År: 2018

I rapporten ”Tid för lagliga bidragsbeslut” (2018) visade Friskolornas riksförbund att det är många kommuner som inte uppfyller lagstiftningens krav när det gäller kommunikation av skolpengsbeslut.

Förbundet har anmält bristerna till Skolinspektionen och i sitt svar tydliggör myndigheten vad som gäller:

• De förklarar hur kommunens beslut ska vara utformat för att det ska vara möjligt att överklaga
• De påpekar att Skolinspektionen hanterar anmälningar om att kommuner inte hanterar frågan korrekt
• De skriver att fristående huvudman som inte får ett enskilt beslut ska begära att få det av kommunen

Här hittar du Skolinspektionens svar till Friskolornas riksförbund (Pdf).

Spara papperet – det kan vara bra att ha i framtiden.

Bifogat finns några snabba kommentarer med anledning av en del påståenden som gjordes vid den pressträff som Anna Ekström och Ardalan Shekarabi hade idag.

Vi kan konstatera att Sverige har ett unikt system – men det är inte så som ministrarna menar utan

• Vi har till skillnad från de flesta andra länder ett sammanhållet skolsystem för privata och offentliga skolor. I de flesta andra länder är det två helt skilda system.
• I Sverige följer skolpengen eleven.
• Det är inte tillåtet för en friskola att välja elever i Sverige, till skillnad från t ex Danmarks friskolor.
• Det är kommunen som bestämmer skolpengsnivån.
• Det är inte tillåtet att ta ut avgifter (i Danmark kostar det tex drygt 2000 kr/månad att ha en elev i en friskola och det finns inget tak för avgiften).

Sammantaget innebär detta att det redan idag finns en begränsning när det gäller ekonomin. Dessutom granskas de ekonomiska förutsättningarna mycket noggrant av Skolinspektionen. De menar att det måste finnas en buffert.

Samband dålig kvalitet vinstdrivande skolor

Det finns inget visat negativt samband mellan vinstdrivande skolor och kvalitet. Detta borde Reepalu ha tittat på men han gjorde inte det. Och läser man bifogad rapport så kan man förstå varför – för den visar att det finns ett positivt samband.

Lönsamma kunskaper. Sambandet mellan vinst och kvalitet i svenska grundskolor

Gemensam antagning

S vill införa en gemensam antagning, där kommunen hanterar denna. Frågan om gemensam antagning och kö har utretts av Skolkostnadsutredningen och avvisats.

Skillnaden allt mindre när det gäller elevernas bakgrund

De hävdar att friskolor har ökat segregationen. Den största orsaken till segregationen är boendesegregationen i kombination med närhetsprincipen. Ett obligatoriskt skolval skulle skapa dels kunskap om att man kan välja skola, dels minska boendesegregationens genomslag. Det visar också denna rapport.

Ju fler elever som går i friskolor – desto mindre blir skillnaden när det gäller elevernas bakgrund. Detta framgår också av följande diagram.

 

Lärarnas villkor

De hävdar att lärare har sämre villkor än kommunala. Det håller uppenbarligen inte lärarna med om eftersom resultatet skiljer sig kraftigt åt hur lärare ser på sin arbetssituation, vilket framgår av den nyligen genomföra Jobbhälsoindex Skola.

Kunskapsresultaten och friskolorna

De hävdar att kunskapsresultaten har sjunkit kraftigt sedan friskolereformens genomfördes. IFAU har visat att resultatfallet började redan på 1980-talet, före reformen. Dessutom så gladde sig ju regeringen nyligen åt de förbättrade PISA-resultaten. Dessutom så gladde sig ju regeringen nyligen åt de förbättrade PISA-resultaten. Och då var det fler elever än någonsin som gick i friskolor. Och PISA rättas av andra än skolan. Här finns hela rapporten.

Skolsegregationen

Skolverket har i rapporten om familjebakgrundens betydelse för skolresultaten konstaterat att skillnaden mellan skolor i allt högre utsträckning beror på annat än elevernas bakgrund – det handlar bl a om vad som händer i klassrummet, motivation bland lärare och elever osv. Rapporten visar också att det framförallt är bland elever födda utomlands som skolans kompensatoriska uppdrag inte lyckas. För svenskfödda elever har familjebakgrundens betydelse förändrats endast marginellt.

Se även film från frukostmöte där forskare kommenterar och ifrågasätter Skolverkets slutsatser och menat att de är långtgående slutsatser på ett skakigt underlag.

Betygsinflation

Betygsinflationen är inte ett friskoleproblem utan ett systemfel. Skolverket visar att problemet finns i såväl fristående som kommunala verksamheter.

Barnboomen

Vi har framför oss en otrolig utveckling när det gäller barn och ungdomsgrupperna. Det handlar om nästan 400.000 i åldern 0-19 år fram till 2027. Det framgår av denna rapport. Hur ska kommunerna klara detta ensamma?

Hur ser friskole-Sverige ut egentligen

Här ser du hur ägarbilden ser ut för friskolorna i Sverige. Fakta kommer från Skolverkets enhetsregister.

 

Läs mer på localhost/friskola

Du kan också se ett antal intressanta intervjuer på vår youtubesida.

 

Till slut –  Vem talar om svinnet i offentlig sektor?

Seminarium 28 juni: ”Vart är den svenska välfärden på väg?”

