Man kan ju fundera på hur många vitesförelägganden det hade varit om granskningen varit lika frekvent och likvärdig beträffande de kommunala huvudmännen
Skolinspektionen gör ett viktigt jobb genom att granska skolor. Tyvärr så kan vi konstatera att de hittills har varit mer frekventa när det gäller att granska fristående huvudmän än kommunala skolor. Det är ju lite märkligt med tanke på att 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. Den rutin som de har haft hittills är att de i princip granskar varje friskola varje år medan man granskar kommuner i princip vart tredje år. Förhoppningsvis ändras detta nu. Man borde granska betydligt mer efter behov än utifrån huvudman. Skolinspektionen har också nyligen aviserat att de ska anpassa tillsynen efter situationen på varje skola. Det innebär att de prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Detta ska jämföras med hur det var tidigare. En av våra medlemmar har gjort bif bild som en illustration av hur granskningen såg ut bland huvudmännen i en större svensk stad 2016-2017.
Statistiken över Skolinspektionens vitesförlägganden under perioden 2012-2017 visar att Skolinspektionen utfärdat ca 253 förelägganden gentemot kommunala huvudmän och 107 gentemot fristående. Man kan ju fundera på hur många det skulle ha varit om granskningen varit lika frekvent beträffande de kommunala huvudmännen.
Vi tycker att det är viktigt att Skolinspektionen granskar skolor och det är viktigt att slå vakt om kvaliteten i skolan. Men det ska ske på lika villkor och huvudmän, oavsett om de är kommunala eller fristående, så måste kriterierna för granskningen vara desamma. Det har vi hittills inte hört någon s-politiker tala om. Detta mot bakgrund av de vallöften som utfärdades förra veckan. Vi som anser att det är viktigt med hög kvalitet i skolan klagar inte över att fristående skolor granskas, det är bra. Men kommunala skolor – där 85 procent av alla grundskolebarnen går och där det är uppenbart att det finns stora problem – måste granskas oftare. Då skulle många elever slippa gå i dåliga skolor. Men för vissa politiker, som annars talar mycket om likvärdighet i skolan, är likvärdigheten uppenbarligen inte lika viktigt inom detta område.
