Bara svepande påståenden och misstänkliggörande av välfärdsföretagen från s,v och mp
Ett intressant dokument reservationen från s,v och mp med anledning av att en majoritet sa nej till Reepalus förslag i Finansutskottet 29 maj. Beslut i riksdagen 7 juni. En argumentation utan belägg och som dessutom passar på att misstänkliggöra det samlade näringslivet, varav de flesta drivs som AB. Inställningen från Reepalu fullföljs nu ända in i kaklet. Vad tror de att de vinner på detta? Och hur känns det miljöpartiet?
Kommenterar (kursivt) i texten nedan.
Ställningstagande
Som en följd av att allt fler privata aktörer med syfte att generera vinst utför tjänster inom välfärden har det införts incitament i välfärden som kommer i konflikt med den lagstiftning och de mål som satts upp för skola, vård och omsorg ( hade varit intressant med en specificering/ exempel).
Vi anser att obegränsade vinstuttag i välfärden medför att pengar som avsatts för skola, vård och omsorg i stället används till annat, och detta ökar risken för att oseriösa aktörer genom bedrägerier eller andra former av kriminalitet försöker tillskansa sig medel som är avsedda för välfärden.( som sagt – här misstänkliggörs alla företagare, och särskilt de som driver AB.)
Dessutom undermineras välfärdens legitimitet (även här ett påstående utan belägg). Genom att införa en reglering av vinsterna anser vi att förtroendet för de privata aktörer som är där för verksamhetens skull och tilltron till välfärdssystemet i stort kan stärkas. (åter påstående utan belägg)
Välfärden bygger på en solidarisk finansiering som tilldelas utifrån behov, vilket innebär att välfärdsområdet inte utgör en vanlig marknad. De starka finansiella drivkrafter som är förknippade med vinstsyftande aktörer riskerar att prioritera lönsamma grupper med mindre behov, på bekostnad av dem som har större behov, vilket strider mot intentionerna i lagstiftningen. (riskerar att – belägg saknas).
Skälen för att reglera hur mycket pengar som ska lämna välfärdsverksamheten bedöms därför som starka, eftersom det kan minska incitamenten för kvalitetssänkningar och brukarselektering, t.ex. val av plats för etablering i syfte att maximera vinsten. (Har de inte läst statliga ESO-rapporten som tittar på var friskolor etablerar sig? Den undersöker bl a om friskolor som kan förväntas ha vinstsyfte (definierade som aktie- bolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enskild firma) styrs mer av ekonomiska intressen än andra friskolor, men finner inget stöd för detta).
Välfärdsbolagen drivs ofta i aktiebolagsform. En bolagsform som har som enda syfte enligt Aktiebolagslagen (ABL) att bereda ägaren vinst (en rörelsemarginal som idag ligger på ca 4-6% före skatt mm).
Vinstmålet påverkar på ett fundamentalt sätt bolagets verksamhet då enbart aktiviteter som är förenliga med vinstintresset följs. (Ett vinstintresse, eller som man också kan uttrycka det, en långsiktigt sund och hållbar ekonomi, är viktigt för alla företag. Det bl a innebär drivkraft för att leverera god kvalitet, ha nöjda medarbetare och att utveckla verksamheten).
Detta riskerar då att innebära att lagstiftarnas intentioner undergrävs och målet för verksamheten blir i stället vinsten. (Åter riskerar att – inget belägg trots 26 år med friskolereformen. Vinsten är följden av att man bedriver en bra verksamhet).
En reglering av vinsterna innebär också förutsättningar för en mer tillitsbaserad styrning, eftersom det redan skulle finnas ett system för att säkerställa att pengarna används i verksamheten. En reglering som motverkar incitamenten till vinstuttag kan leda till ett minskat behov av detaljreglering av välfärdssektorn, vilket ger förutsättningar för en bättre, mer tillitsbaserad och ändamålsenlig styrning av välfärden. (Borde inte fokus ligga på att säkerställa att all välfärdsverksamhet, oavsett huvudman, levererar god kvalitet och en sund användning av skattemedel. Idag är det många kommunala verksamheter som kostar betydligt mer än privata. Kan inte det faktum att en friskola, med samma peng, kan gå med överskott, vara ett tecken på att kommunala skolor är ineffektiva?)
En fortsatt utveckling mot allt större vinstsyftande aktörer riskerar att leda till en allt större likriktning, vilket riskerar att minska mångfalden för brukarna. (Detta påstående bortser från de 290 kommunala huvudmän som i princip alla bedriver skola med liknande inriktning).
Genom att reglera hur de offentliga medlen får användas ges i stället bättre förutsättningar för framväxten av en verklig mångfald av alternativ, snarare än utbyggnaden av stora välfärdskoncerner. (Det förslag som de vill genomföra skulle innebära att det blir i princip omöjligt att bedriva verksamhet så det hotade verkligen mångfalden och inte bara de 20 större friskoleaktörerna, varav hälften är familjeägda, utan många hundra ytterligare).
Sammanfattningsvis anser vi att en reglering som innebär att olika typer av aktörer endast får ta emot offentlig finansiering om de följer vissa villkor är den mest ändamålsenliga lösningen på de problem som beskrivs.( Friskolor har redan en sådan reglering, det är förbjudet att ta ut avgifter, du får inte välja elever, det är kommunen som bestämmer skolpengen och det finns ett regelverk för tillståndsgivning).
Mot den bakgrunden tillstyrker vi proposition 2017/18:159 och avstyrker motionerna 2017/18:4087 (SD) yrkande 1 och 2017/18:4112 (M, C, L, KD) yrkande 1.