Friskolornas riksförbund driver sedan flera år frågan om aktivt skolval – alla ska välja skola. Det finns idag i ett fåtal kommuner, var berättar vi om på vår årsmöteskonferens i april. SvT är välkomna till konferensen. Då kanske de kan bidra till att sprida information om hur man skulle kunna gå till väga för att fler ska kunna välja skola.
”Friskolesystemet och dess kösystem bidrar till segregation och gynnar de barn som har starkast föräldrar med högst utbildningsnivå.” Detta var bevekelsegrunden till att SvT anordnade en spam-kampanj mot många av landets friskolor, under påskhelgen, enligt producenten. Plötsligt övergick det som sades vara satir till att bli ett inlägg i debatten om friskolor. Det har varit en intressant och avslöjande utveckling under denna vecka. Samtidigt har effekten av denna sk ”satir” varit påtaglig, som jag beskrev i mitt förra blogginlägg, för de skolmedarbetare som nu får ägna sin tid åt att kontakta dessa mängder av, mer eller mindre seriösa, personer som registrerat sig i kön tack vare SvTs tilltag.
Det är uppenbart att SvT har en ofullständig bild av hur friskolorna i Sverige ser ut. Låt mig ge en snabb bild utifrån påståendet ovan.
- 25% av alla barn i fristående grundskolor har utländsk bakgrund, att jämföra med 24% i kommunala skolor
- Skillnaden i bakgrund (föräldrars utbildningsnivå) har i princip halverats, vilket inte är konstigt då allt fler väljer friskolor.
- Om de populära friskolorna skulle tillåtas att växa skull skillnaden bli än mindre. I stället ägnar sig nu regeringen åt att försöka att ta död på dem.
- 85 % av alla grundskoleelever går i kommunala skolor, 15% i fristående grundskolor
- Allt fler elever vill gå i fristående skolor, av det ökade antalet elever i grundskoleålder har 30% valt en friskola.
- 69% av eleverna i fristående grundskolor har föräldrar med eftergymnasial utbildning, 56% av eleverna i kommunala grundskolor.
Det är inte friskolesystemet som leder till segregation, det är boendesegregationen i kombination med tillämpningen av närhetsprincipen , som många kommuner använder sig av, som är grunden till en ökad segregation i skolan. Vi vet att det är många föräldrar som inte känner till att man kan välja skola. Därför driver Friskolornas riksförbund sedan flera år tillbaka frågan om aktivt skolval – alla ska välja skola. Därmed kan alla få information om att det finns ett skolval och därmed så måste också skolor informera föräldrar och elever om vad som är deras speciella inriktning. Människor är olika och då måste också skolor vara olika. Det glöms bort i debatten om likvärdig skola om vad som faktiskt menas med likvärdig skola:
En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (s 8 Läroplan för grundskolan mfl).
Vår årsmöteskonferens den 19 april har tema ”Alla ska välja – så klarar vi tillsammans ungdomsboomen” . Där tar vi bland annat upp frågan om aktivt skolval. Vi har nämligen noterat att regeringen inte aviserat att de tänker gå vidare med Skolkommissionens föreslag om att införa ett obligatoriskt skolval. Vi har inte gett upp utan menar att detta är en mycket viktig fråga just för att alla- oavsett bakgrund och var de bor – ska ha möjlighet att välja skola. Det förutsätter också att informationen om skolvalet förbättras betydligt jämfört med idag. Aktivt skolval finns idag i ett fåtal kommuner. Hur det fungerar där kommer vi att berätta om den 19 april. SvT är välkomna till konferensen. Då kanske de kan bidra till att sprida information om hur man skulle kunna gå till väga för att fler ska kunna välja skola.
Jag avslutar med en bild som visar fördelningen mellan kommunala och fristående skolor och en hur utvecklingen av andelen elever i friskolor ser ut sedan friskolereformens början.
