En annan sådan intressant jämförelse är att de friskolor som presterar väl inte sällan är skolor med elever med lågutbildade föräldrar, rakt emot nidbilden av friskolor. Bland de 33 friskolor som överpresterar mest är åtta några av de skolorna med i genomsnitt lägst utbildade föräldrar i landet. Dessa skolor är förstås särskilt intressanta då de visar att med rätt arbetsmetoder är inte elevernas bakgrund en självuppfyllande profetia om en låg prestation.
Idag presenterar jag den debattartikel som jag har i Altinget. Den är låst för bara prenumeranter så ni som inte prenumererar (men kanske borde göra det) kan läsa den här.
Det som är intressant är att det är så provocerande för många att vi gör denna sammanställning. Det borde ju vara tvärtom – att det välkomnades för då finns det en utgångspunkt för att diskutera hur det kommer sig att vissa skolor ”överpresterar” och andra ”underpresterar”. Att som vissa hävdar, att det beror på elevsammansättningen, håller ju inte eftersom SALSA just tar hänsyn till det.
**********************************************************************************
Nyligen presenterade Friskolornas riksförbund en rapport med en sammanställning över de grundskolor som presterar bäst och sämst enligt Skolverkets SALSA-statistik. I SALSA kan du jämföra vad en skola ”borde” ha för genomsnittliga betyg med tanke på elevernas bakgrundsfaktorer såsom föräldrarnas utbildningsnivå, och vilka betyg skolan faktiskt har. På sätt kan skolor jämföras utan invändningen att vissa skolor har ”lättare” elever. Detta bör vara intressant mot bakgrund av ett stort fokus i den politiska debatten på elevers socioekonomiska bakgrund.
SALSA-statistiken är relevant
Frågan om att jämföra skolor är dock uppenbarligen känslig om man ser på resultat. Skolverket skriver på sin hemsida att SALSA-måttet inte ska användas till att rangordna skolor. Reaktionerna på sociala medier har också varit förväntade. Skolor ska inte jämföras, ofta med resonemang om betygsinflation – då bara med anklagelser mot friskolor. Samtidigt är SALSA ett mått som Skolverket har.
SALSA är inte heller en exakt vetenskap. Vi hade gärna sett att jämförelsen utvecklades, vilket vi också skriver i vår rapport. Vi tycker heller inte, precis som Skolverkets uppmaning, att det är särskilt relevant att titta på enskilda skolors exakta placering. Men det finns trots allt en del slutsatser att dra från statistiken – annars skulle det ju inte vara relevant för Skolverket att göra den och presentera den på sin väljaskola-site.
En sådan slutsats är att friskolor dominerar toppen. För det går inte komma ifrån att en tendens över flera år med ett urval på över 1 400 skolor är vederhäftigt. Resultatet i vår sammanställning är nämligen slående. Om man inkluderar alla de skolor som delar på 50:e platsen för läsåret 2015/2016, som är det senast publicerade, återfinns 33 friskolor och endast 19 kommunala skolor bland de som överpresterar mest. Samma mönster gäller alla de senaste sex läsåren.
Skolor presterar olika
Den viktigaste poängen ur vårt perspektiv är att visa att skolor presterar olika, att ledarskap, idé och långsiktighet har betydelse. Det gäller såväl friskolor som kommunala skolor. Vi vill att skoldebatten i större utsträckning handla om kvalitet och att bortförklaringar om elevernas bakgrund och bostadsområden inte ska räcka.
Att jämföra skolor som har mycket olika förutsättningar enligt de bakgrundsfaktorer som ligger till grund för viktningarna i SALSA kan med all rätt beskrivas som den svagaste delen rent metodiskt. Här får förstås Skolverkets tjänstemän val av modell stort genomslag. Vi tycker fortsatt det är rimligt att göra sådana jämförelser, med de kommer aldrig att kunna skrivas i sten.
En däremot välgrundad jämförelse är att jämföra skolor som i princip har samma förutsättningar men som presterar mycket olika. Om en skola har betydligt bättre resultat över många år än andra skolor med i princip samma bakgrundsfaktorer är det förstås något som skolväsendet ska titta närmare på och lära av. Den kommunala skolan, Kronans högstadieskola i Trollhättan, har exempelvis landets överlägset lägsta genomsnitt vad gäller föräldrars utbildning men presterar ändå bättre än många skolor med bättre förutsättningar.
En annan sådan intressant jämförelse är att de friskolor som presterar väl inte sällan är skolor med elever med lågutbildade föräldrar, rakt emot nidbilden av friskolor. Bland de 33 friskolor som överpresterar mest är åtta några av de skolorna med i genomsnitt lägst utbildade föräldrar i landet. Dessa skolor är förstås särskilt intressanta då de visar att med rätt arbetsmetoder är inte elevernas bakgrund en självuppfyllande profetia om en låg prestation.
Utveckla kvalitetsmätningen av skolor
Så låt oss nu snarare utveckla än avveckla kvalitetsmätningen av skolor. Och låt oss lära av de skolor som överpresterar enligt Skolverkets SALSA. Vifta inte bort resultatet med anklagelser mot friskolor för betygsinflation. Det problemet finns tyvärr hos såväl kommunala som fristående huvudmän.
Ulla Hamilton
VD Friskolornas riksförbund