År: 2014

Idag hade vi Arbetsmarknadsnämnd. Ett av ärendena var Verksamhetsberättelse för 2013. Jag har vid flera tillfällen påpekat vikten av att tidigt matcha individen till jobb. Det är inte alla som är mogna för ett jobb på en gång. Det finns olika skäl till det. Men det viktiga är att utgå från individen och hennes förutsättningar. Jobbtorgen har nu varit verksamma sedan 2008 och jobbar med ständig utveckling av sina metoder.

Det är glädjande att Verksamhetsberättelsen bl a visar, att ett tydligt fokus på tidig matchning har förbättrat resultatet för aspiranter på Jobbtorg
Stockholm. Hela 40 procent avslutades till jobb eller studier inom tre månader. Endast 24 procent hade en inskrivningstid på över ett år, vilket är den lägsta andelen sedan 2010.

Att snabbt ta tag i matchningsfrågan är oerhört viktigt, inte minst för individens självförtroende. Matchning från dag ett fungerar, resultaten visar att många snabbt kommer vidare till jobb eller studier.

Verksamhetsberättelsen visar också goda resultat för arbetet inom Jobbtorg Resurs, en verksamhet som vänder sig till de som har andra skäl än arbetslöshet till ekonomiskt bistånd. Även här utvecklas insatskedjan, vilket gett goda resultat: andelen avslutade har ökat med drygt 17 procent.

Det är glädjande att arbetet med att minska utanförskapet ger resultat. Men alltjämt finns en hel del kvar att göra. Inte minst när det gäller 20-25 åringar, en grupp som vi satsat extra på i 2014 års budget.
/

Idag har jag varit och talat på Upphandlingsdagarna. Frågan om upphandlingar handlar om mycket, valuta för skattebetalarnas pengar, kvalitet, utveckling av tjänster, valfrihet mm. En kommuns förhållningssätt till upphandling hänger intimt ihop med företagsklimatet i kommunen. Allt mer har förhållningssättet till upphandlingsinstrumentet och hur det kan användas kommit att handla om att se det som ett strategiskt verktyg i en kommuns utvecklingsarbete. – Rubriken på mitt anförande idag var ”Upphandling ett underutnyttjat innovationsverktyg”. Mitt svar på detta är ja – vilket framgår indirekt av det tal jag höll som återges nedan.

I dagens globala värld är det viktigt att förstå vad som händer, vad som utgör drivkrafter för att attrahera kapital och kompetens och vad som kan vara en stad eller kommuns roll i denna, på många sätt, nya värld.

I internationella jämförelser lyfts Stockholmsregionen ofta upp som en av de ledande regionerna när det gäller innovationer och intellektuellt kapital. Under senare tid har det varit en hel del artiklar i internationell press kring start-up fenomenet i Stockholm. Många företag startas och människor flyttar hit i en omfattning som vi inte kunde förutse för 5-6 år sedan.

För en dryg vecka sedan var det en artikel i Financial Times som konstaterade att Sthlm är nästan lika hett som London och Berlin. Detta kan man ju känna sig nöjd med – luta sig tillbaka som kommunpolitiker och konstatera att detta verkar ju vara ett självspelande piano. Men som jag ser det är det tvärtom, detta gör det än mer viktigt att fundera igenom vad staden har för roll, vad kan vi göra för att förstärka denna utveckling och än viktigare – vad ska vi inte göra för att därmed riskera att stoppa utvecklingen och hamna i en situation där Stockholmsregionen väljs bort av investerare/kapital och människor med hög kompetens. Något som ju kan hända lika snabbt som när den nu positiva utvecklingen inträffade.

Upphandling i förändring är rubriken på årets Upphandlingsdagar. En mycket relevant rubrik. För genom åren har upphandling betraktats som något som i och för sig kan bidra till jobb, men framför allt tror jag många har sett det som ett nödvändigt ont, ett sätt att trots allt få mer för pengarna. Fokus har varit på pris i väldigt stor utsträckning. Upphandling har handlat om att köpa något som är känt till ett så lågt pris som möjligt. Det har påverkat tjänster, till och med hämmat utveckling,  och lett till att allt fler har ifrågasatt upphandling som instrument.  Kort sagt ett förhållningssätt som vare sig stimulerar kreativitet eller utvecklar tjänster och service.

Min portfölj som borgarråd består av trafik- och renhållningsfrågor, arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. För mig känns det naturligt att ett gott näringslivsklimat innebär att staden bidrar till att företag kan utveckla sina produkter och tjänster.

