Skolverkets yttrande över Skolkommissionens förslag ”Samling för skolan” är en intressant läsning och långt ifrån den lovsång som utbildningsminister Fridolin framför över Skolkommissionens förslag. I flera fall sammanfaller deras yttrande med vårt eget yttrande, vilket vi givetvis tycker är bra. De stöder förslaget om aktivts skolval, de anser inte att lägeskommunen ska ta ansvar för gemensam kö för friskolor och kommunala skolor. De avfärdar förslaget om lottning och efterfrågar i flera fall bättre underlag samt konsekvensanalyser.
Skolverket skriver bland annat ”Det framgår inte i tillräckligt hög grad hur de förslag som läggs fram ska leda till en utbildning av högre och jämnare kvalitet i landets skolor. Skolverket hade önskat se en mer utvecklad argumentationskedja om länken mellan förslagen om minskad skolsegregation och en mer likvärdig utbildning. Skolverket vill understryka att det är viktigt att skolan har höga förväntningar på alla elever. En elev kan ha behov av stödinsatser oavsett socioekonomisk bakgrund.”
Det jag särskilt vill lyfta i detta inlägg är vad Skolverket skriver om förslaget att ”huvudmannen aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning”. De instämmer i och för sig i att det ska vara en allsidig social sammansättning i skolan. Men de är samtidigt kritiska mot Skolkommissionens förslag och avstyrker det med bland annat följande resonemang.
”Eftersom det är oklart vad som avses med en allsidig social sammansättning, hur förslaget ska tillämpas och att det saknas en tillräcklig konsekvensutredning utifrån olika elevgruppers perspektiv så bedömer Skolverket att det kan finnas en risk för elevers rättssäkerhet.”
”Om huvudmannen beslutar om åtgärder utifrån målet ”en allsidig social sammansättning” måste eleverna på något sätt kategoriseras utifrån social bakgrund. Den kategori en elev bedöms tillhöra kan få betydelse för elevens möjlighet att gå vid en viss skolenhet. Effekten för den enskilda eleven kan bli sämre möjlighet att få önskad placering på grund av den sociala bakgrund som tillskrivs eleven. Huvudregeln enligt diskrimineringslagen är att en elev inte får ges sämre möjligheter än andra elever på grund av någon av de diskrimineringsgrunder som anges i lagen, dvs. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.”
Det är inte klarlagt i vilken utsträckning som faktorer som bostadsområde, ekonomi, vårdnadshavarens utbildningsbakgrund eller eventuell etnicitet eller utländsk bakgrund kan påverka en elevs möjlighet att få en önskad skolplacering. Det är inte heller tydligt i vilka situationer som förslaget ska tillämpas.”
Skolverkets yttrande är ett välkommet ifrågasättande av detta mycket långtgående förslag. Att landets huvudmän och rektorer ska ta ansvar för att det råder en ”allsidig social sammansättning” i skolan är något som aldrig tidigare har gällt i Sverige. Frågan är om detta krav finns i något annat land. Jag är förvånad över att det är så många som, utan att verka ha funderat över konsekvenserna, anser att Skolkommissionens förslag är bra. Läs detta avsnitt en gång till ….måste eleverna på något sätt kategoriseras utifrån social bakgrund. Den kategori en elev bedöms tillhöra kan få betydelse för elevens möjlighet att gå vid en viss skolenhet. Effekten för den enskilda eleven kan bli sämre möjlighet att få önskad placering på grund av den sociala bakgrund som tillskrivs eleven.
Vill vi verkligen ha ett sådan samhälle? Mitt svar på den frågan är definitivt nej.
Kunskapsuppdraget måste vara skolans främsta uppdrag, och det ska gälla oavsett vilken bakgrund eleven har och oavsett elevsammansättningen i skolan. Och det är kunskapsuppdraget som alltför många skolor misslyckas med idag. Finns det något som ska vara mer prioriterat än just det?
Tack Skolverket!