År: 2015

Gustav Fridolin uttryckte att ”skolvalet är en av de viktigaste delarna i skollagen för att vi ska klara av mottagandet av nyanlända”. Ett uttalande som vi kan instämma i.

Idag presenterade regeringen Ebba Östlins snabbutredning om utbildning för nyanlända. Friskolornas riksförbund har som bekant vid flera tillfällen (Aftonbladet 7/10, SR Ekot 5/11) lyft frågan om att många friskolor är så populära att de har kö, det gör att de, pga lagstiftningen, inte möjlighet att ta emot asylsökande elever. Därför välkomnar jag förslaget om införandet av en frivillig kvot om 5 % för friskolor. Det bygger på den idé vi presenterat för regeringen. Förslaget innebär att lagen ändras så att fristående grundskolor får möjlighet att ta emot ett antal nyanlända elever. Dessa får då gå före i kön. På en skola om 350 elever innebär det maximalt 17 nya elever.

Redan idag är det många medlemmar som öppnar sina skolor för asylsökande elever, de som har plats kan hjälpa till. Våra medlemmar har tydligt påtalat vikten av att fristående skolor ska kunna bidra med kunskap och kompetens även i de skolorna där det finns kö. 2014 var det 63 % av friskolorna emot asylsökande. Det är en hög siffra med tanke på att friskolor är populära och många har kö. Jag är övertygad om att den siffran kommer att öka med de nya förslagen som förhoppningsvis träder i kraft redan till höstterminen.

Förslaget innehåller även en annan del som handlar om hur kommuner ska få ökade möjligheter att placera nyanlända elever i olika kommunala skolor. Utredaren föreslår att kommuner ska få göra undantag från det fria skolvalet och närhetsprincipen om det finns särskilda skäl med hänsyn till flyktingmottagandet. Jag kan lova att vi kommer att hålla koll på hur detta används i praktiken, om förslaget blir verklighet, så att det inte  riskerar att leda till att det fria skolvalet undergrävs. Därför var det positivt att utredaren och utbildningsministern så tydligt, på dagens pressträff, tog ställning för det fria skolvalet. Gustav Fridolin uttryckte att ”skolvalet är en av de viktigaste delarna i skollagen för att vi ska klara av mottagandet av nyanlända”. Ett uttalande som vi kan instämma i.

/

 

Kan vi dessutom få en debatt där Skolverket, och andra viktiga aktörer på området, baserar sina uttalanden på fakta och inte på ”risk” för att en viss oönskad effekt inträffar på sikt så vinner alla på det!

I morse vaknade jag till nyheten att Svenskt Näringsliv presenterat ett rapport som visar att likvärdigheten i den  svenska skolan har inte försämrats de senaste åren. Detta står i bjärt kontrast till det som Skolverket har framfört i debatten under senare år. Skolverket larmade 2012 i debattartiklar och på presskonferenser om en försämring av likvärdigheten i den svenska skolan. Reportern konstaterar att 2013 kopplade Skolverket de ökade skillnaderna mellan skolor till minskad likvärdighet och ifrågasatte det fria skolvalet mot bakgrund av detta. Året därpå ändrade de sig eftersom det visade sig att det saknades grund för detta påstående.

Trots att frågan om likvärdigheten har varit högt på agendan i den offentliga debatten så tror jag att det är få som har uppfattat att Skolverket har ändrat sin inställning från 2013 på det sätt som framkom idag:

– Vi har gjort förtydliganden på vår hemsida vad vi har kommit fram till och det är att de här kraftigt ökade skolskillnaderna och den ökande skolsegregationen riskerar att leda till att familjebakgrunden får en större betydelse, säger Jonas Sandqvist, utbildningsråd på Skolverket.

Det är alltså inte så att ni säger att likvärdigheten har minskat, utan att det är risk att likvärdigheten minskar?

– Ja, precis, det är risk för det, säger Jonas Sandqvist.

Nu hoppas vi på en mer sansad diskussion om den svenska skolan som fokuseras på hur vi gemensamt höjer kvaliteten och resultaten. Kan vi dessutom få en debatt där Skolverket,  och andra viktiga aktörer på området, baserar sina uttalanden på fakta och inte på ”risk” för att en viss oönskad effekt inträffar på sikt så vinner alla på det! Dessutom kanske en lärdom kan vara att man inte ska använda ord som ”likvärdighet” när det tolkas på så många olika sätt som Svenskt Näringsliv visar i sin läsvärda rapport.

Nog finns det fog för Jan Björklunds krav på att Skolkommissionen bör få nya direktiv då de nuvarande uppenbarligen utgår från ogrundad fakta.

/

 

 

Jag kan erbjuda skolborgarrådet ett möte där han kan få träffa företrädare för friskolehuvudmän för att diskutera hur vi gemensamt skulle kunna tillgodose ett ökat kapacitetsbehov i regionen.

Fördelningen av elever till gymnasieskolor är fel enligt skolborgarrådet Olle Burell (s). Elever från andra kommuner än Stockholm har uppenbarligen högre betyg än stockholmselever och får därför plats före stockholmselever i populära gymnasieskolor i Stockholm. Stockholms län har en gemensam gymnasieregion sedan några år tillbaka. Det innebär att ungdomar från hela länet kan söka till en gymnasieskola oavsett vilken länskommun den är belägen i. Skolborgarrådet menar att effekterna av den gemensamma gymnasieregionen riskerar att leda till att Stockholms ungdomar inte får plats på stadens gymnasieskolor och därmed tvingas till andra kommuners skolor. Han framhåller att det blir dyrt för kommunen och menar att det inte är rimligt att Stockholm stad ska stå för en stor del av utbyggnaden av gymnasiekapaciteten i länet.

Jag kan berätta att det med all säkerhet finns friskoleaktörer som är beredda att avlasta Stockholm stad denna börda. Jag kan erbjuda skolborgarrådet ett möte där han kan få träffa företrädare för friskolehuvudmän för att diskutera hur vi gemensamt skulle kunna tillgodose ett ökat kapacitetsbehov i regionen. För att bygga murar i stockholmsregionen är ingen bra ide. Skolvalet är viktigt att slå vakt om och därför är det välkommet att alliansens företrädare reagerar kraftigt mot skolborgarrådets hot. Men det bästa vore som sagt var att han tackar ja till mitt erbjudande om ett möte för att diskutera läget med företrädare för friskolehuvudmän. Här är min mailadress: ulla.hamilton@friskola.se

/