Men för de individer som skulle vilja välja men inte får det pga att (s) anser att valet är fel – inte pga att det är en dålig skola utan pga att skolan har en viss driftsform – känns den nu tydliggjorda politiken mot friskolor knappast bättre. Men beskedet är tydligt. En röst på (s) innebär ett stopp för nya friskolor som är AB.
På tisdagen frågades Stefan Löfven ut i Ekots partiledarutfrågning. Ett tydligt besked var att han vill stoppa etablering av nya vinstdrivande skolor. Ett besked som visar att valfriheten i skolan är hotad. Skulle detta bli verklighet så påverkar det direkt de hundratusentals elever som står i kö till friskolor, för att inte lala om hur det kommer att begränsa valfriheten. Dessutom ägnade sig statsministern åt att framföra allvarliga svepande anklagelser mot seriösa skolhuvudmän. Den unika svenska valfrihetsmodellen – som Stefan Löfven slog vakt om för 4 år sedan men som han nu svartmålar och beklagar sig över – är bättre än övriga världens.
(S) vill sätta stopp för nya vinstdrivande skolor
”Jag vill sätta stopp för nya vinstdrivande skolor” var ett av beskeden från Stefan Löfven. Idag drivs 7 av 10 friskolor som aktiebolag. Och den demografiska utvecklingen framöver innebär att behovet av nya skolor är enormt. SKL är tydligt med att kommunerna inte klarar de investeringarna själva. Hur har (S) tänkt att behovet av skolor och efterfrågan på valfrihet ska tillgodoses om aktiebolagen – de som stått för den allra största utbyggnaden av valfrihet i skolan – stoppas? I Sverige finns en efterfrågan på valfrihet och alternativ till den kommunala skolan och vi har fristående skolor som vill och kan leverera den valfriheten. Men hur länge? Stoppförslaget från (S) minskar valfriheten. Hur många ska få välja Stefan Löfven?
Ovärdiga anklagelser mot skolföretag
Statsministern drar sig heller inte för att svepande anklaga friskoleföretagen som grupp: ”De här skolföretagen lurar ungdomarna” säger han och hänvisar till glädjebetyg och menar att ”vi måste begränsa vinsterna”. Han lyckas därmed blunda för att olikvärdig betygssättning existerar bland såväl kommunala som fristående skolor och beror på flera olika saker; såsom svårtolkade läroplaner, förekomsten av samrättning mellan lärare och lärare som vill vara snälla och putta elever vidare i skolsystemet. Ingen av de här rapporterna – eller någon annan för den delen – ger stöd för att lärare skulle gå emot sina personliga och professionella principer om rättvis bedömning och lura elever genom att sätta för höga betyg för att företagets vinst ska öka. Vad säger lärarna om sådana anklagelser?
I Sverige är skolvalet för alla
Statsministern trummade också sedvanligt på med påståendet om att Sverige har en ”extremt marknadsorienterad skola” och att ”inget annat land har valt detta”. Jag vill då påminna honom om att i Sverige är alla skolor avgiftsfria. Så är det inte i andra länder. Sverige har förbjudit skolor att ta ut avgifter och det går alltså inte att köpa in sitt barn på en bra skola för de som annars har ekonomin att göra det. Det är märkligt att beklaga sig över ett valsystem där alla kan välja alla skolor och plånbokens tjocklek saknar betydelse. I Sverige finns som sagt en efterfrågan på valfrihet i skolan. Och de friskolor som finns gör det för att elever och föräldrar väljer dem. I och med att skolpengen är intäkten så finns det också en begränsning av vilka marginaler som en friskola kan få. Rörelsemarginaler som ligger betydligt lägre än de krav som regeringen ställer på sitt eget utbildningsföretag Lernia.
Det kanske känns lite bättre för Stefan Löfven om hans politik gör att färre kan välja bort den närmsta kommunala skolan. Men för de individer som skulle vilja välja men inte får det pga att (s) anser att valet är fel – inte pga att det är en dålig skola utan pga att skolan har en viss driftsform – känns den nu tydliggjorda politiken mot friskolor knappast bättre. Men beskedet är tydligt. En röst på (s) innebär ett stopp för nya friskolor som är AB. Det är ett besked som knappast inte heller glädjer partikamraterna runt om i landet som bett friskolor att etablera sig för att avlasta det investeringsbehov som många tillväxtkommuner har pga de stora barnkullar som kommer de närmaste 10 åren.