteten i stadshuset vill gärna framställa det som att det är enorma problem med arbetslösheten i Stockholm. Så här ser det ut enl siffror från oktober 2014, enligt Sweco.

Rekordhög ungdomsarbetslöshet säger de:
2.287 ungdomar 16-24 år är öppet arbetslösa -totalt i hela staden. = 2,5%.
Av dessa är det 1.400 som är svenskfödda och 882 födda i utlandet.
I Rinkeby/Kista handlar det om 295 ungdomar.

Tittar vi på siffrorna ungdomar 18-24 år arbetslösa och i åtgärder hamnar siffran på 3.901 personer, motsvarar 5,2%.

Jag tror att det är rätt många stockholmare som har en annan bild av hur det ser ut i Stockholm.

Detta innebär inte att jag försöker negligera ungdomsarbetslösheten, tvärtom. Vi moderater tycker detta är viktigt och vi kan också konstatera att ungdomsarbetslösheten sjunker i Stockholm. Vi fortsätter att satsa på att minska utanförskapet. Arbetet måste utgå från varje individ. Det är så man når framgång och jobbtorgen och arbetsmarknadsförvaltningens arbete med att följa upp ungdomar som inte finns i gymnasieskolan viktig.

Att ösa ut pengar på visstidsanställningar, som den nya majoriteten nu gör, är oroande. Lösningarna på utanförskapet måste baseras på långsiktigt hållbara lösningar, friserad statistik löser inte individens utanförskap.

Återkommer i ett annat inlägg om den totala arbetslösheten.
/

Läste Aftonbladets ledarsida i måndags. Jag får alltid känslan av att vi lever i helt olika världar när jag läser den. Nu handlade det om Bromma flygplats. Daniel Swedin skriver om flygplatsen som om den bara är till för direktörer. Ursäkta men har Swedin missat alla protester från s-kommunalråd runt om i landet? Deras protester beror knappast på att de ca 2 miljoner resor som sker på Bromma/år görs av direktörer.

Deras protester beror på att de inser att många av deras invånare är beroende av väl fungerande kommunikationer till Stockholm. De inser att många jobb skulle påverkas, företags konkurrenskraft skulle påverkas, om Bromma läggs ner. För utan Bromma försämras tillgängligheten till Stockholm från många kommuner i landet. Det har även allmänheten insett.

För Bromma handlar om jobb, i landet och i Stockholm. Men inte ett ord om detta i Aftonbladet. Hur kan en ledarskribent på en s-märkt tidning missa protester från s-kommunalråd som Niklas Nordström och Lars Stjernkvist, för att bara välja två ganska välkända s-profiler.
Nej Bromma handlar inte om direktörsflyget. Bromma handlar om att hela Sverige ska leva.
/

Läser i lördagens DN om att segregationen ökar i länet och i kommunen. Intressant artikel eftersom den visar att ALLA stadsdelar i staden har fått en ÖKNING av andelen rika blande de 800 närmaste grannarna. Visserligen ser ökningen olika ut i stadsdelarna men det är en ökning. Motsatsen vore mycket bekymmersamt. Jag är övertygad om att många städer runt om i världen avundas denna statistik. Därmed inte sagt att man ska vara nöjd. Rörligheten i en stad är mycket viktig. Möjligheten till fritt skolval, istället för det system som fanns tidigare där skolan närmast var det enda alternativet, ökar också möjligheterna att träffa barn med olika bakgrund.

Vänsterpartiets alternativ, att försämra det fria skolvalet och friskoleutvecklingen, är ju i själva verket ett flrslag för att förstärka inlåsningseffekterna. När Ann-Margarethe Liv (v) i dagens SvD dessutom säger att hon ska använda allmännyttan som en spjutspets för att bygga bostäder. Detta är enligt henne svaret på den ökade segregation som DN lyft fram. Mot bakrund av DNs artikel så undrar jag var i Bromma, på Kungsholmen, Östermalm eller Norrmalm som dessa billiga bostäder ska byggas? För att bygga dem i Rinkeby, i Skärholmen, i Hässelby ökar ju segregationen enligt denna logik.

Det viktiga är att människor har egen försörjning, ett jobb att gå till. Det som illusteras i statistiken är just detta, att allt fler har fått en egen försörjning. Andelen hushåll som är beroende av försörjningsstöd är rekordlågt. Att höja kommunalskatten, som nu görs trots god ekonomi i staden, är verkligen att ta från de fattiga. För det är låginkomsttagare som drabbas värst av kommunala skattehöjningar.
/

Just nu pågår en omfattande diskussion inom EU om utbyggnaden av fibernät och hur denna ska utformas. Ska de stora telekomföretagen få monopol på den digitala infrastrukturen eller ska man hitta andra modeller som stödjer konkurrens och mångfald av aktörer. Sveriges Kommuner och Landsting och STOKAB arrangerade tillsammans seminariet ”Maximizing fibre infrastructure investment in Europe” i Bryssel under onsdagen. Jag var med på konferensen och talade om våra erfarenheter från Sverige och Stockholm. Modellen som baseras på att bredband betraktas som en grundläggande infrastruktur som tillhandahålls öppet och på lika villkor har tjänat Stockholm väl de senaste 20 åren. Jag bifogar här min inledning på konferensen och en länk till inspelningen av hela konferensen. Jag rekommenderar att titta på den även om det tar en stund. Det är intressant att lyssna på talare som ger olika perspektiv, från kommissionen, från EU-parlamentet, hur det ser ut i andra länder mm. Den ger en bra överblick över knäckfrågorna när det gäller en av de viktigaste frågorna för konkurrenskraft och tillväxt just nu, villkoren för och utbyggnaden av den digitala infrastrukturen inom EU.

