Talet om att kommunerna står risken om en friskola går i konkurs kommer onekligen i en annan dager när regeringen med berått mod, väl medveten om den kritik som utredningsförslaget fått och om vilka konsekvenser som det kan leda till pga bristen på möjligheter att bygga upp en buffert, driver fram nedläggningar och därmed ökar bördan för landets kommuner.
Gårdagens besked från civilminister Shekarabi om att regeringen kommer att gå vidare med det fullständigt sönderkritiserade förslag som Reepalu lagt, borde göra hans partikamrater i SKL och landets kommuner mycket bekymrade. Redan idag har landets kommuner, inte minst tillväxtkommunerna, enorma utmaningar när det gäller att tillgodose det ökade behov som finns av nya förskolor, grundskolor, äldreboenden, vårdcentraler mm pga befolkningsökningen. Det blir allt fler barn och allt fler äldre som har behov av vård, skola och omsorg. SKL beräknar att utbyggnadsbehovet under de kommande dryga 5 åren är ca 600 förskolor och ca 350 skolor. Jag var på ett seminarium i Almedalen där Skanska presenterade en intressant rapport om behovet av nya skolor. De har kommit fram till att det behövs ca 1000 nya förskolor och skolor under de kommande 10 åren.
Så här ser alltså behovet ut. Många kommuner inser att de behöver hjälp för att klara av detta och har vänt sig till privata aktörer. De ser gärna att friskolor etablerar sig i kommunen och därtill är de tacksamma som skolinvesteringarna kan göras av någon annan än kommunen. Man kan undra hur de tänker nu i kommunerna.
Blir Reepalus förslag verklighet riskerar kommunerna att få ytterligare minst 340.000 barn och elever att ta hand om i den egna verksamheten. Talet om att kommunerna står risken om en friskola går i konkurs kommer onekligen i en annan dager när regeringen med berått mod, väl medveten om den kritik som utredningsförslaget fått och om vilka konsekvenser som det kan leda till pga bristen på möjligheter att bygga upp en buffert, driver fram nedläggningar och därmed ökar bördan för landets kommuner.
För att ge en liten bild av vad det handlar om så går tex 46% av Uppland-Väsbys grundskoleelever i friskolor, 38 % av Strängnäs, 21 % av Överkalix grundskoleelever, 25% av Älvkarlebys och 19 % av Eskilstunas. Tittar vi på gymnasieelever är det tex 41% av Oxelösunds gymnasieelever som går i en friskola, 46% av Burlövs och 47% av Öckerös. Hur ska de klara att hantera ett läge där dessa friskolor försvinner?
Regeringens hantering är inte seriös. De påstår att de vill säkerställa att skattepengarna går till rätt saker. Vad kostar inte detta som de håller på att ställa till med?
Landets kommunpolitiker borde reagera samfällt mot detta cyniska agerande från sina partikamrater på riksplanet inom s, v och mp. I alla landets kommuner finns det invånare som har en friskoleplats, i en förskola, grundskola eller gymnasieskola. Det är bara 20 kommuner i landet som inte har någon elev som går i en fristående grundskola.
En sak till – här är helhetsbilden över alla områden, enligt SKL, observera datumet – före flyktingvågen…..
