År: 2014

Nyss tillbaka från ett inspirerande möte hos Veridict AB. De har en hänförande utsikt mot Brunnsviken åt ena hållet, Sveavägen mot city åt andra hållet och med Universitetet och  KTH inom synhåll. Här på gränsen till världens enda Nationalstadspark sitter ett spännande företag som specialiserat sig på talteknologi.  De lösningar som utvecklar gör det oerhört enkelt att få information utan att du behöver knappa in en massa på din smartphone. Du ställer helt enkelt en fråga tex ”När går det tåg till Linköping på morgonen den 3 mars?”. Inom kort har du ett svar på din mobil från ”Nova”. Via GPS positioneringen utgår Nova från varifrån du vill åka, om du inte anger annat. Det finna massor med annan information som du kan få och du kan också utföra tjänster. Det illustreras i denna film.

Veridict AB är ett utmärkt exempel på vad smarta personer kan göra om de får tillgång till öppen data information som tex tidtabeller för resor mm. Det är viktigt för Stockholm stad att stimulera denna utveckling och därför kommer vi att släppa mer data inom kort, en fortsättning på Open Stockholm Award 2012.

I höstas var jag i Bryssel och talade vid en hearing som EU-kommissionen anordnade. Syftet var att diskutera hur man bäst får till stånd en all-europeisk reseplanerare, förenklar resandet över landsgränser med olika transportslag och får till stånd gemensamma biljettsystem oavsett land och färdsätt. Då var jag tydlig i budskapet – Stockholm menar att detta i grunden är en fråga som kan lösas om policyn om Öppen data tillämpas. Dagens möte med Veridict gör mig än mer övertygad om detta. Välkommen hit kommissionen och titta!

En fråga som dock är ett problem även i Sverige är att  Lantmäteriet inte släpper adressdata så att det går att utveckla tjänster som är pålitliga när det gäller gatunummer. Detta är en anledning till varför det ofta blir fel när vi använder tjänster som utvecklats av tex Google. De har förmodligen inte tillgång till förstahandsdata.

Jag tycker att IT-minister Anna-Karin Hatt ska besöka Veridict så att de kan berättaför henne hur viktigt det är att företags som dem – svenska företag – får tillgång till den grunddata som finns hos Lantmäteriet. Det skulle ju innebära att vi som använder oss av dessa tjänster får en mer pålitlig tjänst. Och det skulle innebära betydligt bättre möjligheter för bl a svenska företag att utveckla bra tjänster.

Kort sagt – ett spännande företag som IT-ministern bör besöka så fort som hon kommer hem från mobilmässan i Barcelona.

/

Alexander Seward och Anders Lindström tillsammans med mig.

Idag var det dags för min andra vecka på Framkomlighetsutställningen. Tema idag är parkering. Parkeringsplanen antogs av kommunfullmäktige förra året och utgör en av del av Framkomlighetsstrategin. Huvudsyftet är att öka framkomligheten på Stockholms gator och att öka tillgängligheten till parkering, dvs. att göra det lättare att hitta en parkeringsplats där och när man behöver den. Hälften av de som bor i innerstaden har sin bil i privat garage, 4 av 10 parkerar på gatan. Varje dygn står det ca 30.000 bilar parkerade längs med innerstadens gator, sk kantensparkeringar. När det blir trängre på gatorna- framförallt på de stora huvudgatorna där bussarna går – måste vi fundera på hur ytan används på mest effektivt sätt. Så mycket yta som möjligt behövs för rörlig trafik. Idag tar långtidsparkerade bilar upp 2 filer på flera av våra stora huvudgator. Det gör det också svårare att hitta en korttidsparkering för enklare ärenden.

Sökandet efter en  p-plats begränsar också framkomligheten för andra bilister och kollektivtrafiken. För att öka framkomligheten för alla trafikslag behöver vi få fler långtidsparkerare i garage – det frigör både utrymme och p-platser för korttidsparkerare.

Jag tror inte att vi kan tänka bort privatbilismen i framtidens Stockholm. Dock är det viktigt att i ett växande Stockholm planera för parkeringar i garage. Detta av två skäl, det är fullt på gatorna och på flera av gatorna behövs den yta som finna för rörlig trafik. I vart fall under dagtid.