Welcome

My name is Ulla Hamilton, member of the Committee for Growth and Regional Development at Swedish Association of Local Authorities and former – during the last eight years – vice Mayor of the City of Stockholm. On behalf of the Swedish Association of Local Authorities and Regions and The City of Stockholm IT Infrastructure Company Stokab, I would like to welcome you to this seminar. We hope that you will take this opportunity to discuss how regions and municipalities can foster fibre deployment in order to stimulate competition on the service level.

The digital evolution creates great opportunities for our society. We can do much more in less time – the digitalization simplifies our everyday life. It can strengthen the international competitiveness of companies and support the development of innovative services in the public sector.    

At the same time, it requires a more effective IT-Infrastructure. Access to superfast communication for people and companies at reasonable price levels is today crusial for municipalities and regions possibilities to grow and develop. It also has great impact re companies’ decisions where to locate their business. A connected society can offer stronger regional development, increased growth and sustainability.  

This is not only an issue for the telecom sector, but for the society as a whole and thereby a responsibility for the EU, the member states, regions and municipalities.

In Sweden, municipalities have taken responsibility to deploy open fibre networks, which companies are invited to use, on equal and non-discriminatory conditions. Basically this “Swedish model”, is about providing an infrastructure in the same way as we, as a country, provide roads and railways to our citizens and businesses – a public utility. The model allows companies to freely compete in providing the citizens with the best services to the lowest possible price.

 Sweden has around 170 municipal fibre networks. Those municipality owned networks, offers individual companies, on equal terms, access to a modern communication infrastructure. Private network operators can through this infrastructure create their own solutions and applications, such as Internet, television and telephone products that are then offered to companies and households.  

The major part of the investments in fibre infrastructure in Sweden are made by the municipalities and by the SMP (Telia Sonera). The municipal networks are financially viable and do not rely on any public support. The access fees to the networks are in an international comparison very competitive.

 The Swedish broadband and digital services market is dynamic and caracterisied by competition. Our open networks have stimulated new company-entries on the market since they don´t have to invest heavily in infrastructure or depend on leasing the infrastructure from a competitor. The networks have for example contributed to Sweden’s world-class rollout of LTE network [4G] – the fastest available mobile technology of today. The prices on ultrafast broadband are also very low.

Retail broadband prices in municipalities with open networks are generally 20-30 % lower than in other parts of Sweden. This has also been an important driver for households to connect to the networks. Today, 5 out of 10 households have access to ultrafast broadband connections, allowing the households to stream media and television. The availability of infrastructure is driving demand and thus development of services. 60% of the consumers who have access to ultrafast broadband subscribes to a 100 Mbit connection. Swedes are leading in the use of high broadband speeds.

The deployment of the municipal networks has also been an enabler for cities and counties to provide distance learning, e-health solutions and other types of e-services to their citizens. Our main goal is to give municipalities opportunity to develop, using modern IT applications in the fields of healthcare, education and elderly care. They are facing great challenges in these areas and smart ICT solutions can help them to develop their services. And that requires extensive fibre networks.

Among Sweden’s municipal networks, “STOKAB” is the most renowned. Stokab, owned by the City of Stockholm, started in 1994.  It was not obvious to all of us within the conservative party that the City should get engaged in this business – wouldn´t it risk damaging competition within the market? But we found, on the contrary, that the ownership of the open infrastructure was a key factor. We realized that in order to secure free and fair competition regarding services, the City should provide the market with an open, not subsidised, ICT infrastructure.

 Today Stockholm ranks number 1 of 40 cities around the world in Ericsson Networked Society index. One of the main reasons for this is Stokab´s fibre network. (High quality access to both fixed and mobile broadband, thanks to extensive infrastructure rollouts). A study performed by the research institute Acreo, has shown that the socio economic return on Stokab´s  network is at least three times the investment  – benefits that will continue to grow and accumulate. And this has been accomplished without risking the taxpayer money.

I believe that securing and driving growth in today’s digitalized society relies on the existence of open fibre infrastructure that can serve the market on open and equal conditions. The municipalities’ investments in deploying open fibre networks have been blessed by the telecom industry. The private sector has seen that public owned open fibre networks have led to lower costs and have stimulated competition. Furthermore it will stimulate the investments and innovation in communication equipment and services

The European Union’s member states are at different stages of their NGA [Next Generation Access] rollout. The basic conditions for-, and pace of, – NGA roll out differs significantly. But the current development in Europe, where operators are becoming increasingly vertically integrated, in control of both infrastructure and services, is not, in our opinion, desirable. This development may lead to a monopolization, which would inhibit growth and competiveness throughout the EU. In a majority of European countries, it is expected that the incumbents shall provide the market with high-speed fibre networks. The incumbents originally built their [copper or coax] networks in order to supply their services and products to the end customer, but since then the marketplace has changed with the arrival of new technology and business models e g OTT (over the top players), which in turn, has put increasing requirements on regulatory efforts. We [SALAR], welcome a reform of the European Telecom Market and will emphasize the need that the Commission take in consideration the well-functioning municipal model during that process.