 

 

– Cyniskt av Socialdemokraterna att välja att fokusera på de skolor där 18 procent av eleverna går, i stället för resterande 82 procent. Individens behov och önskemål saknas helt, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Idag kom Socialdemokraterna med nya besked om sin skolpolitik. Alla förslag riktade udden mot friskolor och möjligheten att välja skola.

– Det är cyniskt av Socialdemokraterna att välja att fokusera på de skolor där 18 procent av eleverna går, i stället för resterande 82 procent. Det kommer återkommande rapporter om stora brister när det gäller ordning och reda, kunskapsuppföljning, bristande resultat och ledarskap i kommunala skolor, med det blundar Socialdemokraterna för. Individens behov och önskemål saknas helt, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Det fria skolvalet har starkt stöd och friskolor och skolval är en motvikt mot boendesegregation och dåligt fungerande kommunala skolor. Friskolorna är också nödvändiga för att klara kommande behov av skolplatser.

– Många Socialdemokratiska kommunpolitiker blir nog oroliga av det här utspelet som skulle innebära att friskolor inte kan bira till att avlasta kommunerna med att erbjuda bra skolor. De kommande åren växer gruppen 0-till-19-åringar med 390000. Om dessa förslag blir verklighet så får kommunerna ta hela den investeringskostnaden själva. Dagens utspel är orimligt och verklighetsfrämmande mot bakgrund av denna enorma utmaning som finns på välfärdsområdet, säger Ulla Hamilton.

– Valfrihet är en motvikt till närhetsprincipen som ensamt är det absolut största orsaken till segregerade skolor. Utan valfrihet slår boendesegrationen igenom fullständigt i skolorna och eleverna blir fast i sina bostadsområden. Därför borde alla kommuner ha ett obligatoriskt skolval.

Lärare i friskolor trivs bättre

Årets Jobbhälsoindex visar att lärare i friskolor är mer positiva till villkoren på deras arbetsplatser.

– Friskollärare hinner med arbetet bättre, är mer nöjda med högsta ledningen och de är också mer stolta över att berätta var de jobbar. Det finns helt enkelt inget samband mellan lönsamhet och dålig kvalitet i skolor, som ministrarna påstår. Forskare vid bl a IFN har visat att det tvärtom finns ett samband mellan just vinst och kvalitet, säger Ulla Hamilton.

Flera av de förslag som Socialdemokraterna lämnar idag har redan utretts och avfärdats av antingen utredaren själv eller av riksdagen. Så är det med förslaget om gemensam antagning och förslaget om vinstbegränsning.

För kommentarer:

Ulla Hamilton, vd

072-529 27 70, ulla.hamilton@friskola.se

För upplysningar:

Magnus Johansson, presskontakt

072-222 78 04, magnus.johansson@friskola.se

Det faktum att reglerna om placering/mottagande samt urval ser så olika ut för kommunala respektive fristående skolor torde i praktiken avsevärt försvåra införandet av en gemensam kö. En fristående skola har också ofta elever från flera andra, ibland ett stort antal, kommuner än lägeskommunen. Även i detta avseende skulle sannolikt ett system där lägeskommunen handhar en gemensam kö innebära flera praktiska utmaningar, eftersom lägeskommunen i så fall ska sköta antagningen även för elever som är bosatta i andra kommuner.

Dagens Nyheter hade en ledare i söndagens tidning där de, inspirerade av Järvaveckan, pläderade för bussning av elever från utanförskapsområden till andra skolor. Ett intressant grepp från en liberal tidning. Vart tog skolvalet vägen i detta sammanhang?

Dagens skolvalssystem när inte perfekt. Det är en stor brist att det alltjämt är många familjer som inte känner till att vi har möjlighet att välja skola i Sverige, och att man kan välja en fristående skola utan att det kostar pengar. Till skillnad från i princip alla andra länder så är det förbjudet för privata skolor att ta terminsavgift och en friskola får inte heller välja elever. Finns det plats så måste man ta emot eleven. Den svenska modellen är att pengen följer eleven, rik som fattig kan välja en friskola. Men många låginkomsttagarfamiljer känner tyvärr inte till att man kan välja. Därför har Friskolornas riksförbund under flera år pläderat för att det ska vara obligatoriskt att välja skola. Ett sådant system innebär att alla får information om att man faktiskt kan välja skola och det skapar ett incitament hos familjer till att ta reda på vad som skiljer skolor åt. Den statliga Skolkommissionen föreslog också att ett obligatoriskt skolval ska införas. Tyvärr har regeringen inte gått vidare med det förslaget. I stället ägnar sig nu bl a gymnasieministern åt att kritisera effekterna av det system som många kommuner har, närhetsprincipen.

Den som inte gör ett aktivt skolval hamnar i den skola som är närmast, den sk närhetsprincipen. Kombinationen av närhetsprincipen och boendesegregationen gör att boendesegregationen får fullt genomslag i skolan. Ett antal kommuner har valt att införa ett obligatoriskt aktivt skolval. I dessa kommuner är föräldrar och elevers kunskap om att man kan välja skola högre och det innebär också att det inte bara är de som är välinformerade (ofta högutbildade eller medelklassfamiljer) som väljer skola. Vi presenterade nyligen en rapport om hur det fungerar i de kommuner som har infört ett obligatoriskt skolval. Sedan kan DN har rätt när det gäller transporter. För en viktig del för att underlätta skolvalet är givetvis att det går att åka skolbuss, om avstånden är långa.

I Stockholm väljer välinformerade Rinkebyfamiljer bort Rinkebyskolan, vilket jag bloggat om tidigare. Stockholm har inte obligatoriskt skolval men där en väl utbyggd kollektivtrafik. Något som saknas på många håll i landet.

