Det är lätt att stå vid sidan om och klaga och skälla, det är kanske därför som läraryrket har så låg status idag.
Läste i helgen oktobernumret av Skolledaren. Det är en intressant tidskrift som jag rekommenderar till läsning. Landets skolledare är viktiga. Själva hävdar de att skolledare är ”Sveriges viktigaste chefer”. Och det ligger mycket i det. Matz Nilsson ha en tänkvärd betraktelse i sin ledare. Han har tittat på Uppdrag Granskning, det program som handlade om betygssättning och kvalitet i undervisningen, och är förundrad över lärarnas inställning. Jag har skrivit om detta inslag tidigare och påpekat att det var intressant grepp att UG byggde sitt program på en enkät från LR där det dessutom var en dålig svarsfrekvens.
Matz Nilsson har helt rätt när han konstaterar att vi måste våga se och diskutera att undervisning och betygssättning inte fungerar prickfritt överallt. De största kvalitetsskillnaderna finns inom en skola, inte mellan olika skolor (Ja så är det även om man inte kan tro det när man hör den svenska skoldebatten.) Det gör att det är egentligen viktigare vilken lärare som en elev har än vilken skola hen väljer. Det är vad som händer i klassrummet som är det absolut viktigaste.
Matz Nilsson skriver ”Jag är förvånad över att så få initiativ tas från lärarprofessionens företrädare i syfte att etablera rekommendationer, så kallade standards, när det gäller metoder och förhållningssätt som är centrala för likvärdighet och rättssäkerhet.”
Han är mycket kritisk till lärarkårens inställning när det gäller sitt eget ansvar för situationen. ”Det är märkligt, och oroande, att inte lärarna själva, i samarbete med sina fackliga företrädare, har formulerat en professionell ståndpunkt i denna viktiga fråga (avvägningen av hur mycket resultaten på de nationella proven ska betyda för slutbetyget (min anmärkning))”.
Matz Nilsson fortsätter ”Ryggmärgsreflexen från lärarfacken när betygssättning kommer på tal är att ingen ska lägga sig i lärares betygssättning. Det är en inställning som vore betydligt lättare att respektera om man samtidigt kunde se att de gör vad de kan för att upprätthålla rättssäkerheten för eleverna. Att kräva carte blanche samtidigt som besvärande fakta läggs på bordet, ex gällande avvikelser mellan betyg på nationella prov och ämnesbetyg, inger inte förtroende.” Det hade ju varit intressant om UG hade tagit upp den aspekten och frågat företrädare för lärarfacken om just detta.
Han slår sedan fast att ”Men så länge lärarfacken duckar för kvalitetsfrågorna är min uppfattning tydlig. Skolledare har i uppdrag att säkra kvalitet och likvärdighet i sin skola. Det innebär att rektorer sannolikt behöver intervenera mer snarare än mindre i skolans processer generellt och i betygssättningen specifikt.”
Matz Nilsson avslutar sin mycket kloka ledare med orden ”Vi backar inte från vårt ansvar.”
Ett bra ledarskap i skolan är viktigt. Det visade vi på vårt seminarium i Almedalen i somras. Det känns bra att ledningen för Skolledarna är så tydliga när det gäller sitt uppdrag att säkerställa kvalitet och rättssäkerhet i skolan. Det är lätt att stå vid sidan om och klaga och skälla, det är kanske därför som läraryrket har så låg status idag.
Heder åt de som istället agerar för att förbättra och leva upp till målen.