Det verkar som om Nyköpingsmodellen är ett kunskapssänke
Den sk Nyköpingsmodellen har varit väldigt omhuldad i skoldebatten från vissa grupper under senare år. Vad innebär då den? 2014 slogs fyra högstadieskolor i kommunen ihop till en skola. Syftet var blandade klasser och att likvärdigheten och integrationen skulle öka. Ett gott syfte kan man tycka. Flera kommuner runt om i landet har följt efter och det har uppmärksammats mycket i media. Förutom att andelen högstadieelever har ökat på friskolorna i kommunen så har det också under senare tid det kommit en hel det ifrågasättande om huruvida modellen faktiskt är bra.
SKL presenterade på tisdagen sin årliga ”Öppna jämförelser”. Syftet med den är att jämföra skolors resultat. Det är en intressant läsning om vi tittat på hur Nyköpingsmodellen fungerar kunskapsmässigt. Hur har kunskapsresultaten utvecklats sedan 2014 enligt SKLs Öppna Jämförelser?
Det verkar som om Nyköpingsmodellen är ett kunskapssänke. Nyköping har sjunkit i rankingen för det sammanvägda resultatet i grundskolan varje år sedan modellen infördes. Rankingen baseras på bl a elevernas socioekonomiska bakgrund.
2017: 204
2016: 192
2015: 161
2014: 150
Förhoppningsvis stämmer detta till eftertanke i andra kommuner. Ska man på riktigt minska segregationen så handlar det om att fokusera på att alla elever, oavsett bakgrund, får med sig så goda kunskaper som möjligt i bagaget när de lämnar grundskolan. Inget annat är faktiskt viktigare. Kommer blandning av elever före kunskapsförmedlingen så riskerar vi att skolan fortsätter att vara en utslagningsmekanism. Det är hög tid att börja titta på hur framgångsrika skolor jobbar, skolor som har fokus på kunskapsförmedling och som har ett tydligt ledarskap och systematiskt kvalitetsarbete.