En annan kritik mot friskolorna är att det är så långa köer. Det är en intressant kritik som den som företräder det offentliga borde fundera på. Hur kommer det sig att det är så långa köer? Kan man göra något för att stimulera de skolor som uppenbarligen är så populära till att växa och därmed minska köerna? Det har vi inte hört något alls om. I stället talas det om att friskolor som är populära ska tvingas in i ett system där kommunen ansvarar för en gemensam kö. Denna tanke har avfärdats av en statlig utredning, Skolkostnadsutredningen. De konstaterade helt enkelt följande (s 147 osv.):

”Enligt våra direktiv ska utredningen här överväga en lösning där lägeskommunen görs ansvarig för administrationen av köer och antagning av elever även till de fristående skolor som är belägna i kommunen. En mer centraliserad organisation avseende ansökning och mottagande skulle rent principiellt kunna ha fördelar, dels när det gäller att skapa förutsättningar för en rättssäker och enhetlig antagning men också när det gäller intresset av att skapa en effektiv administration. Utredningen kan dock konstatera att det också finns en rad principiella och praktiska problem med en gemensam kö administrerad av lägeskommunen. Som ovan nämnts så gäller i dag olika regler för placering/mottagande samt urval av elever till kommunala och fristående skolor. Detta hänger samman med att kommuner och enskilda huvudmän har delvis olika uppgifter och ansvar. Att reglerna om placering/mottagande skiljer sig åt är därför en logisk och naturlig följd av ansvarsfördelning som i dag gäller på skolområdet. En kommuns övergripande uppgift och ansvar är att se till att elever hemmahörande i kommunen fullgör sin skolplikt och får sin rätt till utbildning tillgodosedd (i vissa situationer kan dock en kommun vara skyldig att tillhandahålla utbildning för en elev från en annan kommun). För kommunala skolor finns inget uttryckligt öppenhetskrav utan elever ska fördelas på skolor i första hand utifrån vårdnadshavarnas önskemål. Vid fler sökande än platser till en skola gäller en allmänt hållen närhetsprincip. För fristående skolor gäller som huvudprincip ett öppenhetskrav, när det finns fler sökande än platser ska urvalet göras enligt de grunder som Skolinspektionen godkänt för den aktuella huvudmannen. En fristående skola kan således sägas rikta sig till alla elever, oavsett om de är bosatta i den kommun där skolan ligger eller inte. Det faktum att reglerna om placering/mottagande samt urval ser så olika ut för kommunala respektive fristående skolor torde i praktiken avsevärt försvåra införandet av en gemensam kö. En fristående skola har också ofta elever från flera andra, ibland ett stort antal, kommuner än lägeskommunen. Även i detta avseende skulle sannolikt ett system där lägeskommunen handhar en gemensam kö innebära flera praktiska utmaningar, eftersom lägeskommunen i så fall ska sköta antagningen även för elever som är bosatta i andra kommuner. Ett system med gemensam kö och antagning skulle också innebära, i och för sig i en varierande grad beroende på hur systemet skulle utformas, att fristående skolor inte längre själva var ansvariga för antagning och urval till den egna verksamheten. En sådan ordning måste anses vara ett principiellt avsteg från den i dag rådande principen om lika villkor mellan fristående och kommunala verksamheter där enskilda huvudmän har hela ansvaret för sin egen verksamhet. Mot denna bakgrund väljer utredningen att inte lämna något förslag om en gemensam kö administrerad av lägeskommunen. Utredningen har också övervägt att föreslå att ett nationellt kösystem administrerat av Skolverket skulle inrättas. En principiell fördel med ett sådant system skulle kunna vara att det säkerställer en likvärdighet på nationell nivå vid tillämpning av regler om placering/mottagande och urval. Det skulle också kunna vara en fördel ur ett brukarperspektiv om ansökan till en skolenhet kan göras på samma ställe där nationellt jämförbar information om skolenheter finns. De administrativa utmaningarna med en sådan ordning, samt att det vore ett avsevärt ingrepp i såväl den kommunala självstyrelsen som i fristående skolors kontroll över sin egen verksamhet är dock av sådan karaktär att utredningen inte anser ett sådant förslag möjligt att genomföra.”

Samtidigt som friskolor anklagas för att vara segregerande (vilket inte är korrekt med tanke på att 85% av alla grundskoleelever går i kommunala skolor där närhetsprincipen råder) så förhindrar många kommuner, framför allt s-styrda, friskolor från att etablera sig i utanförskapsområden. Uttrycket ”Shame if you do shame if you don’t” är väldigt passande i friskoledebatten.

Friskolereformen infördes för 26 år sedan. Det är mycket som borde ha gjort för att informera om och underlätta skolvalet så att alla har kunskap och information för att göra det val som passar individen bäst. Dessvärre har detta missats i stor utsträckning. Forskaren Danny Kessel berättar om informationens betydelse för skolvalet i denna intervju. Kommunerna har informationsskyldighet om skolvalet, Skolverket har uppdrag att informera om skolvalet men det fungerar ändå inte som det borde. Många har skuld i detta. Men lösningen är inte att bussa elever, som ju i grunden innebär att skolvalet avskaffas. Lösningen är inte heller att kommunerna ska sköta antagningen till alla skolor.

