År: 2015

I en hårdare global konkurrens måste Sveriges kompetensförsörjning nå global spetsnivå – det bör vara en högprioriterad politisk uppgift att snabbt nå dit.

Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund, forskningsledare och VD Entreprenörskapsforum, skriver en mycket tänkvärd och viktig debattartikel i SvD om att Sverige tappar i konkurrenskraft. Globaliseringen innebär många stora utmaningar, att ha grund- och gymnasieskolor som en hög kvalitet är kanske än viktigare i vår internationella värld. Där vet vi att det brister i Sverige. Det är i skolan som grunden läggs. Därför borde den svenska skoldebatten och skolpolitiken fokusera till 100% på denna utmaning. Tyvärr är så inte fallet, den ena utredningen efter den andra tillsätts för att stoppa eller försvåra för friskolor. Det är en mycket märklig prioritering att fokusera på huvudman, att jaga friskolor, de skolor som dessutom enligt undersökningar levererar bra kvalitet när det gäller kunskapsnivå. Ett litet land som Sverige har inte råd att ödsla krafter på fel saker. Sluta jaga friskolor, fokusera i stället till 100% på att Alla skolor ska bli bra. 82% av alla elever går i kommunala skolor och det är där som de största problemen finns. /

Det är bra att ministern träffar skolhuvudmännen för ca 1,7 miljoner barn i Sverige. Men jag vill påminna om att 25% av skolorna i Sverige har fristående huvudmän. Över 310.000 elever.

Läser i ett pressmeddelande att utbildningsminister Gustav Fridolin under 2015 planerar att samla alla Sveriges kommuner i regionala träffar, under namnet ”Vårt gemensamma ansvar – så ger vi alla elever en bra skola”.

Syftet är enligt pressmeddelandet att föra dialog om regeringens investeringar i skolan och det gemensamma ansvaret för att stärka svensk skola.

Det är bra att ministern träffar skolhuvudmännen för ca 1,7 miljoner barn i Sverige. Men jag vill påminna om att 25% av skolorna i Sverige har fristående huvudmän. Över 310.000 elever. Jag utgår ifrån att ministern inbegriper även dessa huvudmän i sina träffar. För enskilda huvudmän har ju, enligt bl a Skolinspektionen, mycket att bidra med i form av föredömen när det gäller att arbeta för att uppfylla de nationella målen.

 

/

 

Bollnäs kommuns ”julklapp” till eleverna och skolan innebar att Friskolan Lust & Lära förlorade 1,8 miljoner.

Det hävdas ofta att det är viktigt att friskolor har en långsiktigt hållbar ekonomi. Jag är den förste att instämma i detta. Samtidigt är regelverket utformat så att friskolorna är helt i händerna på kommunerna och hur de beslutar om skolpengen. Jag har skrivit om detta förut, men det tål att upprepas igen.

Hur ska en skola som Friskolan Lust & Lära kunna ha en långsiktighet i sin ekonomi när Bollnäs kommun kan ändra sin modell för beräkning av skolpeng praktiskt taget över en natt? Ändringen började gälla vid årsskiftet, beskedet kom två dagar före jul. Bollnäs kommuns ”julklapp” till eleverna och skolan innebar att Friskolan Lust & Lära förlorade 1,8 miljoner. Skolan är populär. Nästan alla elever i Bollnäs vill gå där men skolan har bara plats för hälften av eleverna. Och vem vågar utvidga i rådande läge med osäkerhet på snart sagt alla fronter för landets friskolor? Du kan läsa hela intervjun med Lust & Läras ordförande här.

 

Frågan är då hur en kommun som stoppat en friskoleetablering hanterar frågan om barnen i den kommunen väljer en friskola i en annan kommun? Ska de kräva att denna möjlighet också stoppas?

 

Skriver idag på Dagens Samhälles utmärkta debattsida om det kommunala vetot och vilka effekter som ett införande av ett dylikt skulle få. Det är helt givet att många kommuner skulle utnyttja denna möjlighet att stoppa friskoleetableringar. Det har de redan försökt att göra men inte lyckats pga lagstiftningen. Vi har tittat på hur socialdemokratiskt styrda kommuner har agerat under 2014 i yttranden till Skolinspektionen över friskoleetableringar. Resultatet talar sitt tydliga språk. I åtta av tio fall vill de s-styrda kommunerna stoppa friskolorna. De vill att Skolinspektionen ska avstyrka ansökan eller i vissa fall har de enbart yttrat sig negativt om en etablering av en ny friskola i deras kommun. Så mycket är elevernas valfrihet värd där.

Det är sorgligt vilken kraft och energi som läggs på skolvalet och på att hindra friskolebranschens utveckling. Tänkt om bara hälften av denna energi lades på att arbeta för att höja skolors resultat och fokusera på goda exempel i skolvärlden. För det finns många sådana – i såväl kommunal som enskild regi.

