Det är en fantastisk utveckling som inneburit otroliga möjligheter för många elever att hitta den skola som passar hen bäst – utan att behöva be skolbyråkrater eller skolpolitiker om lov – som var fallet innan.
Idag är det exakt 25 år sedan riksdagen beslutade om skolpengen införande i Sverige. Jag tror att få insåg då hur populär denna reform skulle bli bland framförallt barnfamiljer. Få trodde väl inte heller att denna reform, som ju i grunden handlar om att rik som fattig ska få välja skola, skulle vara så omdebatterad även 25 år senare. För 25 år sedan fanns det 77 friskolor i Sverige och det kostade pengar att gå i de flesta av dessa skolor. Och valfriheten, för de som hade råd att betala terminsavgiften, var begränsad till framförallt storstäderna. så här såg det ut 1991/92:
- 77 fristående grundskolor varav
- 25 konfessionella
- 25 Waldorf
- 3 minoritetsskolor
- 6 internationella
- 12 montessoriinspirerade
- 6 övriga
- 73% av friskolorna var i storstäderna
- 72% av skolorna hade elevavgifter – median 8.000 kr – högsta årliga 43.100 kr.
- 0,9% av eleverna
Och så här ser det ut 2016:
- 827 fristående grundskolor (17% av det totala antalet)
- 428 fristående gymnasier (33%)
- 15% av alla grundskolebarn går i friskola (158.000 elever)
- 86,4 % går i allmän inriktning grundskola
- 7,8 % konfessionella
- 4,5% i Waldorf
- 1,3% internationella
- 186 kommuner har fristående grundskolor – ca 65%
- Ingen friskola har elevavgifter
- 18% av eleverna går i friskolor
Det är en fantastisk utveckling som inneburit otroliga möjligheter för många elever att hitta den skola som passar hen bäst – utan att behöva be skolbyråkrater eller skolpolitiker om lov – som var fallet innan. 385.000 arbetar i förskola och skola i landet, av dessa är det ca 61.000 i fristående förskola och skola. Över 340.000 barn och elever går i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor. Så många har det aldrig varit tidigare.
Sverige är det enda OECD-land som inte tillåter avgifter i friskolor/enskilda skolor. Vårt system är unikt och det borde vi vara stolta över.
Dessvärre hotas friskolornas framtid av ett flertal olika utredningar. Det handlar framförallt om Reepalus förslag om vinstbegränsningar, som i praktiken handlar om ett vinstförbud, och som drabbar alla friskolor oavsett verksamhetsform. Vi ser att den oro inför framtiden som den politiska debatten leder till också innebär att färre ansöker om tillstånd för att starta nya friskolor. Detta trots att vi vet att det är stor efterfrågan på friskoleplatser. Hundratusentals elever står i kö till friskolor idag. 
Det vi också kan konstatera är att det framförallt är de stora aktörerna som fått sina tillståndsansökningar godkända under de senaste åren. Det innebär alltså att Skolinspektionen har bidragit till att det blir en ökad koncentration av större aktörer på friskolemarknaden. Kort sagt – tvärt emot vad tex utbildningsminister Fridolin säger sig se som en önskvärd utveckling. Det framgår av nedanstående sammanställning.
| Ansökningar nyetableringar | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
| 10 största friskoleaktörerna – antal | 85 | 92 | 73 | 46 | 32 | 34 |
| 10 största friskoleaktörerna – andel | 36% | 41% | 45% | 35% | 16% | 29% |
| Övriga – antal | 152 | 135 | 91 | 85 | 162 | 83 |
| Övriga – andel | 64% | 59% | 55% | 65% | 84% | 71% |
| Godkända nyetableringar | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | |
| 10 största aktörerna – antal | 25 | 30 | 26 | 23 | 17 | |
| Andel godkända ansökningar | 29% | 33% | 36% | 50% | 53% | |
| Övriga – antal | 40 | 9 | 18 | 21 | 42 | |
| Andel godkända ansökningar | 26% | 7% | 20% | 25% | 26% | |
| Källa: Skolinspektionen |
En önskan på denna 25 års dag vore ju att friskolorna kunde få lugn och ro. Ett vänsterpolitiker slutade att stirra sig blinda på verksamhetsformen och i stället fokuserade på det resultat som levereras. Att man går på Skolkommissionens förslag om att införa ett aktivt obligatoriskt skolval och att vi äntligen kunde få ett bra informationsunderlag som underlag för människors skolval. Då skulle vi också få se en tilltro inför framtiden från friskolehuvudmännens sida som leder till investeringar och fortsatt kvalitetsutveckling. Något som i sin tur skulle avlasta kommunerna en hel del av den investeringsbörda som de har pga ökade såväl barngrupper, elevgrupper som äldregrupper.
Men för att avsluta i dur – grattis till Sverige och alla elever och familjer som får möjlighet att nyttja det unika skolpengssystemet. Det finns all anledning att hurra för denna viktiga reform!
Om du inte vet hur det var förr, kolla in denna intervju med vår ordförande Lars Leijonborg, som var med även när det begav sig.