Friskolemotståndarna vet att människor vill kunna välja skola. Det är därför de inte säger det de egentligen vill, stoppa friskolorna. Men det kan de inte säga när över 360.000 elever går i fristående skolor och antalet bara växer. Den svenska skoldebatten är märklig med sitt enorma fokus på huvudmannaskapet. Allmänheten tycker att skolan utvecklas åt fel håll. Det grundar de på hur det fungerar i klassrummet och de alarmerande resultat som presenteras från många kommunala skolor. Och visst finns det anledning till oro när resultaten ser ut som det gör, särskilt när vi tittar på pojkarnas skolresultat. Men lösningen på det ligger ju inte i systemfrågor som friskolor eller inte, gemensam kö eller inte.

Vi vet att många skolor fungerar dåligt. Det framgår inte minst av Skolinspektionens rapporter. Om de skulle granska de kommunala skolorna lika frekvent som de fristående så skulle nog skillnaden bli än tydligare. Varför handlar inte skoldebatten om vad som händer i klassrummet? Om hur ledarskapet fungerar i skolan? – Det är ju det som är det absolut viktigaste för att skolan ska förmedla de kunskaper som leder till att segregationen minskar. Om Sverige hade ett system som dessutom mäter progression, skolans förmåga att höja individens kunskapsnivå, så skulle vi få en ännu bättre grund för skolvalet.

En viktig anledning till varför många väljer friskolor är att de har fokus på kunskaper, ledarskapet är tydligt och där finns en god uppföljning.  Där ligger fokus på vart du ska i stället för var du kommer ifrån.

/

 

Kronans skola låg på topp 50 listan bland de som ”överpresterade” mest. Har de har gjort några förändringar när det gäller tex elevsammansättningen, kunde det förklara deras framgång? Svaret var nej. De jobbar mycket målmedvetet i enlighet med de framgångsfaktorer som lyfts i Maria Jarls mfl bok

I eftermiddag ska jag medverka på Järvaveckan. Det är bra att friskolorna bjuds in för att delta i panelen på skoldagen. Det finns många friskolor inom Järvaområdet som känner sig motarbetade av den nuvarande stadshusledningen. Det är tråkigt för dessa skolor gör ett viktigt socialt arbete förutom det faktum att de förmedlar kunskaper till eleverna. Den svenska skoldebatten har kommit att handla mycket om var eleverna kommer ifrån. Segregation, socioekonomiska bakgrundsfaktorer är ord som förmodligen får många träffar om man googlar. Skolverkets rapport om familjebakgrundens betydelse visar att det är uppenbart att det framförallt är när det gäller elever födda utomlands som skolan har problem med att klara det kompensatoriska uppdraget. För svenskfödda elever har familjebakgrundens betydelse för meritvärdet knappt förändrats. Det framgick tydligt vid vårt frukostmöte med Skolverket för en månad sedan. Se filmen här.

Förra veckan bjöd Skolverket in till rådslag för att bland annat tala om lärarbristen, ledarskapet i skolan och skolsegregationen. Skillnaden mellan skolors resultat har ökat. Det finns bra skolor och det finns dåliga skolor. Det som många talar om i debatten är att elevsammansättningen har betydelse för skolans resultat. Det är en oroande debatt. Det innebär att det är mycket fokus på var eleverna kommer ifrån. Elevens bakgrund får aldrig bli en ursäkt för en skolas resultat. Gävle, Nyköping är några kommuner som lyfts fram där man helt enkelt har lagt ner kommunal skolor i ytterområden och begränsat elevernas val på så sätt. Det är ett intressant experiment som kanske kan leda till bättre skolresultat, men det förutsätter ju att det finns en bra skolledning och lärare som har höga förväntningar på alla elever och att skolan har ett systematiskt kvalitetsarbete.

Vid rådslaget skulle vi diskutera Gävle-exemplet i grupper. Jag råkade sitta vid samma bord som personer från Kronans skola i Trollhättan. Den kommunala skola som för några år sedan drabbades hårt av den förfärliga attacken från en fd elev, som tog människors liv. När vi gjorde SALSA-rapporten i höstas – Sveriges bästa och sämsta grundskolor – så kunde jag konstatera att just denna skola låg på topp 50 listan bland de som ”överpresterade” mest. Således frågade jag nu om de har gjort några förändringar när det gäller tex elevsammansättningen. Kunde det förklara deras framgång? Svaret var nej. Däremot jobbar de mycket målmedvetet i enlighet med de framgångsfaktorer som lyfts i Maria Jarls mfl bok ”Att organisera för skolframgång – strategier för en likvärdig skola”. Det är beprövade, beforskade metoder som också i deras fall leder till bättre resultat.

Den svenska skoldebatten har en otrolig förmåga att hamna i en viss fåra, det är lite som miljödebatten. Ena dagen är det ett visst bränsle som ska gynnas, sedan är det plötsligt något helt annat. Nu visar det sig, vilket har varit känt länge, att närhetsprincipen i kombination med boendesegregationen leder till skolor där boendesegregationen får fullt genomslag (82% av elevsammansättningen beror på detta enligt IFAU), om inte eleverna nyttjar det fria skolvalet och väljer en annan skola. Effekterna av boendesegregationen används då av friskolemotståndarna som argument för att friskolor ökat segregationen. Då vill jag påminna om det som Skolverket visar i sin rapport, att under tidsperioden 2010-2015 så beror skillnaden mellan skolor till 57 procent på socioekonomiska bakgrundsfaktorer, men 43 procent beror på annat. Det är en kraftig förändring under senare år.