Inbjudna gäster idag var Christian Rockberger, VD för Stockholm Parkering, och Bertil Moldén, VD för Bil Sweden. Vi hade ett givande samtal. Stockholm Parkering har 14 garage på gång, varav 8 planeras i innerstaden, vilket behövs. Vi behöver ersätta gatuparkeringsplatser som försvinner med garageplatser. Därför är det glädjande att vi börjar komma framåt i arbetet med fler innerstadsgarage, särskilt på Östermalm där fyra av de planerade garagen kommer byggas. De befintliga garagen är idag helt fullbelagda. Jag är också övertygad om att vi kommer att få se tjänster som innebär att de som har garage i sina fastigheter, tex bostadsrättsföreningar, får en bättre beläggning på dessa under dygnet.

Bertil Moldén, vars organisation Bil Sweden har deltagit i flera av de olika remissrundor som varit kopplade till Framkomlighetsstrategins olika delar, tycker i princip att Framkomlighetsstrategin är bra. Bil Sweden ser gärna att fler åker kollektivt, cyklar eller går. De, precis som jag, inser att det alltid kommer att finnas stockholmare som behöver använda bilen och då gynnas givetvis även de av en ökad framkomlighet och fler tillgängliga korttidsparkeringar.

Se en kort film om mötet här.

/

 

Idag har Stockholms Handelskammare presenterat sin Stockholmsbarometer för kvartal 4 2013. SvD rubricerar dess resultat som  Nu kommer jobben till Stockholm. Det är nästan svårt att förstå vilken kraft som finns i Stockholmsregionen just nu. Förra året ökade befolkningen i Stockholm stad med 16.485 personer, ca hälften av dessa är nyfödda, resten inflyttning från Sverige och övriga världen.

Samtidigt visar Länsstyrelsens nyligen presenterade Läget i länet februari 2014 samma bild. Antalet sysselsatta i Stockholm stad har ökat med 16.800 under den senaste tolvmånadsperioden. Handelskammaren konstaterar att framtidstron är störst inom uppdragsverksamhet och IT. Det förtjänas att understrykas att detta är viktiga branscher för Stockholmsregionen. Konsultbranschen är ett viktigt ”smörjmedel” på arbetsmarknaden. Den stimulerar såväl kreativitet som innovationer och dess styrka är en viktig förklaring till varför Stockholmsregionen står sig stark i internationellt jämförelser när det gäller bl a innovationskraft. Stockholmsbarometern lyfter också fram jobbskatteavdragets betydelse för ekonomins utveckling i vår region.

Byggandet släpar alltjämt för mycket mot bakgrund av det behov som finns. Men från stadens sida jobbas det nu intensivt för att få igång så mycket byggande som möjligt.

Stockholm passerade nyligen 900.000 gränsen. Så många stockholmare har det aldrig funnits tidigare. 1.1 2007 var vi 782.885 invånare. Då visade befolkningsprognosen på att Stockholm skulle ha 852.125 invånare 2016. Nu är vi 900.000 2014.

Ingen har kunnat förutse att Stockholm skulle växa med nästan ett Umeå (Umeå har ca 118.300 invånare) sedan 2007 – eller med mer än ett Lund (114.300 invånare). 117.000 fler på 7 år. Det är nästan ofattbart.

Så nog är det bra att Stockholmsbarometern visar på jobbtillväxt.

/

Världens största konferens med fokus på fiber – FTTH Council 2014 – är i Stockholm. Under fredagen medverkade jag på ett intressant seminarium under rubriken Fibre: the key to creating world-class IT-regions. Bildandet av Stokab för 20 år sedan har inneburit att Stockholm är en av de ledande städerna i världen när det gäller IT-infrastruktur. Tillgången till snabbt bredband i Stokabs öppna när har gjort att det finns ett stort utbud av leverantörer av tjänster. Jag vågar påstå att utan detta skulle vi inte haft den boom av spännande nya företag som pågår just nu. Spelföretag, app- utveckling, IT-tjänster mm.

