Ulla Hamilton, tidigare vd Friskolornas riksförbund, borgarråd (m) 2006-2014 i Stockholm. Här finns mina bloggar från borgarrådstiden. Nu skriver jag om skola & näringsliv. Jag vill bidra till insikten om att ett samhälle förutsätter ett klimat som ger utrymme för individer och företag att skapa utveckling och bidrar till välfärd.
Rabatter från ABA Skol
Rabatten lämnas vid beställningstillfällets gällande katalogpriser.
Rabatt lämnas inte på produkter som har kampanjpris.
Visst är det bra att skolorna fokuserar på att höja elevernas kunskapsnivå – men varför lyckas man inte med det under läsåret?
Idag fylls min inkorg med pressmeddelanden från utbildningsdepartementet. En intressant illustration av situationen i den svenska skolan. Pressmeddelandena handlar nämligen om hur mycket pengar som fördelas till kommunerna i de olika länen för att säkerställa att elever som lämnar grundskolan ska göra det med behörighet till gymnasiet. Det handlar om pengar till sk lovskola.
Statsbidraget omfattar bara frivillig lovskola dvs. inte åk 8 och 9 som är obligatoriskt från aug 2017. Skolverket delar ut bidraget efter att skolorna har genomfört undervisningen. Det framgår inte vilka friskolehuvudmän som har ansökt. Det är alltid bara statsbidragen till de kommunala verksamheterna som regeringen skickar ut pressmeddelanden om. Av dessa framgår det att av de totalt dryga 158 Mkr som regeringen avsatt till statsbidrag för frivillig lovskola så har de beviljat ansökningar till kommunala skolor för drygt 137 Mkr. Således återstår 21 Mkr till de fristående verksamheterna. Statsbidraget ska användas för lovskola med undervisning som ska hjälpa elever som inte nått, eller riskerar att inte nå, kunskapskraven för betyget E..
Det är lätt att ha blandade känslor inför detta. Visst är det bra att skolorna fokuserar på att höja elevernas kunskapsnivå, men jag har några funderingar med anledning av dessa pressmeddelanden.
Stockholm stad får nu ett tillskott om över 13 Mkr för lovskola, Göteborgs kommun får 5,9 Mkr, Malmö får 3,3 Mkr medan Helsingborg får 6,3 Mkr. Det ska bli intressant att se uppföljningen av detta statsbidrag. Hur ser fördelningen ut på årskurserna? Har skolorna ett systematiskt kvalitetsarbete? Hur fungerar ledarskapet på skolorna?
Rimligen borde skolan klara av att fullfölja sitt uppdrag under läsåret. En fundering är om de kommuner som ansökt om statsbidraget också granskar skolorna på hemmaplan, och dess arbetssätt, i syfte att se till att de inte ska behöva arrangera lovskola framöver. För ytterst handlar det ju om att använda skattepengarna på ett effektivt sätt.
/
Vi är väldigt nöjda med veckan och våra aktiviteter på Älva. Det känns helt rätt att vi fokuserade på vad friskolor bidra med för att höja kvaliteten i den svenska skolan. Att sedan (s)-ministrar uppenbarligen ägnat sin tid åt att tala om ”marknadisering av skolan” och vinstfrågan är ju bara sorgligt.
Almedalsveckan är över för vår del. För en vecka sedan lämnade Marina Läroverkets skolfartyg Älva Stocksund för färd mot Visby. Vi var några från förbundets kansli som hade förmånen att vara med ombord. Man kan förstå att de elever som gått skolans utbildningar, som innehåller ett flertal veckor ombord, får ett minne för livet. Det var också tydligt i Visby. Många fd elever och föräldrar till fd elever kom förbi fartyget. Alla ville dela med sig av de fina minnen de hade från sin tid på skolan och Älva. Skolans rektor Per mfl som var ombord fick verkligen positiv feed back. Det måste kännas härligt. Dessutom fick de ju höra vad som hänt med eleverna sedan de slutat gymnasiet hos dem.