Stockholm stad upphandlar för ca 15 Mdr kronor/år. Det är väldigt mycket pengar. En relevant fråga är – Hur kan staden – mot bakgrund av detta – bidra till näringslivets utveckling och samtidigt förbättra servicen till stockholmarna?

Intresset för, och möjligheterna, att kunna dra nytta av leverantörers innovationsförmåga, har under senare år kommit alltmer i fokus. Dels till följd av den allmänna debatten dels mot bakgrund av ändringar av lagar och riktlinjer. Det senaste exemplet på detta är ju det nya EU-direktivet om offentlig upphandling där upphandlingen mycket tydligt pekas ut som ett strategiskt verktyg.

Att kunna tillgodogöra sig nya idéer och lösningar har naturligtvis alltid varit av intresse men ofta har upphandlingsinstrumentet uppfattats som ett hinder för att åstadkomma detta. Men det finns vägar för att lösa detta. Även om vägarna känns ovana och många ser hinder på vägen i stället för möjligheter.

Vad gör vi då i Stockholm? Jag vill dela med mig av några exempel;

EX:  1. Koldioxidbubblan, Trafikkontoret  Avfall, innovationsvänlig upphandling

2008 genomfördes en upphandling av transporter för rökgasreningsprodukter och behandling av rökgasrenings-produkter från avfallsförbränning. Den gjordes som ett öppet förfarande. Staden ville ge leverantörerna möjlighet att erbjuda det bästa alternativet för utsläppsreducering utan att i detalj specificera krav på transport och drivmedel. Dessutom fanns incitament för att förbättra sin miljöprestanda under kontraktstiden.

Idén med miljöfaktorn ”koldioxidbubbla” på transporter handlar om att ge alla entreprenörer möjlighet att neutralt erbjuda ett transportuppdrag som kan utvärderas med bedömning av priset och kvaliteten på transporten utifrån minsta miljöpåverkan från koldioxidutsläpp. Entreprenören kan själv välja vilket transportsystem som erbjuds och därmed påverka sitt anbud.

Stadens betoning av kvalitet på den transport som entreprenören erbjuder spelar roll då koldioxidutsläppet är direkt proportionellt mot den mängd bränsle som krävs, vilket bränsle som används och till den drivkälla (motor) som används, så påverkar det helhetsbedömningen.

Incitamentet att utveckla transporten gör också att entreprenören kan byta sina fordon under avtalstiden, välja drivkälla som ger kvalitativt lägre miljöpåverkan. Med hjälp av utbildning och dagligt arbete kan entreprenören minska sin fordonsflottas bränsleförbrukning. Fokus på bränsleförbrukningen innebär inte bara en lägre kostnad utan ger också en ökad ersättning och en mindre miljöpåverkan i form av koldioxid. Resultatet i denna upphandling blev 27% mindre utsläpp av CO2.

Mallen för beräkning av CO2-utsläppen är framtagen av transportbranschen och har därmed legitimitet hos anbudsgivarna. Den kan vidareutvecklas för kvalitetskrav i tex form av miljökrav i upphandlingar. Även andra ämnen än koldioxid kommer att kunna tas hänsyn till vid utvärdering av transporter.

 

EX:  2. ITS Innovation Stockholm Kista

• Stockholm växer så det knakar – det gör att trafiksituationen blir än mer sårbar – många infrastrukturprojekt pågår för att minska sårbarheten (Norra länken, Citybanan mm.) Det riskerar att bli rörigt och ibland oförutsägbart på vägarna.
• Det gäller även Kista – ICT-klustret – kort sagt nya verktyg behövs som hjälper resenärerna vid infrabyggen, trafikproblem mm
• Stockholms stad har därför startat en innovationstävling tillsammans med Trafikverket, SLL Trafikförvaltningen och Kista Science City. VINNOVA deltar som medfinansiär. Tävlingen genomförs som en förkommersiell upphandling, den första någonsin i Sverige
• Vi vänder oss till marknaden, ber dem komma med smarta lösningar på ett givet problem. Lösningar som vi förmodligen aldrig hade kunnat komma på själva
• Vi gör en bred beskrivning av utmaningen: Att skapa nya lösningar som effektiviserar resandet och transporter. Fokus på Kista-området men lösningarna ska vara skalbara och kunna leverera nytta till hela Stockholmsregionen.
• Bra affärsmodeller viktigt så att lösningarna kan leva vidare själva.
• Förkommersiell upphandling är en metod för upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster, och vi jobbar för att identifiera fler användningsområden för denna. Vi behöver bli bättre i Sverige på att efterfråga Innovation.

