År: 2017

PISA mm visar att vi har problem med kunskapsresultaten och att resultatskillnaderna mellan elever inom en skola är större än mellan skolor. Man kan tycka att den som är oroad för segregation och utslagning skulle vara intresserad av hur inomskolskillnad kommer sig.

Jag blir inte klok på hur lärarfacken tänker. Idag kunde vi läsa på DN-debatt om deras förslag om att säkra likvärdigheten i den svenska skolan.Ett av förslagen för att åstadkomma detta var att ta bort köerna till friskolorna. Ett annat är att de vill införa en ny portalparagraf i skollagen med krav på blandade elevgrupper, vilket ska gälla oavsett huvudman.Skolinspektionen ska alltså granska alla skolor i syfte att säkerställa all de har ” rätt blandning”. Kort sagt kvotering, om det är utifrån bostad, föräldrars utbildning eller annat framgår inte. Men de tror att detta, och ytterligare förslag, kan Allt öka likvärdigheten i skolan.

Det är sant att det finns ett problem med likvärdigheten i den svenska skolan. Likvärdigheten enligt skollagen handlar om att skolan ska utgå ifrån individens behov och förutsättningar. Det innebär att det blir olika beroende på just individen. PISA mm visar att vi har problem med kunskapsresultaten och att resultatskillnaderna mellan elever inom en skola är större än mellan skolor. Man kan tycka att den som är oroad för segregation och utslagning då skulle vara intresserad av hur denna inomskolskillnad kommer sig. Vad händer i de klassrum där resultaten är goda? Varför blir de inte goda resultat i ett annat klassrum?

Men icke. Lärarfacken krokar glatt arm med LO, skyller på friskolereformen och hävdar att populära friskolor som har långa köer med elever som vill gå i deras skolor, driver på segregationen i samhället. Man kan fråga sig varför LO inte ser till att bl a (s)-styrda kommuner slutar att motarbeta friskolors etablering i utanförskapsområden om har denna syn på friskolorna. För om populära friskolor kan växa så tillgodoses efterfrågan bättre. Och med ett obligatoriskt skolval så ökar också medvetenheten hos alla om att man kan välja skola, och därmed minskar effekterna av boendesegregationen.

Det är en utmaning att vara lärare idag, eleverna kommer men många olika bakgrunder. Därför är det förvånande att lärarfacken hellre pratar strukturfrågor än tex reflekterar över hur deras medlemmar kan bli bättre när det gäller just skolans kompensatoriska uppdrag. För det handlar inte bara om pengar. Likvärdigheten har sin grund i lärarens och skolans arbete. Höga förväntningar på alla elever, bra ledarskap och systematiskt kvalitetsarbete är viktiga delar för att nå framgång. Fredric Skälstad, expert på Svenskt Näringsliv beskriver det väl här.

En önskan att stilla bedja om att lärarfacken börjar intressera sig för kunskapsresultaten och uppdraget att skapa möjligheter för alla elever att nå sin högsta potential, oavsett huvudmannaskap. Då bidrar de konstruktivt till att förbättra likvärdigheten och minska risken för att unga människor slås ut pga för dåliga kunskaper.

Finns det någon som tror att det faktum att 15 procent av landets grundskoleelever väljer en friskola är orsaken till att vi får detta starkt avvikande resultat när det gäller inomskolvariationen?

”Nyttan av att vissa föräldrar och elever vill välja skola åt sina barn väger inte upp för de katastrofala konsekvenser som det fria skolvalet medför. Det fria skolvalet måste ändras.”

Så avslutar tre (s)-riksdagsledamöter en replik till mig i Borås tidning. Det är ett tydligt besked från (s). Så tydliga har de inte varit tidigare när det gäller att hota det fria skolvalet. 9 av 10 småbarnsföräldrar vill välja skola.

Det är intressant att (s) i debatten väljer att tala om resultatskillnaden mellan skolor och talar om att den har ökat (det stämmer men Sverige tillhör de länder som har den lägsta skillnaden mellan skolor). Detta används sedan som argument för att ifrågasätta det fria skolvalet.