Efter den ganska gungiga överfärden var det dags att förbereda fartyget för våra aktiviteter. Vi har haft tre olika programpunkter måndag- torsdag. Till detta kan läggas de olika prova på aktiviteter som medlemmar höll i. Att knyta knopar var populärt, liksom olika utomhuspedagogik aktiviteter. Vårt mingel sammanföll med landslagets match mot Schweiz, så det blev gemensamt tittande på matchen. Jag kan lova att man kände den dallrande nervositeten under matchens sista 5 minuter. Men nu gick det vägen och imorgon är det England som står på tur. Undras hur vissa av Engelska skolans medarbetare ska förhålla sig i den drabbningen….
Varje dag kl 10 hade vi ett pass där en eller två medlemmar berättade om hur de jobbar med praktiknära forskning. Det är ju ett tema som uppmärksammas allt mer och behovet av kunskap är stort. Det är ju viktigt att faktiskt forska på det som händer i skolan. Många känner inte till att friskolor jobbar med detta så Almedalen var ett utmärkt tillfälle att sprida informationen.
Glädjande var att det var en hel del åhörare som tog del av dessa. Marita Andersson, grundare av Inspira förskolor och skolor berättade om hur de jobbar mycket nära med en forskare. Deras fokus är förskolor. Johan Sjölin, Pops Academy och grundare av bla Rytmus, berättade om sina erfarenheter. Fridaskolorna har jobbat länge med forskare och har haft stor glädje av detta i undervisningen. AcadeMedias NTI och IT- gymnasier jobbar mycket systematiskt och har etablerat ett strukturerat forskningsbaserat arbetssätt i sina skolor. Något som de delar med sig av via sin transparenta hemsida, som är ett föredöme för alla. Genom denna transparens kan stora som små, kommunala som fristående skolor få inspiration och ta del av AcadeMedias erfarenheter.
Marie Pilfalk på Broholmskolan och Magnus Selberg Nya Läroverket i Luleå berättade om hur de jobbar. Marie håller tex på att skriva om hur det kommer sig att pojkar på deras skola presterar bättre än genomsnittet i landet, baserat på deras forskningsprojekt. Den magisteruppsatsen ser vi fram emot att läsa. Broholmskolan har också deltagit i projekt som Skolforskningsinstitutet arrangerat.
Nu ser vi fram emot att fler inspireras av dessa goda exempel. Det var glädjande att representanter från flera universitet var på plats och lyssnade. Elisabet Nilfors, Uppsala universitet, som brinner för dessa frågor, var på hugget för att etablera kontakter.
Vi är väldigt nöjda med veckan och våra aktiviteter på Älva. Det känns helt rätt att vi fokuserade på vad friskolor bidra med för att höja kvaliteten i den svenska skolan. Att sedan (s)-ministrar uppenbarligen ägnat sin tid åt att tala om ”marknadisering av skolan” och vinstfrågan är ju bara sorgligt. De borde ägna all sin kraft åt att jobba för att förbättra kvaliteten i skolan och se till att skolan åter blir en attraktiv arbetsplats.
Deras val – att jaga friskolor och hota valfriheten i stället för att tala om som människor oroar sig för såsom ordning och reda i skolan, förmågan att stötta elever som är i behov av särskilt stöd, ledarskapet i skolan och bristande kunskaper – tror jag är ett fundamentalt misstag. Det visar att de är helt vid sidan om de frågor som människor är bekymrade över, de problem som gör att människor anser att utbildning är en av de viktigaste valfrågorna.
Från förbundets sida kommer vi att fortsätta att driva frågor som vikten av ett bra ledarskap i skolan, vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete, att skolan måste få en modell för att mäta progression, bättre information som underlag för skolvalet, obligatoriskt skolval och självfallet slå vakt om skolvalet och mångfalden. Det senare hotas tydligt genom de vallöften som socialdemokraterna presenterade den 20 juni.
kvoten urvattnats till att inte längre handla om enbart asylsökande elever. I stället kan vilken elev som helst som flyttar till landet ha möjlighet att utnyttja kvoten.
