15% av grundskoleeleverna går i friskolor, dvs 85% av alla elever går i kommunala skolor. Rapporten visar att skillnaden mellan skolors socioek sammansättning har ökat, men det har avstannat de allra senaste åren. Andra orsaker än skolsegregationen förklarar 43 procent av de ökade resultatskillnaderna mellan skolorna. Låt oss ta reda på vad detta kan bero på i stället för att ropa på att det fria skolvalet ska avskaffas och elever tvångsplaceras i skolor så att det blir ”rätt blandning”.
Idag kom Skolverket med en rapport ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolsegregation och skillnader mellan skolor” (Pdf). Det är en intressant läsning där det tittat på utvecklingen inom vissa områden 1998-2015. Lärarnas riksförbund har tagit rapporten som intäkt för att kräva att det fria skolvalet ska förändras. Vad står det då i Skolverkets rapport?
- Betydelsen av familjebakgrund för betygsresultaten 1998-2015
- Familjens inkomst framstår som den centrala förklaringen till den ökade betydelse av socioekonomiska bakgrund för betygsresultaten.
- Föräldrarnas utbildningsnivås betydelse har inte ökat över tid.
- För utlandsfödda elever har även föräldrarnas utbildningsnivå och grad av bidragstagande bidragit till den ökade socioekonomiska bakgrundens betydelse för resultaten.
- Skillnader i skolors elevsammansättning(sk skolsegregation) 1998-2015
- Skillnaden mellan skolors socioek sammansättning har ökat. Ökningen skedde framförallt fram till andra halvan av 00-talet. Det har avstannat de allra senaste åren
- Sett över hela tidsperioden har eleverna blivit alltmer uppdelade mellan skolor utifrån om eleverna har någon form av utländsk bakgrund, men trenden har avstannat de senaste åren. Skolsegregationen utifrån utlandsfödda elever har däremot inte ökat under tidsperioden.
- Skillnader i skolors resultat (mellanskolvariationen och skolnivåeffekt) 2000-2016
- Resultatskillnaderna mellan skolor har nästan fördubblats under perioden. Ökningstakten är högre från och med slutet av 00-talet.
- Större skillnader i skolors elevsammansättning(skolsegregationen) kan förklara det mesta av den ökade mellanskolvariationen 2000-2010, men bara drygt hälften 2010-2015.
- Skolans socioekonomiska sammansättning har fått en större betydelse för elevers skolresultat. Det gäller särskilt för elever med låg socioekonomisk bakgrund.
Skolverket konstaterar att analysen av mellanskolvariationen visar att ”fristående skolor knappast kan vara den enda orsaken till den ökande mellanskolvariationen.” Skolverket konstaterar också att under tidsperioden 2010-2015 så minskar andelen av ökade resultatskillnaderna mellan skolorna som kan förklaras av ökad skolsegregation minskar kraftigt, hela 43% av ökningen har andra orsaker. De har ett resonemang kring vad detta kan bero på. ”Vi kan inte vara helt säkra på att de ökade skolnivåeffekterna verkligen betyder att skolans socioekonomiska sammansättning fått en ökad betydelse för den enskilda elevens resultat. Det finns några alternativa förklaringar som skulle kunna innebära att skolans betydelse för elevernas skolresultat inte nödvändigtvis ökat.” De menar att;
- det beror ej på förändrad betygssättning
- det beror ej på en ökad invandring
- det kan bero på skillnader i elevers studiemotivation, stöd från föräldrar mfl ”dolda faktorer”. Men om det är dolda faktorer så är ju inte skolan orsaken.
- det kan bero på att det spelar roll vilken skola som eleven går i och att det finns en risk att skolans sammansättning har fått en större betydelse för en elevs resultat.
Den sista punkten undersöker Skolverket och forskare just nu mot bakgrund av att en ökad skolsegregation skulle kunna försvåra skolsystemets förmåga att kompensera för elevers olika förutsättningar. Det är väl utmärkt att det sker forskning för att hitta förklaringar. Vi vet ju också, från forskning, att ledarskapet i skolan spelar roll, hur skolan jobbar med det systematiska kvalitetsarbetet och därmed kan fokusera på det kompensatoriska uppdraget. Det är intressant att lärarfacken aldrig kan se att de har någon del i problemen i skolan utan det är alltid fel på systemet eller mer pengar som är deras lösning.
Friskolornas riksförbund driver frågan om Aktivt skolval. Skolkommissionen ställde sig också bakom detta men den frågan har inte regeringen tagit upp. Jag tror att det är jätteviktigt att alla får kunskap om att man kan välja skola. Det leder till att föräldrar och elever vill ha mer information om vad skolan gör och det kan i sin tur minska boendesegregationens genomslag i skolan.
Intressant också att Skolverket konstaterar att familjeinkomsten har fått ökad betydelse. Det visar hur viktigt det är att så många som möjligt har jobb. Här har Sverige en enorm utmaning med alla nyanlända. Vi har inte råd att ha ett system som innebär att det tar 5-7 år för de som kommer hit att komma ut på arbetsmarknaden. Det riskerar att även påverka deras barns skolresultat, om man får tro denna studie. Det finns all anledning att titta vidare på den delen av Skolverkets studie.
På tal om LRs reaktion så påpekas det också i rapporten att lärarnas förväntningar på eleverna påverkar elevernas resultat och det kan också utgöra en förklaring till skolnivåeffekten.
Rapporten visar att det finns bra och dåliga skolor i Sverige, oavsett huvudman. Vi kanske ska mynta begreppet ”pedagogisk segregation”. 15% av grundskoleeleverna går i friskolor, dvs 85% av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. Rapporten visar att skillnaden mellan skolors socioek sammansättning har ökat, men det har avstannat de allra senaste åren, det är andra orsaker än skolsegregationen förklarar 43 procent av de ökade resultatskillnaderna mellan skolorna. Låt oss då ta reda på vad detta kan bero på i stället för att ropa på att det fria skoolvalet ska avskaffas och elever tvångsplaceras i skolor så att det blir ”rätt blandning”.