Många är imponerade av vad som sker i Stockholm, många vill kopiera det öppna nät som Stokab har skapat förutsättningar för. Men det är inte helt enkelt. Jag var med i en panel på temat ”The expansion of the fibre network is very different within the EU. What lessons can the European Union and it´s member-countries learn in order to become competitive regions?” tillsammans med  Crister Mattsson, Acreo Swedish ICT och Benoît Felten, Chief Research Officer, Diffraction Analysis. Benoit Felten konstaterade helt frankt att skälet till att det inte sker en liknande utveckling i övriga EU-länder är att kommissionen och parlamentariker från andra länder lyssnar för mycket på de stora teleoperatörsbolagen. De har en stark ställning på marknaden nu och har väldigt få incitament att göra stora investeringar för att skapa förutsättningar för en utveckling liknande Stockholms.

Crister Mattsson konstaterade också att en del av problemet var att kommissionen mfl inte såg fiber/bredband som en infrastruktur utan som en teletjänst. Affärsidén med Stokab handlar ju just om att skapa en grundläggande öppen infrastruktur där sedan företag kan hyra kapacitet för att erbjuda olika typer av tjänster. Genom detta upplägg konkurrerar inte Stokab med sina kunder.

Jag fick frågan varför det går så trögt när det gäller utbyggnaden i övriga delen av landet. Mitt svar var en hänvisning till en intressant rapport som Deloitte skrivit. På uppdrag av SKL har de genomfört en studie av hur statens telekominfrastruktur ser ut och vilka möjligheter som en samordning av denna skulle skapa i form av bättre möjligheter att förverkliga Sveriges bredbandspolitik och mål. Rapporten är mycket intressant och tydliggör att det statliga ägandet av telekominfrastruktur är spritt på ett flertal olika myndigheter och bolag och på olika nivåer i värdekedjan. Den landar i en tydlig rekommendation till fortsatt analys i syfte att få till stånd en sammanhållen statlig fiberinfrastruktur.

Klok synpunkt tycker jag. Med anledning av detta fick jag en fråga vad det skulle innebära för Stokab och om jag skulle kunna tänka mig att införliva Stokab i detta. Mitt svar var ”En intressant fråga”. Men för att utveckla det mer så ser jag inte att det finns någon konflikt eller problem för Stokabs del – eller för den delen för andra stadsnät – om staten skulle samla ihop fiberinfrastrukturen i ett öppet operatörsneutralt bolag/myndighet. Det finns ju ingen anledning att införliva vare sig Stokab eller andra stadsnät i en sådan struktur bara för att staten samlar ihop sin infrastruktur. Det blir ju snarare en avtalsfråga, en fråga om hur den statsliga aktören ska samarbeta med Stokab och andra intresserade stadsnät.

Det ska bli intressant att se vad som händer med Deloitte-rapporten. När det gäller möjligheterna att få till stånd öppna operatörsneutrala nät inom EU så ledde dock panelsamtalet inte till någon större anledning till optimism. Återstår för oss i Stockholm att berätta vitt och brett för alla om vår fantastiska infrastruktur. Det kanske i vart fall leder till att fler intressanta företag startas här, av såväl inhemska personer som av personer från andra länder som lockas hit tack vare de möjligheter som vår IT-infrastruktur kan erbjuda.

Nyfiken på mer från seminariet? Kolla här.

/

Sysselsättningen i Stockholms län är högst i Sverige. I förhållande till resten av riket är ungdomsarbetslösheten i Stockholms stad låg (8,8%), men så länge inte alla som vill och kan arbeta inte kan försörja sig kan vi inte vara nöjda. Jobbtorg Stockholm är en av många viktiga insatser för att sänka trösklarna för de som står längst från arbetsmarknaden. Ikväll bjöd jag därför in Företagarnas VD Elisabeth Thand Rindqvist till after work for work, för samtal med såväl företag, politiker som jobbsökande om hur fler kan gå från utanförskap till egen försörjning.

Kvällens after work lockade mycket folk och bjöd på flera viktiga infallsvinklar i hur vi tillsammans kan bidra till ett ännu bättre Stockholm där fler får jobb. Elisabeth Thand Ringqvist belyste matchningsproblematiken på arbetsmarknaden, samt att hela 80 % av alla företag anser sig ha både viljan och potentialen att växa, men upplever att det är svårt att hitta rätt kompetens.