 

• Kriterierna som bidragen utvärderats utifrån:
  • Hur väl lösningen möter tävlingens utmaning
  • Hur väl tävlingsdeltagaren känner sin målgrupp
  • Innovativ höjd
  • Affärsmodell
  • Realiserbarhet
  • Användarvänlighet
•  De vinnande lösningarna får ta del av tävlingens totala prispott på 3 Mkr för att utveckla sina lösningar. Tävlingens tre vinnare är:
• Mårten Wiman
• Darcy AB
• Veridict AB

• • Till midsommar 2014 ska lösningarna vara färdigutvecklade och förhoppningen är att de lanseras under hösten 2014 för att hjälpa stadens invånare i resandet.

 EX:  3. Innovationsupphandling av prognosverktyg vägtrafikledning, TK i samarbete med Trafikverket.

Detta är ett nyligen startat projekt som kan bli en upphandling av en innovation genom förkommersiell upphandling. En förstudie inleds inom kort. Staden har fått medel beviljat från Vinnova för att genomföra arbetet tillsammans med trafikverket.

Vi – stockholmsregionen – behöver utveckla en trafikmodell för korttids-prognoser som stödjer vägtrafikledare i deras beslut om trafiklednings- och trafikinformationsåtgärder som påverkar trafikflöden och färdvägar. Det finns ett stort behov i det växande Stockholm att minska trängsel och förseningar. Lyckas vi att utveckla ett prognosverktyg för vägtrafikledning uppstår stora samhällsekonomiska vinster – och stockholmarna blir glada.

Vi vet att det finns stor potential på detta område. Restiden kan reduceras med hela 25 % och trafikrelaterade utsläpp minskas med 18 % med hjälp av ett trafikmodellbaserat prognosverktyg.

Trängselkostnaderna i Stockholm har beräknats till 3.7 Mdr kr/år. Därtill har förseningarna i kollektivtrafiken, väg och järnväg, beräknats till 3 Mdr kr/år. Därför är det ingen orimlig presumtion att ett prognosverktyg i Trafik Stockholm kommer att vara mycket samhällsekonomiskt lönsamt.

Kan vi minska den tid som en olycka påverkar trafiken och mildra dess effekter på vägnätet i sin helhet, bidrar det till en bättre nyttjad väginfrastruktur och en ökad tillförlitlighet i resandet. Dessutom kan verktyget bidra till bättre trafikinformation och skapa förutsättning för en proaktiv trafikledning.

Stockholmarna är rätt luttrade när det gäller trafikeffekter pga större evenemang och ambitionen är att verktyget också ska kunna användas i ”off-line-läge” för att i förväg analysera konsekvenser av t.ex. stora trafikpåverkande drift- och underhållsarbeten samt evenemang och utvärdera lämpliga lösningar för att hantera trafiken och dess framkomlighet.

Nyttan kan sammanfattas som:

• Bättre beslutsstöd för en effektiv trafikledning, t.ex. i samband med olyckor och andra incidenter.
• Ökad kvalitet i trafikinformation.
• Effektiviserad och bättre utnyttjad väginfrastruktur.
• Strategisk planering av trafiken vid evenemang.
• Förutsättning för minskad trängsel och mer tillförlitliga resor.
• Sist men inte minst – nöjdare resenärer och trafikanter

Idag finns ett fåtal fungerande modeller för korttidsprognoser som innehåller val av trafikledningsåtgärder. Därför finns det ett stort inslag av utveckling i ett införandeprojekt. Projektet ska genomföras i en del av Stockholm (pilotområde) i samverkan mellan Stockholms Stad och Trafikverket. Under projektet skall vi förtydliga kravbilden och utvärdera olika leverantörers förmåga att uppfylla kraven, deras beräkningsnoggrannhet, beräkningstider m.m. Det är en innovationsupphandling och resultatet skall vara en tydlig och verklighetsförankrad kravspecifikation för ett prognosverktyg för vägtrafikledning. Metoden som utvecklas ska kunna användas i andra större städer.

Kort sagt ett spännande projekt som verkligen kan göra tillvaron enklare för många i vår region och stad.

Till slut, Stockholm har stora ambitioner när det gäller att stimulera innovationer och att hitta vägar för detta via upphandlingar. Det framgår tydligt av följande citat från Stockholm stads budget för 2014

”Staden ska i samarbete med näringslivet och övriga berörda aktörer arbeta för att skapa innovativa former för samverkan. För att driva på utvecklingen ska staden arbeta med innovations-upphandling och tillgängliggörande av offentlig data samt verka för att tillväxtdrivande kompetensnoder utvecklas.”