Andel av ökning av mellanskolsvariation i resultat som kan förklaras av ökad skolsegregation*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*Andel av ökningen som kan förklaras av skolors sammansättning i migrationsbakgrund, kön, om eleven är yngre eller äldre än typåret samt socioekonomisk bakgrund (bestående av föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och grad av bidragstagande). Källa: Skolverket

Detta ”annat” handlar enligt skolverket om elevernas ambitioner, lärarnas inställning till eleverna, dvs de har höga förväntningar på alla elever, ledarskapet i skolan, ordning och reda och säkert andra faktorer. Kort sagt under senare år så har det blivit än tydligare hur viktigt det är vad som händer i klassrummet och i skolan, oavsett elevsammansättningen. Det visar också Kronans skolas förbättrade resultat. Mot bakgrund av detta så kan man tycka att det rimliga borde vara att titta på de som åstadkommer goda resultat oavsett elevsammansättning, och lära sig av dem. Det känns rimligare än att skolbyråkrater ska börja skjutsa runt elever för att få en ”bättre blandning av elever”.

Och ett obligatoriskt skolval i fler kommuner sätter också fokus på rätt saker, hur fungerar skolan? Bidrar den till att höja elevens kunskapsnivå? Har de ordning och reda i klassrummen? Har skolledningen koll på resultateutvecklingen och att varje elev får den hjälp och stöd som hen behöver för att nå sin högsta potential kunskapsmässigt? Det visar den rapport som vi presenterade för någon månad sedan och som också kommer att tas upp på ett seminarium i Almedalen. Att många elever på Järvafältet redan idag nyttjar möjligheten att välja en annan skola än den närmsta har jag skrivit om nyligen. Rinkebyskolan väljs bort av varannan närboende elev.

 

Att nästan hälften av alla lärare i kommunala skolor anser sig inte hinna med jobbet under arbetstid och bara en av 5 anser att det finns möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning mot var tredje i friskolor är ju också ett intressant resultat som länder till eftertanke – eller vad säger civilministern?

Debatten om friskolor är intressant på många sätt, men än mer beklämmande. Om tidningarnha ägnade sig åt sant och falsk granskning av ledande socialdemokraters uttalanden om välfärdsföretag så skulle det finnas minst en artikel varje dag där man kunde konstatera att det inte är korrekt det som påstås om tex friskolor, privata vårdföretag eller omsorgsföretag. Senast igår hade DN en artikel om att Lena Hallengren var helt ute och ”cyklade” i påståenden om Attendo.

Igår presenterade vi en rapport om hur lärare och andra medarbetare i skolan ser på sin arbetsplats. Resultaten kan delas upp i kommunalt respektive privat anställda. Resultaten är slående. De som jobbar i friskolor är så mycket mer nöjda. Illustrativt nog har knappt någon media alls varit intresserad av att skriva om denna rapport. När 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor borde det vara intressant att nästan hälften av alla lärare i kommunala skolor anser sig inte hinna med jobbet under arbetstid. Att det dessutom är bara en av 5 som anser att det finns möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning mot var tredje i friskolor är ju också ett intressant resultat som länder till eftertanke.

 

Samtidigt har vi en civilminister som ständigt påstår att lärare som jobbar i friskolor mår dåligt och har en sämre arbetsmiljö. Man kan undra om han över huvudtaget har talat med en lärare son jobbar i en fristående skola. Det som Jobbhälsoindex skola 2018 visar är bland annat;

• Lärare hos privata huvudmän anser i större utsträckning att den fysiska arbetsmiljön är bättre
• Lärare hos privata huvudmän är mer positiva till ledningens förmåga
• Lärare hos privata huvudmän anser att organisation och administration fungerar bättre
• Lärare hos privata huvudmän är mer stolta över att tala om var man är anställd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Undersökningens resultat är slående, av 48 svar så är det hela 31 som har ett positivt balansvärde på 5 eller mer i friskollelärarnas svar. De kommunala lärarna har ett positivt balansmått när det gäller frågan om de anser att arbetet är meningsfullt. Det svarar 83 procent av de kommunala lärarna ja på mot 72 procent av friskolelärarna.

Undersökningen visar också att friskolemedarbetarna i stort är mer nöjda med sin arbetsplats än de som jobbar i kommunala skolor.

 

Undersökningens resultat stämmer överens med andra liknande undersökningar. Skolinspektionens enkäter visar också detta. Jag vill också påminna om den undersökning som SCB gjorde nyligen – detta mot bakgrund av finansministerns påstående i media igår att de som jobbar i friskolor säkert vill jobba i kommunala skolor om det inte skulle vara möjligt att jobba vidare i friskolor pga orimliga ekonomiska förutsättningar – att nästan varannan bland de som jobbar i friskolor säger att de inte är intresserade av att övergå till att jobba i en kommunal skola. Och ser man till det resultat som Jobbhälsoindex-rapporten visar så är det kanske inte ett så förvånade.

Man kan ju undra varför regeringen driver en politik, som ju lyckligtvis röstades ner i riksdagen igår, som skulle få till följd att lärarbristen (som redan nu beräknas uppgå till ca 80.000 2031 enligt Skolverket) skulle förvärras än mer. Det är ca 61.000 som jobbar i friskolor idag. Och man kan ju fundera på hur de tänker om framtiden som idag jobbar i kommunala skolor när de har den syn som de återger i enkäten, på sin arbetsplats. Hur länge kommer de att stå ut?