Med anledning av det höga tonläge som statsråden Ekström och Fridolin har om Campus Manilla och effekterna av regeringens lag vill vi göra alla uppmärksamma på vårt remissyttrande över den text som gick lagrådet, och som sedan nlev lag. Hade regeringen tagit hänsyn till våra synpunkter hade det som nu skett inte varit möjligt. Vi skrev:
”I delbetänkandets förslag angavs att den särskilda kvot som ger elever möjlighet att fåsom kommit till landet senast två år innan skolgången påbörjas.Förbundet kan därmed konstatera att kvoten urvattnats till att inte längre handla om enbart asylsökande elever. I stället kan vilken elev som helst som flyttar till landet ha möjlighet att utnyttja kvoten. Det kan handla om hemvändande svenska familjer där barnen har svenska som modersmål, eller andra elever som på inget sätt har asylskäl för att stanna i landet. Det var definitivt inte meningen med det förslag som förbundet lämnade i höstas om att införa en särskild kvot för asylsökande på fristående skolor.”
Den lag som regeringen inför gör det därmed omöjligt för de skolor som meddelat att de vill nyttja kvoten att säga nej till tex återflyttande svenskar.
Det är provocerande att höra statsråd kritisera friskolor som följer lagen. Det är än mer provocerande med en regering som inte vågar ta ansvar för sitt eget agerande. Fortsätt läsa ”Ynkligt att inte ta ansvar för den egna lagens effekter”
Jag har ”roat” mig med att titta på Skolinspektionens statistik över vitesförelägganden till kommuner. Den tidsperiod som det handlar om är 2011-2017 och det är intressant resultat.
Jag har tidigare skrivit om Skolinspektionens granskning och att de granskar friskolor mer frekvent än kommunala skolor. Det är sällan som detta uppmärksammas i media. Trots allt är det ju ca 85 procent av alla grundskoleelever och ca 74 procent av alla gymnasieelever som går i kommunala skolor. Mot bakgrund av detta kan man tycka att det enorma fokus som finns i debatten på friskolor är väldigt märklig prioritering. Men det visar ju vilken betydelse det har att det finns konkurrenter till den offentliga verksamheten. Det blir mycket svårare att få en uppfattning om verksamheten om det inte finns något att jämföra med. En situation som jag tror att väldigt många lärare och skolledare kan intyga. De har ju idag helt andra möjligheter att byta arbetsgivare om de inte är nöjda med sin nuvarande. Före friskolereformen såg det helt annorlunda ut. Idag behöver en lärare inte byta yrke för att få en annan arbetsgivare.
Väl fungerande skolor – oavsett huvudman – är det som måste vara i fokus i debatten. Det är vad som händer i skolan och i klassrummet, oavsett vilken huvudman som det handlar om, som avgör om ungdomar ska få en bra grund för framtiden eller ej.
Jag har ”roat” mig med att titta på Skolinspektionens statistik över vitesförelägganden till kommuner. Den tidsperiod som det handlar om är 2011-2017 och det är intressant resultat. Här kommer ”topplistan”. Det finns betydligt fler kommuner på listan men detta är de som har tre eller fler vitesförelägganden från Skolinspektionen. Är det någon som hört en enda minister uttala sig om detta?
Totalt handlar det om ca 147 Mkr.
| Kommun | Antal viten | Styre |
| Göteborg | 29 | S+MP+V+FI |
| Borås | 14 | S+V+MP |
| Halmstad | 12 | M+C+L+MP+KD |
| Nynäshamn | 11 | S+L+MP |
| Botkyrka | 7 | S+MP+V |
| Kristianstad | 7 | S+L+C |
| Lund | 7 | S+MP |
| Södertälje | 7 | S+MP+V |
| Heby | 6 | C+M+L-P+MP+KD+L |
| Boxholm | 5 | S |
| Kil | 5 | S+C |
| Stockholm | 5 | S+MP+V+FI |
| Borlänge | 4 | S+V+MP+OFA |
| Nordanstig | 4 | S+C+MP |
| Norrköping | 4 | S+L+C+KD |
| Staffanstorp | 4 | M+L+C+KD |
| Sölvesborg | 4 | S+V+MP |
| Finspång | 3 | S+V+MP |
| Järfälla | 3 | S+MP+C |
| Malmö | 3 | S+MP |
| Robertsfors | 3 | S |
| Skinnskatteberg | 3 | L+C+M |
| Varberg | 3 | M+C+MP+L+KD |
Borås, Varberg och Norrköping har ett vitesföreläggande som avser förra mandatperioden och Sölvesborg har två.