Inom ramen för Innovationskraft Stockholm, ett samarbete mellan länsstyrelsen, akademierna, näringslivet och kommunerna i Stockholmsregionen, lyfts också frågan om Innovationsupphandling som ett strategiskt verktyg. Arbetet med att utforma en regional plattform för innovationsupphandling har påbörjats. Så det är inte bara Stockholm stad utan också regionen som är på tå i denna fråga.

Tack!

 

Fredagen började med ett mycket givande möte med Riskkapitalföreningens ordförande. En väl fungerande kapitalförsörjning är mycket viktigt för stockholmsregionen. Alltför få inser vad viktig denna bransch är tillväxten och jobbén här. Därifrån bar det av till stadens heta plats SUP46 för möte med Klimatpaktsföretag. Min tanke med att lägga mötet där var att sprida informationen till fler företag och därmed också kanske skapa möjligheter för samarbete mellan de unga och de etablerade företagen. Mötet blev lyckat och flera blev intresserade av att tala vidare med företag om samarbete. Bl a berättade FundedByMe , Unomaly , Relationdesk och Mindconnect om vad de kan erbjuda och om varför de finns hos SUP46.

Eftermiddagen bestod framförallt av ett möte med ett antal Food Trucks företrädare. Nu pågår ju ett försöksprojekt där 20 företag har tillstånd. I budgeten för 2014 har trafikkontoret fått i uppdrag att hitta tre platser för Food Truck kluster. Erfarenheter från projektet och ideer på platser för kluster diskuterades på detta mycket konstruktiva och välbesökta möte. En del uttryckte oro över om marknaden i Stockholm klarar 80 ytterligare tillstånd, något som kommunfullmäktige beslutat om. Nu har trafikkontoret fått bra inspel från företagen och samarbetet kommer att fortsätta för att hitta bra modeller och bra platser för kluster. Detta tillskott till utbudet i Stockholm har med all säkerhet kommit för att stanna.
/

Stockholmskonjunkturen som presenterades i veckan är intressant på flera sätt. Den visar bland annat att arbetsmarknaden i Stockholm har en enorm förmåga att suga upp den ökning av befolkningen som sker i vår stad och vår region. I Stockholm stad har arbetskraften ökat med 19.000 personer tredje kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal 2012. Av dessa har 85% absorberats av Stockholms arbetsmarknad. Det är en mycket imponerande siffra. Vi ser att sysselsättningen stiger och tittar vi på lönesummorna så kan man konstatera att lönesummorna inom hotell och restaurang har ökat med hela 8,1% jämfört med föregående kvartal, motsvarande siffra i länet är +7,7%. Hotell & restaurang samt transport står för den starkaste tillväxten i vår region.

Jag tror att det är ganska rimligt att dra slutsatsen att den förändring som regeringen har genomfört och som socialdemokraterna har sagt att de vill återställa, påverkar detta utfall.  Visita har konstaterat att sedan momsen sänktes på ­restaurangmat den 1 januari 2012 har drygt 10 000 jobb tillkommit i branschen i Sverige, omsättningen har ökat, prisnivåerna har sänkts och konkurserna är färre och svartjobb har minskat. Att dessa förändringar har medfört nya jobb har också fastslagits av Konjunkturinstitutet.

Hotell och restaurangbranschen är en bransch som ofta anställer unga. Jag vet att det är många som vet att tex McDonalds är den första arbetsgivaren för många unga.  Branschen är också viktig för många nya svenskar, en viktig ingång till arbete i stället för arbetslöshet och utanförskap.

Restaurangbranschen är en av de branscher som har stor glädje av att arbetsgivaravgifterna för unga har sänkts. Därför är det inte särskilt märkligt att tex Max påpekar att de inte vill ha en förändring på detta område. Max som dessutom tydligt profilerat sig inom området att underlätta för bl a unga att få första jobbet och en fot in på ­arbetsmarknaden.

Att då hävda att företag inte får uttala sig för att det är att ta partipolitisk ställning är ju minst sagt märkligt. Sanningen är ju att ­Socialdemokraterna mycket tydligt har talat om vad de vill på detta område. Det är ju inte alls märkligt att detta leder till oro i restaurangbranschen bland såväl anställda som företagare. De funderar givetvis på vad som kan hända med jobben när socialdemokrater fördubblar restaurangmoms och ­arbetsgivaravgifter för unga under 26 år. Även facket har ju faktiskt kritiserat socialdemokraternas politik på detta område.