Det som är så märkligt i hela denna debatten är att det hävdas – felaktigt men dock – att segregationen ökat pga friskolorna. Det finns gott om utredningar som visar på motsatsen. Men med ett kommunalt veto ökar skillnaderna mellan kommunerna och elevernas bostadsort får större betydelse för deras skolgång. Likvärdigheten minskar.

En kommun som är välvilligt inställd till valfrihet kommer erbjuda sina elever en mångfald av skolor, medan en kommun som inte vill ha konkurrens från ”vinstsyftande” skolor helt godtyckligt kan avfärda en etablering. Frågan är då hur en kommun som stoppat en friskoleetablering hanterar frågan om barnen i den kommunen väljer en friskola i en annan kommun? Ska de kräva att denna möjlighet också stoppas?

Enligt regeringen är det kommunala vetot ett sätt att motverka segregation. Var tog den enskilda elevens perspektiv vägen i s-mp regeringens värld? Det är helt bortblåst dessvärre. Det är så beklämmande.

/

Om det gjordes en faktakoll varje gång som friskolebelackarna uttalar sig så skulle det lysa rött ständigt.

Skolvärlden kommer länge att minnas 1 april 2015. Det var den dagen som utbildningsministern och regeringen försökte smyga igenom utredningsdirektiv om införandet av kommunalt veto genom att plantera ett annat direktiv – om utredning av gemensam kö -till media. Skickligt. Det höll nästan.

Det är sorgligt hur mycket kraft och resurser som ägnas åt att försöka förhindra en fortsatt utveckling av friskolebranschen. Friskolorna levererar bättre resultat än de kommunala skolorna. Köerna är långa för att få gå i friskolor. Vi har många medlemmar som vittnar om att de skulle kunna växa betydligt men vågar inte pga den rådande politiska debatten och alla utredningsuppdrag som uppenbarligen är ägnade att förhindra friskolor.

Vad gör regeringen då? Vidtar åtgärder för att öka fokus på resultat i skolan? Nej – de ger utredningsuppdrag om att göra Jante till lag genom att införa ett kommunalt veto mot att nya friskolor etablerar sig ge

Utbildningsministern hävdar att de inta alls vill stoppa friskolor utan det är bara de hemska som går med vinst. Samtidigt har vi nu en utredning på remiss – Ägarprövningsutredningen – som kräver långsiktigt hållbar ekonomi. Detta går ju inte ihop.

Tänk vad jag önskar att någon journalist kunde sätta sig ner och göra en helhetsanalys av det som hävdas i friskoledebatten och hur verkligheten ser ut. Om det gjordes en faktakoll varje gång som friskolebelackarna uttalar sig så skulle det lysa rött ständigt. Det märkliga är att de nästan alltid kommer undan med sina påståenden eftersom få journalister verkar orka sätta sig in i hur verkligheten ser ut och systemet fungerar.

Vi har ett utmärkt exempel på detta från Dagens Nyheter i söndags – som har granskats av Timbros Mediainstitut.

Glad påsk!

En gemensam kö är en delikat fråga. Att en av huvudmännen – kommunen – ska administrera den är en anledning till att den är delikat. De som har elever i kö vill givetvis kunna ha kontakt med de potentiella eleverna och deras familjer. Ska det fungera krävs det transparens och att varje skola har tillgång till kö-informationen.

Regeringen har idag gett ett tilläggsdirektiv till skolkostnadsutredningen som handlar om att den ska lämna förslag om en gemensam kö till grundskolor. Det verkar dessvärre som att detta uppdrag är en beställning snarare än ett analysuppdrag. Det hävdas att uppdraget berör på ”kända missförhållanden”. Det är viktigt att det utreds om det fungerar dåligt eller om det är en skröna.

En gemensam kö är en delikat fråga. Att en av huvudmännen – kommunen – ska administrera den är en anledning till att den är delikat. De som har elever i kö vill givetvis kunna ha kontakt med de potentiella eleverna och deras familjer. Ska det fungera krävs det transparens och att varje skola har tillgång till kö-informationen. Hur hanteras elever som står i kö som kommer från en annan kommun? Hur hanteras syskonförtur ? Ja frågorna är många och det är oerhört viktigt att det utreds ordentligt.

Ett gemensamt väl fungerande transparent kösystem – om det nu finns en sådan modell – måste också kombineras med ett krav på information om skolvalet. Flera utredningar har påpekat att det är många som inte känner till det fria skolvalet. Det är rimligt att skolkostnadsutredningen , i anslutning till att de analyserar köfrågan, också tittar på hur det kan ställas större krav på kommunerna att informera alla om att det finns skolval och var man kan hitta information om vilka skolalternativ som finns.

Friskolorna kommer att följa denna otroligt viktiga utredning mycket närma. den måste baseras på fakta – inte på skrönor.

/

Så här skrev vi i ett remissvar i november 2012. Det var ju synd att ingen lyssnade på detta. Då hade friskolor sluppit bli uthängda pga ett fyrkantigt pengsystem.

