Riksdagen gick emot regeringens kritiserade förslag om vinsttak för välfärdsföretag. Men den förändrade ägar- och ledningsprövningen som röstades igenom kommer innebära skarpare krav på både fristående förskolor som skolor.
Riksdagen röstade torsdagen den 7 juni, som många förväntat sig, nej till regeringens förslag om ett vinsttak för privata aktörer inom välfärden. Förslaget har kritiserats av flera tunga remissinstanser, utredningens egna experter och även av lagrådet.
Däremot röstade riksdagen ja till ett förslag om ändrad ägar- och ledningsprövning av välfärdsföretag. Syftet med lagändringen är att komplettera den nuvarande prövningen så att samma grundläggande kvalifikationskrav ska gälla för etablering av tillståndspliktig verksamhet inom hela välfärdssektorn.
Det handlar om nya krav på både styrelsens och ägares kompetens och lämplighet, men också om hårdare krav när det gäller ekonomi.
Kommunerna prövar de fristående förskolorna
Reglerna kommer att gälla redan från den 1 januari 2019. Så fort en ny styrelse väljs eller nya ägare träder in, ska dessa prövas utifrån de nya reglerna och bestämmelserna. Det gäller även de skärpta ekonomiska kraven, både vid godkännande och den regelbundna tillsynen.
Reglerna kommer att påverka både fristående förskolor och skolor. För skolorna är det Skolinspektionen som gör prövningen, för de fristående förskolorna ska prövningen göras av kommunen där förskolan finns.
Reglerna borde utformats annorlunda
Det går idag inte att säga exakt hur kommunerna och Skolinspektionen kommer att omsätta det nya regelverket i sin prövning, men det är de som har bestämmanderätten kring detaljutformningen.
För huvudmän av fristående skolor är tillståndskraven redan hårda jämfört med vissa andra delar av välfärden. Friskolornas riksförbund är ändå inte emot en skarpare tillståndsprövning, men ser flera stora problem med de nya reglerna och tycker att de borde utformats annorlunda.
Gudrun Rendling, förbundsjurist på Friskolornas riksförbund, menar att kraven i ägarprövningen borde förtydligas och inte vara lika omfattande. Och att särskilt små verksamheter kommer att drabbas av de nya reglerna.
– Kriterierna som ägare och styrelse ska prövas emot är otydliga och kan leda till godtycklighet vid prövning och tillsyn. Det kommer ställas kunskapskrav om olika juridikområden som till exempel arbetsrätt, arbetsmiljö, skoljuridik och ekonomi för att få äga och styra en fristående skola. Det räcker inte som nu att man kan köpa en sådan tjänst, men en styrelse måste kunna ha möjlighet att på annat sätt skaffa verksamheten den kompetens som behövs, till exempel genom medlemskap i arbetsgivarförening, konsulttjänster eller liknande. Mindre verksamheter kommer att få svårt att uppfylla kompetenskraven för ägare och styrelse och kan därför få svårare att starta.
Gudrun Rendling välkomnar vandelsprövning, men menar att den går för långt i det nya regelverket.
– Att ägare, styrelse och alla som kan ha ett väsentligt inflytande över verksamheten ska genomgå en vandelsprövning är bra. Men de nya reglerna innebär att man måste lämna utdrag ur brottsregistret som är betydligt mer omfattande än de som lärare lämnar. Alla eventuella brott ska ingå, även mindre. Men en fortkörning kanske inte ska värderas lika hårt som ett våldsbrott? Där borde bedömningen av vilka brott som ska räknas in ändras.
– Även utdrag från UC och Skatteverket krävs. Den som ska sitta i styrelse eller äga en skola måste ha en fläckfri bakgrund, säger Gudrun Rendling.
Enklare att dra in tillstånd
Med de nya reglerna blir det enklare för tillståndsmyndigheterna att dra in ett tillstånd utifrån enbart en risk för svag ekonomi och det kommer att kunna göras utan föregående föreläggande.
– Det betyder att det kan räcka med signaler om till exempel minskat elevantal som i sin tur kan leda till att verksamheten inte går ihop ekonomiskt för att dra in ett tillstånd. Trots att skolan skulle kunna räddas ekonomiskt på annat sätt, säger Gudrun Rendling
– Om dålig ekonomi leder till brister i verksamheten ska självklart tillsynsmyndigheten gripa in. Men med de nya reglerna ges en befogenhet som sätter vanliga redovisningsprinciper ur spel. En förskola eller skola kan stängas redan innan det funnits möjlighet att till exempel upprätta kontrollbalansräkning eller att överlåta verksamheten till någon annan med större ekonomiska ”muskler.
Friskolorna får betala
När kontrollen nu ska utvidgas innebär det också att den blir dyrare. Och det är friskolorna själva som får stå för kostnaderna.
– Godkännande och ägarprövning ska ske genom avgiftsfinansiering. Det alltså den som ansöker som får betala avgiften för ansökan, ägarprövning och tillsyn. Det är sagt i förslaget att avgifterna ska differentieras, men det kommer ändå att bli en betydande kostnad för alla. Dessutom drabbar det enbart fristående verksamheter i det här skedet – de kommunala behöver ju inte genomgå samma prövning och ekonomiska tillsyn, säger Gudrun Rendling.