Det är dags för landets regering att se hur verkligheten ser ut i skolSverige. Och det är viktigt att lära av de goda exemplen, som självfallet också finns i kommunala skolor. Men de är uppenbarligen mer frekventa i friskolorna – om man får tro lärarna. Och det måste man ju – eller hur civilministern?

Riksdagen gick emot regeringens kritiserade förslag om vinsttak för välfärdsföretag. Men den förändrade ägar- och ledningsprövningen som röstades igenom kommer innebära skarpare krav på både fristående förskolor som skolor.

Riksdagen röstade torsdagen den 7 juni, som många förväntat sig, nej till regeringens förslag om ett vinsttak för privata aktörer inom välfärden. Förslaget har kritiserats av flera tunga remissinstanser, utredningens egna experter och även av lagrådet.

Däremot röstade riksdagen ja till ett förslag om ändrad ägar- och ledningsprövning av välfärdsföretag. Syftet med lagändringen är att komplettera den nuvarande prövningen så att samma grundläggande kvalifikationskrav ska gälla för etablering av tillståndspliktig verksamhet inom hela välfärdssektorn.

Det handlar om nya krav på både styrelsens och ägares kompetens och lämplighet, men också om hårdare krav när det gäller ekonomi.

Kommunerna prövar de fristående förskolorna

Reglerna kommer att gälla redan från den 1 januari 2019. Så fort en ny styrelse väljs eller nya ägare träder in, ska dessa prövas utifrån de nya reglerna och bestämmelserna. Det gäller även de skärpta ekonomiska kraven, både vid godkännande och den regelbundna tillsynen.

Reglerna kommer att påverka både fristående förskolor och skolor. För skolorna är det Skolinspektionen som gör prövningen, för de fristående förskolorna ska prövningen göras av kommunen där förskolan finns.

Reglerna borde utformats annorlunda

Det går idag inte att säga exakt hur kommunerna och Skolinspektionen kommer att omsätta det nya regelverket i sin prövning, men det är de som har bestämmanderätten kring detaljutformningen.

För huvudmän av fristående skolor är tillståndskraven redan hårda jämfört med vissa andra delar av välfärden. Friskolornas riksförbund är ändå inte emot en skarpare tillståndsprövning, men ser flera stora problem med de nya reglerna och tycker att de borde utformats annorlunda.

Gudrun Rendling, förbundsjurist på Friskolornas riksförbund, menar att kraven i ägarprövningen borde förtydligas och inte vara lika omfattande. Och att särskilt små verksamheter kommer att drabbas av de nya reglerna.

– Kriterierna som ägare och styrelse ska prövas emot är otydliga och kan leda till godtycklighet vid prövning och tillsyn. Det kommer ställas kunskapskrav om olika juridikområden som till exempel arbetsrätt, arbetsmiljö, skoljuridik och ekonomi för att få äga och styra en fristående skola. Det räcker inte som nu att man kan köpa en sådan tjänst, men en styrelse måste kunna ha möjlighet att på annat sätt skaffa verksamheten den kompetens som behövs, till exempel genom medlemskap i arbetsgivarförening, konsulttjänster eller liknande. Mindre verksamheter kommer att få svårt att uppfylla kompetenskraven för ägare och styrelse och kan därför få svårare att starta.

Gudrun Rendling välkomnar vandelsprövning, men menar att den går för långt i det nya regelverket.

– Att ägare, styrelse och alla som kan ha ett väsentligt inflytande över verksamheten ska genomgå en vandelsprövning är bra. Men de nya reglerna innebär att man måste lämna utdrag ur brottsregistret som är betydligt mer omfattande än de som lärare lämnar. Alla eventuella brott ska ingå, även mindre. Men en fortkörning kanske inte ska värderas lika hårt som ett våldsbrott? Där borde bedömningen av vilka brott som ska räknas in ändras.

– Även utdrag från UC och Skatteverket krävs. Den som ska sitta i styrelse eller äga en skola måste ha en fläckfri bakgrund, säger Gudrun Rendling.

Enklare att dra in tillstånd

Med de nya reglerna blir det enklare för tillståndsmyndigheterna att dra in ett tillstånd utifrån enbart en risk för svag ekonomi och det kommer att kunna göras utan föregående föreläggande.

– Det betyder att det kan räcka med signaler om till exempel minskat elevantal som i sin tur kan leda till att verksamheten inte går ihop ekonomiskt för att dra in ett tillstånd. Trots att skolan skulle kunna räddas ekonomiskt på annat sätt, säger Gudrun Rendling

– Om dålig ekonomi leder till brister i verksamheten ska självklart tillsynsmyndigheten gripa in. Men med de nya reglerna ges en befogenhet som sätter vanliga redovisningsprinciper ur spel. En förskola eller skola kan stängas redan innan det funnits möjlighet att till exempel upprätta kontrollbalansräkning eller att överlåta verksamheten till någon annan med större ekonomiska ”muskler.

Friskolorna får betala

När kontrollen nu ska utvidgas innebär det också att den blir dyrare. Och det är friskolorna själva som får stå för kostnaderna.

– Godkännande och ägarprövning ska ske genom avgiftsfinansiering. Det alltså den som ansöker som får betala avgiften för ansökan, ägarprövning och tillsyn. Det är sagt i förslaget att avgifterna ska differentieras, men det kommer ändå att bli en betydande kostnad för alla. Dessutom drabbar det enbart fristående verksamheter i det här skedet – de kommunala behöver ju inte genomgå samma prövning och ekonomiska tillsyn, säger Gudrun Rendling.