Med anledning av DNs artikel i helgen kring gymnasieprogrammet Skog och dess olika inriktningar vill jag uppmärksamma att Friskolorna påtalat detta problem vid ett flertal tillfällen, trots detta skedde ingen förändring. Det system som nu finns kan slå åt båda håll – för låg eller för hög ersättning. Detta är också myndigheten medveten om. Så här skrev vi i ett remissvar i november 2012. Det var ju synd att ingen lyssnade på detta. Då hade friskolor sluppit bli uthängda pga ett fyrkantigt pengsystem.

”När det sedan gäller gymnasieskolans naturbruksprogram inriktningen Djur anser förbundet att det är ytterst angeläget att få till stånd en differentiering samt motsvarande inrapportering till och fastställande av riksprislistan. Skälet till ställningstagandet är även här att det inom ett och samma program ryms så olika typer av utbildning samt att kostnaderna för att bedriva utbildningen skiljer sig markant åt. Man kan enkelt förstå att ett naturbruksprogram som är inriktat på lantbruk med nötdjurshållning eller en inriktning på ridsport, avel och hästhållning (med allt vad det innebär av djurstallar, foder, hagmark och maskiner för detta) har en helt annan kostnadsbild än en utbildning riktad mot hantering av smådjur som marsvin, kaniner osv. Förbundet har därför under en längre tid, i olika skrivelser och remissvar tryckt på för att få en förändring till stånd, där de olika kostnadskraven avspeglas i bidragshänseende. Det är ytterst bekymmersamt att problemen kvarstår. Vi har även tidigare varit i kontakt med Skolverket för att diskutera olika lösningar i denna del, så att en fristående skola som anordnar en kostnadskrävande utbildning inte ställs i sämre läge än tidigare.”

30

I skrivande stund har tex vare sig Stockholm, Solna, Linköping, Upplands-Väsby eller Örebro lämnat besked till friskolorna om 2015 års skolpengsnivå.

I nästa vecka är det 1 april. 3 månader har passerat av 2015 och alltjämt så är det ett antal kommuner som inte lämnat besked om årets skolpeng. Detta är värt att beakta med tanke på att Ägarprövningsutredningen kräver att friskolor ska kunna visa på ”långsiktig ekonomisk hållbarhet”. Lätt att säga – men då kanske utredaren också borde peka på kommunerna och säga ”Se till att besluta om skolpengens nivå i god tid så att friskolorna kan ha en ekonomisk hållbarhet.” Det skulle också kunna kompletteras med en regel som tex gör att kommuner som ej ger besked före årsskiftet får betala vite.

Det är lätt att ställa krav på friskolor. Men det gäller också att ha koll på förutsättningarna för verksamheten. Det är politiker som kräver ökade krav på långsiktig ekonomisk hållbarhet. Det är också politiker som beslutar om villkoren för friskolorna – dvs skolpengen och skolpengens nivå. Det vore klädsamt om kommunpolitikerna städade på hemmaplan innan de går ut och kräver långsiktighet när det gäller ekonomin.

För fakta är ju följande:

Det är kommunerna som beslutar om skolpengens nivå. Friskolorna får inte ta in andra intäkter. När kommunerna mixtrar med beräkningsunderlaget för skolpengen – vilket vi har fått flera domstolsutslag på att detta inte är lagenligt – eller sent fattar beslut om skolpengsnivån. Då underminerar de Friskolornas ekonomi. Det tvinga friskolor till överklaganden och domstolsprocesser som tar år. Under tiden får den orättvisa fördelningen av skolpengen påverka friskolornas ekonomi. Vi har ett exempel på detta i Växjö just nu.

Har ni tänkt på det?26

Men varför ska inte skolor med legitimerade eller behöriga lärare få nyttja fjärrundervisning? Varför förhindra skolor att använda teknikens möjligheter att ta in kompetens ”per distans”?

Idag har riksdagen beslutat om frågan om fjärrundervisning. Ett område som hittills inte varit reglerat. Min gissning är att detta är ett verktyg som använts i glesbygden och jag hoppas att den reglering som nu införs inte försämrar möjligheterna för glesbygdsskolorna. Tekniken har mycket att erbjuda när det gäller just dessa skolor. Nu säger riksdagen att den endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet.

Men varför ska inte skolor med legitimerade eller behöriga lärare få nyttja fjärrundervisning? Varför förhindra skolor att använda teknikens möjligheter att ta in kompetens ”per distans”? Hur tänkte de då?

Det är dessutom viktigt att ha koll på hur den införda regleringen nu påverkar skolorna runt om i landet så att den inte försämrar förutsättningarna för undervisningen och nyttjandet av teknikens möjligheter.

Ett positivt besked är att riksdagen vill att regeringen ska tillsätta en utredning för att öka möjligheterna till fjärrundervisning på entreprenad. Jag är övertygad om att det finns många privata aktörer som är intresserade av att vara med och utveckla detta område. Så sätt fart på en utredning så snabbt som möjligt!