Friskolelärare är bl. a. stoltare över sin arbetsplats. Lars Hjalmarson berättar om jämförelsen mellan kommunala skolor och friskolor i senaste Jobbhälsobarometern.
Man kan ju fundera på hur många vitesförelägganden det hade varit om granskningen varit lika frekvent och likvärdig beträffande de kommunala huvudmännen
Skolinspektionen gör ett viktigt jobb genom att granska skolor. Tyvärr så kan vi konstatera att de hittills har varit mer frekventa när det gäller att granska fristående huvudmän än kommunala skolor. Det är ju lite märkligt med tanke på att 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. Den rutin som de har haft hittills är att de i princip granskar varje friskola varje år medan man granskar kommuner i princip vart tredje år. Förhoppningsvis ändras detta nu. Man borde granska betydligt mer efter behov än utifrån huvudman. Skolinspektionen har också nyligen aviserat att de ska anpassa tillsynen efter situationen på varje skola. Det innebär att de prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Detta ska jämföras med hur det var tidigare. En av våra medlemmar har gjort bif bild som en illustration av hur granskningen såg ut bland huvudmännen i en större svensk stad 2016-2017.
Statistiken över Skolinspektionens vitesförlägganden under perioden 2012-2017 visar att Skolinspektionen utfärdat ca 253 förelägganden gentemot kommunala huvudmän och 107 gentemot fristående. Man kan ju fundera på hur många det skulle ha varit om granskningen varit lika frekvent beträffande de kommunala huvudmännen.
Vi tycker att det är viktigt att Skolinspektionen granskar skolor och det är viktigt att slå vakt om kvaliteten i skolan. Men det ska ske på lika villkor och huvudmän, oavsett om de är kommunala eller fristående, så måste kriterierna för granskningen vara desamma. Det har vi hittills inte hört någon s-politiker tala om. Detta mot bakgrund av de vallöften som utfärdades förra veckan. Vi som anser att det är viktigt med hög kvalitet i skolan klagar inte över att fristående skolor granskas, det är bra. Men kommunala skolor – där 85 procent av alla grundskolebarnen går och där det är uppenbart att det finns stora problem – måste granskas oftare. Då skulle många elever slippa gå i dåliga skolor. Men för vissa politiker, som annars talar mycket om likvärdighet i skolan, är likvärdigheten uppenbarligen inte lika viktigt inom detta område.
Friskolornas riksförbund har evenemang i Almedalen måndagen den 2 juli till torsdagen den 5 juli. Här hittar du hela programmet.
Gå direkt till: Måndag | Tisdag | Onsdag | Torsdag
Plats för samtliga evenemang är segelfartyget Älva, kajplats 10 i Visby inre hamn.
Du kan ladda ner hela programmet som Pdf här.
Hur kan fristående förskolor och skolor medverka i praktiknära forskning? Och hur kan det leda till ett utvecklingsarbete på vetenskaplig grund?
Medverkande:
Marita Andersson, tidigare vd Inspira förskolor och skolor, styrelseledamot i Friskolornas riksförbund
Johan Sjölin, vd Pops Academy
Stig-Björn Ljunggren, moderator
Välkommen att prova på förskolepedagogik eller testa dina knopfärdigheter.
Visst går det att mäta kvalitet i förskolan! Men vad är det man mäter? Och hur går det till?
Medverkande:
Marita Andersson, tidigare vd Inspira förskolor och skolor, styrelseledamot i Friskolornas riksförbund
Marie-Hélenè Ahnborg, vd Ifous
Sandra Asp Axelsson, förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen i Lärarförbundet
Maria Stockhaus (M), riksdagsledamot
Helene Öberg (Mp), statssekreterare hos Gustav Fridolin
Stig-Björn Ljunggren, moderator
Politiker och friskoleföreträdare frågar ut varandra.