 

SvTs program Svenska Nyheter den 30 mars 2018 tog ställning i en fråga som är minst sagt kontroversiell i den offentliga debatten. Programledaren har dessutom uppmanat allmänheten att agera på ett sätt som har förorsakat tredje man ekonomisk skada. I debatten efter programmet har företrädare för programmet dessutom uttalat sig på ett sätt som innebär att det framstår som tydligt att ambitionen var ett inlägg i debatten om friskolor

Nedan finns den anmälan som förbundet har skickat in av programmet Svenska Nyheter som sändes den 30 mars 2018. Ett partiskt agerande som förorsakade många av våra medlemmar extra arbete och därmed också extra kostnader. Att ett public service företag agerar på detta sätt, som drabbar tredje man, är helt orimligt och leder förhoppningsvis till klander för att de har brustit när det gäller bl a kravet på opartiskhet och att inte ta ställning i en kontroversiell fråga.

 

Anmälan av Svenska Nyheter 30 mars 2018

Undertecknad vill med detta anmäla SvTs program Svenska Nyheter. Skälet är att inslaget inte var förenligt med kraven på saklighet och inslaget måste ses som ett ställningstagande i en kontroversiell fråga. Det är särskilt anmärkningsvärt att SvT utnyttjar sin mediala genomslagskraft i en fråga, som den om friskolor som står högt på den politiska agendan och är en tydlig konfliktfråga i partipolitiken, genom att uppmana allmänheten att agera gentemot friskolor på det sätt som skedde. Public service har till och med underlättat för människor att agera mot de av redaktionen utvalda friskolorna.

Den 30 mars 2018, långfredagen, sände SvT ett avsnitt av programmet ”Svenska Nyheter”. I detta program uppmanade programledaren Jesper Rönndahl allmänheten ”ställ era barn i kö på skolko.svt.se” Han informerade tittarna om att SvT hade tagit fram ”…en hemsida som automatiskt sätter ditt barn i kö på de populäraste friskolorna i ditt län eller i hela Sverige om du vill. Detta är på riktigt, dina licenspengar har gått till detta. Gå in på skolko.svt.se, fyll i era personuppgifter och följ instruktionen så kommer ditt barn att hamna i alla friskoleköer som du vill.” Jesper Rönndahl uppmanade också tittarna att sprida detta i sociala media till alla som ni kan.

SvT hade således utformat ett formulär där allmänheten kunde ställa barn i kö till en eller flera friskolor runt om i landet. Totalt fanns det länkar till ca 200 skolor och det gick att göra köregistreringar till samtliga på en gång. Eftersom det var påskhelg så tog det till tisdagen innan effekterna av denna uppmaning märktes på friskolor runt om i landet.

Friskolornas riksförbund är landets största branschorganisation för fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor. En majoritet av friskolehuvudmännen är medlemmar hos oss. När påskhelgen var över och alla var tillbaka på jobbet så noterade flera av våra medlemmar att det inkommit väldigt många köregistreringar under helgen. Det var uppenbart att anledningen till detta var uppmaningen från SvTs ”Svenska Nyheter”.

Vi blev kontaktade av drabbade medlemmar som bad oss agera mot SvT. Undertecknad sökte kontakt med ansvariga på SvT för få dem att inse vilka effekter deras program har fått för våra medlemmar och att de därmed skulle ta bort formuläret från nätet. Programansvariga fanns inte på plats, ej heller SvTs vd. Trots kontakter med jurister och andra personer på SvT, där undertecknad bad dem att ta bort formuläret från nätet, så togs det inte bort.

Under eftermiddagen den 3 april fick undertecknad kontakt med den som är programansvarig för programmet, Mats Grimberg. Han menade att det är ett ”satirprogram” som ”testar gränserna” och att frågan om formulärera skulle tas bort var en ”publicistisk bedömning”.

Att anta elever är en myndighetsutövning

Att anta elever till en skola är ingen lek, det är en strikt reglerad myndighetsutövning. Det innebär att de skolor som drabbades av mängder av kö-anmälningar, i vissa fall tusentals, måste hantera varje enskild anmälan i enlighet med regelverket. Den/de person/er som gjort anmälan måste kontaktas och bekräfta att det var en seriös anmälan för att få en friskoleplats på just den skolan.

Möjligheterna att skicka massanmälningar togs bort under tisdagen. Detta tack vare att leverantören av programvaran till friskolornas system lade in en spärr. Det var således inte SvT som agerade för att minska effekterna av sin uppmaning till allmänheten.

Under de dagar som följde valde olika företrädare för SvT att söka framställa effekten av denna spam-verksamhet som mindre än det våra medlemmar faktiskt upplevde. Det framgår av bif artiklar.

De hävdade också att de hade säkerställt att formuläret inte skulle kunna missbrukas genom att påhittade personnummer användes för registrering. Bifogade exempel på inskickade anmälningar visar att detta inte stämmer. När programmet sändes en vecka senare, 6 april 2018, valde också Jesper Rönndahl att raljera över det extra arbete som hans uppmaning veckan innan hade lett till för många friskolor runt om i landet. Programledaren menade att det bara var 994 barn som sökt och fortsatte ”Det är faktiskt riktiga barn som har sökt, sluta kalla dem för spam oavsett vilket samhällsskikt de kommer ifrån så är det lite väl hårt. För som vanligt glömdes ju barnen bort, Friskolornas riksförbund fokuserade på kostnader.”

