Att majoriteten i sin budget uppmanar tjänstemännen till att bryta mot lagen i sin myndighetsutövning är ju ett intressant grepp som verkligen inte borde sväljas utan snarare granskas och åtgärdas.
Demokrati är den bästa styrelseformen hittills för en nation. Den är inte utan svagheter och den måste vårdas för att respekteras. De som har vunnit makten har att utöva den – inom de ramar som anges. Riksdagen är lagstiftare och kommunerna kan besluta om vissa regelverk men har att hålla sig till det ramverk som lagstiftningen anger.
I förra veckan var jag i Göteborg och träffade medlemmar som driver friskolor, Det var såväl förskolor, grund- som gymnasieskolor. Göteborgs kommun styrs av en koalition bestående av s, mp, v och fi. De gillar inte vinstdrivande företag. Därför har de skrivit in bl a följande passus i sin budget för 2016 (s 24).
”Staden motsätter sig etablering av aktiebolagsdriva skolor som delar ut vinst till ägarna. Eventuella vinster ska återföras till verksamheten för att uppnå en skola med hög kvalitet. Vid ansökan om utökning eller etablering i staden är det den enskilda huvudmannens ansvar att redovisa att vinstuttag inte sker.”
Det är ju en inställning som man kan ha. Men att driva en lokal politik baserat på detta är inte förenligt med lagstiftningen. Att majoriteten i sin budget uppmanar tjänstemännen till att bryta mot lagen i sin myndighetsutövning är ju ett intressant grepp som verkligen inte borde sväljas utan snarare granskas och åtgärdas. Vi skriver nu mars månad och inget verkar ha skett. Därför skickar Friskolorna nu en skrivelse till Göteborgs stads revisorer och uppmärksammar dem på detta. Vi konstaterar följande:
”Det är alltså tydligt att en kommuns politiska ställningstagande i måldokument eller riktlinjer inte får ligga till grund för beslut om godkännande av enskilda förskolor eller vid yttranden om etablering av fristående skolor. Vi anser att är särskilt allvarligt med kommunens måldokument avseende just fristående förskolor, där kommunen är den självständiga myndighet som beviljar godkännande. Den saknämnd som handlägger och beslutar ärenden om godkännande av fristående förskola måste självklart förhålla sig till det högsta beslutande organet i kommunen och dess beslut.
De ovan nämnda formuleringarna som framgår av Göteborgs stads budget och måldokument har inte något stöd i författningarna avseende etablering av fristående verksamheter. Följaktligen bör revisionen av Göteborgs stad uppmärksamma dessa överträdelser av det kommunala självstyret. Vi ser fram emot ett besked från er om hur ni avser att hantera denna frågeställning i ert revisionsuppdrag.”
Bifogar hela brevet nedan.
/
Till Göteborgs stads revisorskollegium
Ordförande Lars Bergsten
Box 2141
403 13 Göteborg
Skrivelse angående 2016 års budget för Göteborgs stad
Friskolornas riksförbund vill uppmärksamma Göteborgs stads revisorer på en formulering i 2016 års kommunala budgets mål- och inriktningsdokument. På sidan 24 står att läsa:
”Staden motsätter sig etablering av aktiebolagsdriva skolor som delar ut vinst till ägarna. Eventuella vinster ska återföras till verksamheten för att uppnå en skola med hög kvalitet. Vid ansökan om utökning eller etablering i staden är det den enskilda huvudmannens ansvar att redovisa att vinstuttag inte sker.”
En kommun ska verka inom de ramar som demokratin anger och följa de lagar som Sveriges riksdag fattat beslut om. Beslut riktade mot enskilda utgör myndighetsutövning och ställer stora krav på en rättssäker och objektiv handläggning, som utgår från de författningar ärendet gäller.
Frågan om etablering enligt ovanstående kommunala riktlinjer kan komma att gälla två fall, dels etableringen av fristående förskolor, dels fristående skolor. När det gäller fristående förskolor är det kommunen som både godkänner och utövar tillsyn över verksamheten.
En kommun ska alltså godkänna en enskild huvudman för en fristående förskola, om denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, 2 kap 5 och 7 §§ skollagen. Sådana föreskrifter utgörs av författningar, dvs. sådana som riksdagen, regeringen eller skolmyndigheterna fattar beslut om. En kommuns riktlinjer i olika avseenden får inte ligga till grund för själva beslutet om godkännande, lika lite som vid tillsynen. I prop. 2009/10:165 Den nya skollagen, anges på s. 245 följande. ”Kommunen ska vid prövningen av om en förskola med enskild huvudman ska godkännas bedöma om denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, bl.a. förskolans möjligheter att arbeta efter skollagens regler om verksamheten samt läroplanens mål och riktlinjer. Kommunens tillsyn av den enskilda verksamheten ska därför omfatta i vilken mån föreskrifterna för verksamheten följs. Eventuella kommunala mål kan dock inte ingå i tillsynen om det går utöver den nationella regleringen.”
Kommuner har däremot inte någon tillståndsgivande roll för fristående grundskolor och gymnasieskolor. Den rollen har istället Skolinspektionen. Skolinspektionen remitterar dock alltid en ansökan om att få bli godkänd som huvudman för en skola till den kommun där etableringen är tänkt att ske. Kommunen har i dessa fall möjlighet att yttra sig över ansökan. Vad ett sådant yttrande ska behandla är huruvida etableringen kan komma att innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för skolväsendet i kommunen. Skolinspektionen efterfrågar alltså en konsekvensbeskrivning över en eventuell friskoleetablering, inte ett politiskt ställningstagande. I förarbetena till bestämmelsen, dvs. prop.2009/10:157 s. 20 ff. anges bl.a. ”att Statens skolinspektion vid sin prövning [av om etableringen innebär påtagligt negativa följder] också ska utgå från ett elevperspektiv och göra en helhetsbedömning. Elevers möjlighet att välja skola och ha tillgång till ett brett utbud av utbildningar är en viktig kvalitetsaspekt i ett skolväsende med både offentliga och fristående huvudmän. För att effekter ska kunna anses uppfylla kravet på att vara ’påtagligt negativa’ föreslås också att de antas bestå på längre sikt. Att bedömningen inte ska göras i ett alltför snävt tidsperspektiv bör även det komma till uttryck i skollagen. Exempelvis ska den omständigheten att en kommun kan tvingas att planera om och göra omfördelningar i sin egen skolverksamhet i ett kortare perspektiv inte vara tillräckligt för att ett godkännande inte ska ges.”
Det är alltså tydligt att en kommuns politiska ställningstagande i måldokument eller riktlinjer inte får ligga till grund för beslut om godkännande av enskilda förskolor eller vid yttranden om etablering av fristående skolor. Vi anser att är särskilt allvarligt med kommunens måldokument avseende just fristående förskolor, där kommunen är den självständiga myndighet som beviljar godkännande. Den saknämnd som handlägger och beslutar ärenden om godkännande av fristående förskola måste självklart förhålla sig till det högsta beslutande organet i kommunen och dess beslut.
De ovan nämnda formuleringarna som framgår av Göteborgs stads budget och måldokument har inte något stöd i författningarna avseende etablering av fristående verksamheter. Följaktligen bör revisionen av Göteborgs stad uppmärksamma dessa överträdelser av det kommunala självstyret. Vi ser fram emot ett besked från er om hur ni avser att hantera denna frågeställning i ert revisionsuppdrag.
Med vänlig hälsning
Ulla Hamilton
VD Friskolornas riksförbund
Stockholm den 2 mars 2016