Medverkande:
Lars Stjernkvist (S), KSO Norrköping och Marcus Strömberg, vd AcadeMedia
Välkommen att prova på förskolepedagogik eller testa dina knopfärdigheter.
Vad betyder forskningsbaserat skolutvecklingsarbete? Att ta steget från beprövad erfarenhet till att alltmer stå på vetenskaplig grund? Vad blir det för skillnad? Och hur kan forskningsbaserad skolutveckling sträcka sig utanför den egna skolans ramar?
Medverkande:
Jan Blomgren, fil.dr i pedagogik, utvecklingsledare, Fridaskolorna
Jesper Grönlund, lärare och utvecklingsledare, Fridaskolorna
Stig-Björn Ljunggren, moderator
Välkommen att prova på förskolepedagogik eller testa dina knopfärdigheter.
Behovet av lärare är enormt, och det ökar. Så hur ska lärarbristen kunna mildras? Kan lärarnas arbete organiseras bättre? Kan vi hitta framtidens lärare där vi inte tittat förut? Kan teknik användas för att ge fler elever tillgång till de bästa lärarna?
Medverkande:
Sara Olsson, chef Språkcentrum, AcadeMedia
Fredrik Lindgren, vd Kunskapsskolan
Michael Svensson (M), riksdagsledamot
Matilda Ernkrans (S), ordförande utbildningsutskottet
Per-Arne Andersson, avdelningschef, SKL
Svante Tideman, 1:e vice ordförande, Lärarnas Riksförbund
Damian Brunker, head of academics, Int. Engelska Skolan
Stig-Björn Ljunggren, moderator
Politiker och friskoleföreträdare frågar ut varandra.
Medverkande:
Ebba Östlin (S), KSO Botkyrka
och Fredrik Lindgren, vd Kunskapsskolan
Välkommen att prova på förskolepedagogik eller testa dina knopfärdigheter.
Hur går det till när ett kollegium ska närma sig en praktiknära forskning? Vilka är utmaningarna för forskning i klassrum med lärare och elever? Hur bidrar praktiknära forskning till måluppfyllelse och förbättrad undervisning?
Medverkande:
Sarah Stridfeldt, skolchef, AcadeMedia/NTI- och IT-Gymnasiet
Ellen Lindqvist, skolchef, AcadeMedia/NTI- och IT-Gymnasiet
Stig-Björn Ljunggren, moderator
Välkommen att prova på utomhuspedagogik eller testa dina knopfärdigheter.
En fullgjord gymnasieutbildning är grundläggande för goda förutsättningar på arbetsmarknaden. Hur kan genomströmningen i gymnasieskolan öka? Och hur kan näringslivets behov av personal med rätt utbildning tillgodoses?
Medverkande:
Jan Vikström, ägare och affärsutvecklare, Lärande i Sverige
Marianne Jakobsson, vd, Lärlingsgymnasiet
Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv
Erik Bengtzboe (M), utbildningspolitisk talesperson
Lina Hultqvist, ordförande, Sveriges Elevkårer
Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, Socialdemokraterna
Ulla Hamilton, moderator
Välkommen att prova på utomhuspedagogik eller testa dina knopfärdigheter.
Politiker och friskoleföreträdare frågar ut varandra.
Medverkande:
Erik Bengtzboe (M)
Jan Vikström, grundare Lärande i Sverige
Hur kan skolor medverka i och samverka med praktiknära forskning? Och hur kan skolutvecklingsarbete ske på vetenskaplig grund?
Medverkande:
Marie Pilfalk, verksamhetschef Broholmsskolan
Magnus Selberg, vd Nya Läroverket
Stig-Björn Ljunggren, moderator
Välkommen att prova på utomhuspedagogik eller testa dina knopfärdigheter.
Många elever har behov av anpassningar i undervisningen. Hur skapas då en skola för alla? Hur säkras en långsiktig inkludering? Är särskilda undervisningsgrupper alltid rätt? Eller är inkludering alltid rätt?