Jobbtorgens arbete med att matcha rätt är därför avgörande för att företag ska våga ta emot praktikplatser eller anställa. Bland annat företaget Forsen Projekt som jobbar med projekt- projektering- och byggledning vittnade om detta. Stockholms fortsatta tillväxt är beroende av stora byggföretags fortsatta expansion och att de hittar den arbetskraft de behöver. Jobbtorgen har erbjudande till såväl företag som arbetssökande. Arbetssökande ges en meningsfull sysselsättning och företagen får rätt kompetens för att fortsätta utvecklas.

Eftersom Jobbtorgens fokus är att hitta långsiktigt hållbara lösningar för såväl individ som arbetsgivare så kan båda parter lita på att inte bli fast i något som inte passar. Såväl potentiella atbetsgivare som jobbtorgsaspiranten kan testa om det känns rätt. För många företag är det en avgörande faktor för att våga ta in ny personal. Att våga är viktigt även för Jobbtorgens aspiranter, detta arbetar projekten Filur och Merit framgångsrikt med, bland annat genom självstärkande arbete.

Entreprenörskap skapar jobb, jobbtorgens matchare kan förmedla personer till jobb. Därför är det viktigt att stockholmsföretagen känner till Jobbtorgen och vad de kan erbjuda. Vi behöver intensifiera Jobbtorgens samarbete med Stockholms nya tillväxtföretag och med andra arbetsgivare.

4 av 5 nya jobb skapas inom företag med färre än 50 anställda, under tredje kvartalet av 2013 registrerades 2552 nya företag bara i Stockholms stad.
Kraften i den tillväxt som sker här är stark, den kraften vill jag bejaka och göra Stockholm till en ännu bättre företagskommun där fler människor kan försörja sig själva.
/.

Stockholm ska vara en trygg och snygg stad. Hur den offentliga miljön är påverkar tryggheten. Mycket klotter, skräp mm skapar otrygghet. Under 2013 genomförde trafikkontoret en medborgarundersökning som bl a visade att mer än 80 procent är mycket eller ganska negativa till klotter/graffiti på fasader och andra allmänna platser i sitt bostadsområde samt på tunnelbanetåg/pendeltåg. Resultatet visar att det finns ett starkt stöd för det arbete som staden målmedvetet göt för att skapa en trygg miljö. Ett led i detta arbete är stadens  nolltolerans mot klotter och den 24-timmarsgarantin för klottersanering som finns. Konkret innebär garantin att varje inrapportering för klotter ska vara åtgärdat inom 24 timmar, om det är på fastigheter som staden har rådighet över.

I samarbetet ingår också ett antal av de fastighetsägare som finns i Stockholm, dock inte alla.  Garantin uppfylldes till 98 procent i innerstaden, 98 procent i söderort och 97 procent i västerort under 2013. Detta är givetvis mycket glädjande men det har ett pris. År 2013 kostade det Stockholms skattebetalare 13,5 mnkr att sanera staden. Det är inte acceptabelt och därför är det viktigt att ta tag i grundproblemet – att förhindra klotter.

Mot bakgrund av detta är det bekymmersamt att polisen tycks nedprioritera detta arbete. För några veckor sedan rapporterade tidningen Mitt i Östermalm att klottret inom staden har ökat. De menade att anledningen främst beror på polisens nedläggning av sin klottergrupp år 2012. Statistiken visar att antalet anmäla klotterbrott i Stockholms län har ökat med 14 procent mellan åren 2012 och 2013, vilket är en oroande utveckling. Trots denna utveckling uppfylls 24-timmars garantin i stor utsträckning. Men det blir givetvis dyrt!

Borgarrådskollegan Anna König Jerlmyr lade i måndags en skrivelse i Polisstyrelsen i Stockholms län. Hon vill ha konkreta svar från Polisen om hur de arbetar med att minska klottret, varför de beslutade att lägga ner klottergruppen och huruvida närpolisen har samma förutsättning (i tid och kompetens) som klottergruppen tidigare hade i sitt arbete med att bekämpa det växande problemet med klotter. Bra gjort Anna!

Stockholmarna vill ha en trygg, ren och vacker stad. Vi kan inte – och ska inte –  acceptera att människor tar sig friheten att klottra, vare sig på någon annans eller allas vår gemensamma egendom. Vi utgår från att polisen nu genom skrivelsen tar tag i denna angelägna fråga och säkerställer stockholmarnas rätt till trygghet.