The Swedish example shows that public actors can be key players for broadband rollout. We hope that our model can inspire other municipalities and counties to define fibre for what it really is – a fundamental infrastructure in today’s modern society. European Union should support Member States, regions and municipalities in their efforts to deploy fibre. Because when enough fibre exists on open and equal terms –  an market structure with a non-vertically integrated network – entry barriers on the service level and associated competition problems do not exist. This will create new conditions with cost-effective solutions for several entering operators, OTT-players and freedom of choice for the costumer. In short – A open market economy solution where we can all work together in fulfilling the objectives of the DAE (Digital Agenda of Europe) towards building a stronger Europe.

Thank you, and once again welcome.

 

Idag kom det en bok i posten. ”Norra Djurgårdsstaden  Från kolhamn till filmkluster”. Den är skriven av Anders Johnson på uppdrag av Föreningen Stockholms Företagsminnen och är ett samarbete mellan Centrum för Näringslivshistoria och Stockholmia forskning och förlag. Så här en månad efter det att jag meddelat att jag slutar som borgarråd känns det extra bra att få en bok som handlar om mycket av det som jag ägnat min politiska gärning åt. Företagande och framtidsfrågor.

Under många år har det diskuterats kring vad som ska hända i frihamnen och Värtan. Ska hamnverksamheten få vara kvar eller ska den bort och ersättas med bostäder. Svaret vet vi nu, det blir både och, en förtätning av hamnverksamheten och en stadsdel – Norra Djurgårdsstaden – med en mycket ambitiös miljöprofil som tagits fram i samverkan mellan staden, bygg- och fastighetsbranschen och KTH. För mig har det varit viktigt att värna om hamnverksamheten.

Boken illustrerar mycket väl vilken utveckling som detta område har genomgått från 1803 och fram till nu. Jag skriver i förordet om hur viktigt just detta område och den verksamhet som funnits här genom århundradena , faktiskt är och har varit för Stockholm stad och näringslivets utveckling.Det handlar om energiförsörjning, sjöfart, flyg, järnväg. Idag finns här finans, IT,media mm.

Det som är så fantastiskt med utvecklingen i Norra Djurgårdsstaden är att gammalt och nytt kombineras. Den nya Värtapiren som byggs i detta miljöprofilområde omfattas också av miljömålen. Till Norra Djurgårdsstaden kommer otaliga internationella delegationer från hela världen för att få information om hur vi I Stockholm samverkar för att bygga hållbart med tuffa miljömål. I Norra Djurgårdsstaden Innovations regi arrangeras flera forum i syfte att utbyta erfarenheter kring hållbar stadsutveckling. Företag inom bygg- och fastighetsbranschen träffas och lär av varandra. Oerhört stimulerande. Utecklingen av Norra Djurgårdsstaden och verksamheten innom Norra Djurgårdsstden Innovation är i sig en innovation i hur man kan arbeta och komma bort från den ”beröringsskräck” som stundtals finns mellan näringslivet och staden. För det är tillsammans som vi kan åstadkomma fantastiska saker för staden och stockholmarna. Då måste man våga träffas, våga utbyta erfarenheter och testa nya samarbetsformer.

I min gärning som borgarråd har det varit en ambition att sänka trösklarna mellan stadens förvaltningar och näringslivet. Jag är övertygad om att Stockholm, och andra städer, behöver mer av det arbetssätt som vi nu ser i Norra Djurgårdsstaden. Det är tillsammans som vi ska fortsätta att utveckla staden, en modern, attraktiv storstad, med smarta lösningar inom IT, life science mm.

Tyvärr ser jag inte mycket av den inriktningen hos den nya majoriteten.Tillväxt och utveckling har aldrig kommit ur enbart offentlig sektor. Det är näringslivet och akademierna som har de smarta lösningarna – inte politikerna.

Läs boken om Norra Djurgårdsstaden. Stockholms historia är också näringslivets historia. Det förtjänar att påpekas detta år då vi firar att Sverige har haft näringsfrihet i 150 år.

/

Idag har Miljöpartiet presenterat att den nya majoritetens ska prioritera cykling framför annan trafik i staden. Gods- och leveranstrafiken är viktig i en storstad och kommer inte den trafiken fram så drabbar det många. Detta är skälet till att jag tog initiativ till Framkomlighetsstrategin. En viktig del i denna är just gods- och leveranstrafiken. Den glöms ofta bort – och det verkar vara fallet nu igen med den nya stadshusmajoriteten. Nyligen visades en dokumentär om Citylogistik på TV4. Den är väldigt illustrativ. Se den här.

/