85 procent av alla elever går i kommunala skolor. Den PISA-undersökning som kom i december visar att Sverige avviker starkt när det gäller den sk inomskolsvariationen – dvs i svenska skolor är resultatskillnaden inom en skola större än mellan skolor. Så ser det inte ut i andra länder. (s) lösning på detta verkar vara att inskränka det fria skolvalet. Hur kan man dra en sådan slutsats när det uppenbarligen är så att det är vad som händer i de olika klassrummen i en och samma skola som är problemet? Borde man inte då ta och fundera på vad som är orsaken till att det ser så olika ut i samma skola? Borde man då inte fundera på hur ledarskapet fungerar i skolan?

PISA visar att svensk skola är dålig på det kompensatoriska uppdraget. Enligt PISA ger variationen i elevprestationer (inomskolvariationen) också information om likvärdigheten i ett skolsystem. Ett värde högre än 100 anger att landet har en högre variation i resultat i naturvetenskap än OECD i genomsnitt, vilket i sin tur indikerar ett, relativt sett, mindre likvärdigt skolsystem, allt annat lika. Sveriges värde är 117 procent vilket är högre än OECD-genomsnittet och dessutom ett av de högsta av alla OECD-länder.

Den svenska skoldebatten är märklig. Från politiskt håll hävdas det hela tiden att allt är friskolornas och det fria skolvalets fel. De som vidhåller detta kommer aldrig att presentera lösningar på skolans problem, för de letar helt enkelt på fel ställe. Forskningen visar att i ett skolsystem med hög likvärdighet, och där skolan lyckas väl med att kompensera för elevers olika förutsättningar, är betydelsen av familjebakgrund för elevens skolresultat liten. I det omvända fallet där skolan lyckas mindre väl med det kompensatoriska uppdraget är betydelsen av familjebakgrund för elevens skolresultat större.

Jag kan inte låta bli att fundera över varför nu den svenska skoldebatten handlar om segregation och ojämlikhet. För mig förefaller det som om man snarare borde fundera på hur det kommer sig att den svenska skolan har blivit sämre när det gäller det kompensatoriska uppdraget. Vad är det som händer i klassrummet? Finns det någon som tror att det faktum att 15 procent av landets grundskoleelever väljer en friskola är orsaken till att vi får detta starkt avvikande resultat när det gäller inomskolvariationen?   Skolverket konstaterar också mycket riktigt följande  ”I den här undersökningen ser vi tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. Det är en oroande utveckling som våra politiker behöver ta på allvar, säger Mikael Halápi.” Så kära politiker – sluta jaga det fria skolvalet och friskolorna och se till att ta tag i problemet – att svensk skola blivit sämre på det kompensatoriska uppdraget !

 

Nu precis som förra året var det friskola som vann SIQs utmärkelse Bättre skola

Har tillbringat 2 dagar i Örebro på SIQs konferens Bättre skola. Hundratals företrädare från skolor runt om i landet fanns på plats för att tala systematiskt kvalitetsarbete i skolan och inspireras av Falu Frigymnasium som fick kvalitetsutmärkelsen och Hudikskolan samt kommunala Hagaskolan i Örebro som fick var sitt erkännande.

Två saker är värda att notera efter dessa dagar
1. Åter utmärker sig friskolorna i detta sammanhang. Nu precis som förra året var det en friskola som fick utmärkelsen
(då var det tre friskolor som fick den). Dessutom en av de två som fick erkännanden. Jag hoppas verkligen att det är många skolor som tar sig tid att ta reda på hur Falu Frigymnasium jobbar för att åstadkomma ett bra systematiskt kvalitetsarbete.
2. Det fanns ingen företrädare från regeringen eller departementet på plats. Skolverket fick överlämna diplomen till företrädare för de tre skolorna.

Det är intressant att systematiskt kvalitetsarbete förefaller attrahera fler friskolor än kommunala skolor. Men förhoppningsvis kommer intresset att öka hos alla huvudmän för att jobba med kvalitetsarbetet på ett systematiskt sätt. I förlängningen leder det med all säkerhet till bättre kunskapsresultat och ökad trivsel bland medarbetarna.

/