I Stockholm kan vi konstatera att detta är viktiga jobb, att det rimligen är så att många jobb finns kvar trots att det ibland har varit tufft för branschen. Men tack vare alliansregeringens politik på området så har företagen kunnat behålla anställda eftersom marginalerna har blivit större.

Så jag skulle välkomna att fler företag faktiskt går ut och berättar om hur deras verklighet och farhågor inför framtiden ser ut.

/

 

Presenterade idag några av de ärenden som kommer på årets första trafik- och renhållningsnämnd i februari. Framkomlighetsstrategin består ju av flera delar som handlar om att prioritera de mest reseeffektiva transportslagen så att fler stockholmare väljer kollektivtrafik, gång eller cykel. I ett växande Stockholm riskerar vi att få trafikkaos om inte en ökad andelen av befolkningen väljer bort den egna bilen vid transporter. En del i detta är att fler ska välja cykel. För att detta ska bli fallet måste det bli attraktivare att cykla. Därför genomförs omfattande satsningar på att förbättra pendlingsstråken för cykel. Totalt handlar det om 400 miljoner kronor fram till 2018 och därtill kommer ytterligare 68,1 Mkr i form av genomförandet av cykelbanor på Värtavägen, Gustavslundsvägen, Perstorpsvägen/Flatenvägen  och cykelfält på avsnittet Kungsbron-Kungsgatan/Vasagatan. DN skriver om det här.

Bifogar bilder om var satsningarna görs. Det handlar om;

Strömbron ca 11.5 Mkr

Skeppsbron ca 34 Mkr

Långholmsgatan ca 16 Mkr

Götgatan ca 25 Mkr

Skanstullsbron ca 17 Mkr

Odengatan ca 17 Mkr

Värmdöv vid Danviksklippan ca 7,5 Mkr

Del va Sockenvägen ca 28 Mkr

Ågesta -broväg ca 25 Mkr

Ormkärrsvägen ca 4,5 Mkr

del av Skärholmsvägen ca 20 Mkr

Ältabergsv ca 6,5 Mkr

Bro vid Södertäljev/Korpmossev ca 5 Mkr

G:a Bromstensv ca 37 Mkr

Akallalänken ca 13 Mkr

 

Till detta kommer sk smärre åtgärder om 133 Mkr som handlar om trafiksignaler, beläggnings- och belysningsåtgärder, vägvisning, cykelparkering, serviceåtgärder, ombyggnadsåtgärder mm.

 

 

 

Stockholm är en av de mest snabbväxande städerna i Europa och vi har inte minst många nystartade och växande företag.
Att vara entreprenör och stt starta och driva företag är ett sätt att leva för många. Det är mycket att hålla reda på i form av regelverk mm, och har man anställda så innebär det också ett stort ansvar. Många är beroende av att företaget går bra. Det är viktigt att det är lätt att göra rätt.

Strax efter sommaren 2013 lanserade jag Tillståndsguiden. Sedan dess har ca 1500 varit inne och tagit del av informationen, vars syfte är att göra det enkelt för företag att få information om vilka verksamheter som behöver vilka tillstånd. Snabbt och enkelt via nätet.

Jag är dock rätt säker på att det alltjämt är många som inte känner till denna enkla service till företagen. Dätrför välkomnar jag den kampanj som nu genomförs för att påminna om att Tillståndsguiden finns.
/

Idag kunde vi läsa i morgontidningen om den välkomna nyheten att Fryshuset ska etablera sig i Husby. Det är ett bra tillskott till verksamheterna i området och skapar goda förutsättningar för samarbete med bl a arbetsmarknadsförvaltningen, stadsdelsnämnden och Fryshuset. Den verksamhet som Fryshuset har byggt upp under många år kan verkligen visa på att arbetet ger resultat. Anders Carlberg ville göra skillnad och det lyckades han med. Nu fortsätter Fryshusets arbete i hans anda, även på andra håll i staden.

Igår eftermiddag invigde jag en ljusinstallation i Husby. Ett tryggt och snyggt Stockholm är viktigt för stockholmarna och för Alliansen. Projektet i Husby ingår som en i en stor belysningssatsning som jag presenterade i slutet av 2013, 32 Mkr satsar staden under 2014 på belysningsområdet, varav en stor del av pengarna avsätts för ytterstaden.

Projektet i Hjulsta är ett samarbete mellan staden, de boende och Social Light Movement.

foto Lennart Johansson sthlm stad