Medverkande:
Marie-Hélène Ahnborg, vd Ifous
Fredrik Malmberg, generaldirektör, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM)
Lisa Norming, rektor, Kunskapsskolans resursskola
Marie Pilfalk, verksamhetschef, Broholmsskolan
Ulrica Carlsson (C), riksdagsledamot, Centerpartiet
Matilda Ernkrans (S), ordförande utbildningsutskottet, Socialdemokraterna
Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd – SVEA
Stig-Björn Ljunggren, moderator
Politiker och friskoleföreträdare frågar ut varandra.
Medverkande:
Benjamin Dousa, ordf. MUF
Lars Leijonborg, ordf. Friskolornas riksförbund
Vi beklagar att vi tyvärr har vi tvingats ställa in ovan evenemang.
Välkommen att prova på utomhuspedagogik eller testa dina knopfärdigheter.
Ena dagen vill (S) att friskolor stoppas. Nästa dag presetaras det stora behovet av skolplatser som Sverige står inför. – Det naturliga hade varit att i stället för att stoppa friskolor som är aktiebolag från att växa, bjuda in välfärdsföretagen till samtal om hur vi gemensamt löser den enorma utmaningen som välfärden står inför, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.
Igår meddelade civilministern och gymnasieministern att de vill ha ett stopp för friskolor som är aktiebolag, i väntan på ett nytt förslag som begränsar friskolornas rörelsemarginaler.
Men idag beskriver deras kollega, finansminister Magdalena Andersson, att det finns ett enormt behov av bland annat nya förskolor och skolor med anledning av den demografiska utvecklingen.
– Det naturliga hade varit att i stället för att stoppa friskolor som är aktiebolag från att växa, bjuda in välfärdsföretagen till samtal om hur vi gemensamt löser den enorma utmaningen som välfärden står inför. Nu läggs hela bördan för utbyggnaden inom för-, grund- och gymnasieskolan på kommunerna. Det behöver inte vara så, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.
– Det är sorgligt att Socialdemokraterna blåser till konflikt på ett sätt som riskerar att påverka utvecklingen inom välfärdsområdet och att försämra tillgången till bra förskolor och skolor. Frågan är vad partikollegorna ute i kommunerna tycker om gårdagens utspel, inte minst i de 17 kommuner som har över 100 000 invånare och där 60 procent av Sveriges befolkningsökning i gruppen 0-19 år beräknas ske till 2025.
– Våra medlemmar är bereda att hjälpa till i arbetet med att utveckla välfärden, säger Ulla Hamilton.
Länkar:
Rapport: Den snabba tillväxten av unga åldersklasser och framtida behov av friskoleplatser (Pdf)
Videointervju med rapportförfattare Peter Stein
Filmat seminarium om den demografiska utvecklingen där Peter Stein och SKL presenterar prognoser
För kommentarer:
Ulla Hamilton, vd
072-529 27 70, ulla.hamilton@friskola.se
För upplysningar:
Magnus Johansson, presskontakt
072-222 78 04, magnus.johansson@friskola.se
Riksdagen har nu i veckan fattat beslut om några regeringsförslag på skolområdet som ni nedan kan läsa mer om. Vi återkommer med en sammanställning av alla de nya lagar och förordningar som börja gälla under sommaren.
Sammanställningen kommer att finnas tillgänglig vid övriga publicerade råd på friskola.se när den är klar.
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om hur personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet. Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas på utbildningsområdet i den utsträckning som är nödvändigt. Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddslag som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till alla de delar av den svenska skolan, därför införs nu kompletterande bestämmelser. Bestämmelserna innebär ändringar i fyra lagar. Bestämmelserna innebär till exempel att ett privat företag som driver skolverksamhet får rätt att behandla känsliga personuppgifter på samma sätt som kommunerna. Syftet med lagändringarna är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagbrott på utbildningsområdet kan behandlas i den utsträckning som är nödvändigt. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.
Läs mer: Personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet (UbU28)
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag som handlar om att fler elever ska klara behörighet till gymnasieskolan. Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.
Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.
Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla redan den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019.
Läs mer: Fler nyanlända elever ska klara behörighet till gymnasieskolan (UbU31)
Riksdagen har däremot sagt nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program. De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram. I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.
Läs mer: Inga ökade möjligheter till grundläggande behörighet (UbU30)