/

 

Idag har jag invigt en utställning om framkomlighetsstrategin i Kulturhuset. Syftet är att under sju veckor informera och föra en dialog med stockholmarna om vårt arbete med att öka framkomligheten i staden. Vi har en befolkning som växer rekordartat och ett gatuutrymme som inte kan breddas. För att få bukt med denna utmaning antog kommunfullmäktige Framkomlighetsstrategin – en strategi om hur vi kan nyttja gatuutrymmet på det mest effektiva sättet och där bussar, gångtrafikanter och cyklister prioriteras.

 

 

 

 

 

Foto: Daniel Carlsson Mård

 

Framkomlighetsstrategin omfattar alla trafikområden, kollektivtrafik, cykel, gång, parkering och godsleveranser. På trafik- och renhållningsnämnden har vi redan fattat en rad viktiga beslut i enlighet med framkomlighetsstrategin såsom Cykelplanen, där vi satsar en miljard på utvidga och förbättra cykelinfrastrukturen i Stockholm.  Dessa trafikområden kommer att lyftas fram genom särskilda temaveckor under utställningsperioden enligt följande:

– Vecka 9: Parkeringsfrågor, 25/2

– Vecka 10: Hur vi planerar staden, 4/3

– Vecka 11: Cykelfrågor, 11/3

– Vecka 12: Kollektivtrafik, 18/3

– Vecka 14: Gods- och leveranstrafik, 1/4

Jag kommer själva att finnas på plats varje tisdag kl 11.30-12.30 med särskilt inbjudna gäster, där vi kommer att diskutera temat för veckan samt finnas tillgängliga för frågor från allmänheten så jag hoppas på att träffa många av er där.

Hur ytan används spelar roll. Denna bild är väldigt illustrativ:

 

/

 

Väl mött i kulturhuset!

Framkomlighet är en viktig fråga för ett växande Stockholm och för ett attraktivt Stockholm.

/

 

 

 

 

 

 

 

foto: Daniel Carlsson Mård

Idag har det invigts snabbladdstation vid Roslagstull. Fortum stär för laddstolpen och staden för marken. Det var många som övervakade invigningen som undertecknad, kollegan Ankersjö och Birgitta Resvik från Fortum genomförde. Det ska komma flera, ytterligar 9 snabbladdningsplatser och 100 övriga laddplatser. Redan nu finns det en hel del ”vanliga”.

Kvällens kommunfullmäktige var historiskt. Beslut fattades om stadens bidrag till att bygga ut tunnelbanan. Ett totalt paket om 78.000 bostäder och 9 nya stationer. Finansiering sker via Nacka, Solna, Järfälla, landstinget, Stockholm och staten.

Vi hade också ett ärende om stadens upphandlingspolicy. Bland annat innebär det förtydligande om innovationsupphandling. En kommuns förhållningssätt till upphandling är i grunden en fråga om näringslivsklimatet. Alliansen har en tydlig strategi om att det som kan utföras av privata aktörer ska skötas av den. Varje år upphandlar Stockholm för 15 miljarder kronor, 36% av verksamheten konkurrensutsätts. Det är självklart att detta påverkar näringslivets utvecklingsmöjligheter i Stockholm med omnejd.
Vänsterpartiet säger i princip nej till all upphandling. Vid kvällens debatt krävde s,v, mp att staden ska införa krav på kollektivavtal, alt kollektivavtalsliknande avtal för att ett företag ska få delta i en upphandling. Vi ställer inte det kravet av flera skäl. Det råder föreningsfrihet i Sverige, ca 60% av SME-företagen (1-49 anställda) har inte kollektivavtal en Företagarna. De har valt bort detta av bla skälet att avtalen i stor utsträckning utgår från storföretagsperspektiv. Företagarnas undersökning visar också att konfliktreglerna som kopplas till kollektivavtalen avskräcker. Det tråkiga med kvällens debatt tycker jag var att kollektivavtalsförespråkarna (varav ett antal är ombudsmän) utmålade företag som oseriösa om de inte har kollektivavtal.

Upphandling har traditionellt handlat om att köpa ngt till lägsta pris. Med dagens beslut öppnas det tydligt för innovationsupphandlingat och för en samvetkan med näringslivet för att tillsammans utveckla service och tjänster för stockholmarnas fromma.
/