Att framställa det som att Friskolornas riksförbund kallar barn för spam är helt vilseledande. Det var uppmaningen att använda sig av formuläret, som i sin tur ledde till att ett stort antal mail skickades till de friskolor som fanns med i SvTs urval, som var spam. Ett stort antal av de ansökningar som kom in var inte seriösa.

Regelverket

Av Myndigheten för press, radio och TVs hemsida framgår det vilka krav och regler som gäller för bland annat public service tv.

Det handlar bland annat om nedanstående regler.

Opartiskhet

Att vara opartisk är att ha ett neutralt förhållningssätt till något utan att blanda in vinklade åsikter. För en programverksamhet innebär opartiskhet i huvudsak tre saker.

• Om någon blir klart utpekad och kritiserad ska denne få möjlighet att bemöta kritiken.
• Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas på ett ensidigt sätt.
• En representant för programföretaget får inte ta ställning i en kontroversiell fråga.
Kravet på opartiskhet hindrar inte att ett inslag kan ha en kritisk utgångspunkt eller särskild vinkel. Public service-företagen är skyldiga att kommentera olika händelser, stimulera till debatt och granska företag, myndigheter och organisationer. Med public service-företagens skyldighet att kommentera följer också ett visst utrymme för värderande omdömen.

Ställningstagande i en kontroversiell fråga

Programledare, reportrar och andra som kan uppfattas som företrädare för programföretaget får inte göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor. I krönikor, kåserier och recensioner finns dock ett utrymme för kritiska och värderande omdömen, förutsatt att inslagets karaktär kan antas stå klar för publiken.

Saklighet

Uppgifter som är av betydelse ska vara korrekta. Inslag får inte vara vilseledande, till exempel genom att betydelsefulla uppgifter utelämnas. Om programföretaget har gjort en rimlig kontroll före sändning och uppgifter senare visar sig vara felaktiga, så strider inte inslaget mot kravet på saklighet. En felaktig sakuppgift måste dock alltid rättas när det är befogat.

Mediets genomslagskraft
Den som sänder tv i marknätet ska ta hänsyn till genomslagskraften i radio och tv när det gäller utformning, ämnen och tiden för sändning. Bestämmelsen tillämpas vid bedömning av program som innehåller eller behandlar till exempel våld, sex och droger och innebär att programföretagen ska visa varsamhet. Program som kan uppfattas som uppmaning till brott är inte är tillåtna. Det är inte heller tillåtet med inslag som är uppenbart kränkande för något av könen eller mot människor med viss hudfärg, nationalitet, religion eller sexuell läggning. Tillämpningen av bestämmelsen påverkas bland annat av om det är program eller inslag med en satirisk eller skämtsam karaktär.
Ensidig behandling av ett ämne eller en händelse
Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas ensidigt så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar. Det är dock tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, om det klart framgår av programmet eller program-presentationen. En ensidig framställning i ett program kan balanseras av ett annat program.

Frågan om saklighet samt ställningstagande i en kontroversiell fråga

Det är uppenbart att redaktionens avsikt var att ta ställning i en kontroversiell fråga. På det sätt som detta skedde har man också brustit när det gäller saklighet. Michael Lindgren, Svenska Nyheters producent, säger i en artikel i SvD 5 april

”Vi försöker hitta teman som skaver lite, i detta fall är det den ömma tån att vi systematiskt sviker barnens grundläggande rätt till en bra och likvärdig skola.” Han menar också att friskolorna har medfört att medelklassen har ”skapat sina egna små Lundsberg”.

Det är uppenbart politiska ställningstaganden i frågor som är mycket heta politiska frågor. Programmet gav dessutom intryck av att det bara var välbärgade personer som hade barn i friskolor och syftet var att ”minska segregationen” i friskolorna.
Av det mail som undertecknat fick från Camilla Hagert SvT, se bilaga, framgår det också att ”Redaktionen beklagar att det blivit en ökad arbetsbelastning p g a oseriösa ansökningar till enskilda skolor. Det var inte redaktionens avsikt när de gjorde satir av skolverkets färska rapport om likvärdighet i skolan. De ville sätta fingret på en öm punkt – glappet mellan praktik och principen om alla barns rätt till en bra och likvärdig skola.” En annan kommentar har varit att skälet till att de uppmanade allmänheten till att fylla i och skicka in formuläret var att de ansåg att det är ”synd att det är så många som inte känner till att man kan välja friskola så de vill underlätta för dem”. Redaktionens ambition var alltså att få en medial genomslagskraft.

Utformningen av formuläret gav ett intryck av att vara seriöst. Det bekräftades också genom de kontakter som friskolehuvudmännen sedan fick när de tvingades kontrollera med de personer som skickat in kö-anmälan om den var allvarligt menad, dvs att de faktiskt ville ha en skolplats. Dock var formuläret ofullständigt, det framgick till exempel inte till vilken årskurs som barnen önskade en plats. Hela denna hantering har medfört stora extra kostnader för de friskolor som drabbats. Dessutom inträffade detta precis under den tidsperioden där friskolorna förbereder information inför höstterminens antagning.

Programmets genomslagskraft har påverkat de utvalda friskolorna

Svenska Nyheter uppmanade allmänheten att använda sig av deras formulär. Trots att de fick klart för sig att detta lett till i princip spam-kampanj mot ett antal friskolor, dvs att tredje man drabbades, så agerade de inte för att minska skadan. När det gäller mediets genomslagskraft så gäller att ”Program som kan uppfattas som uppmaning till brott är inte är tillåtna.”

Svensk lagstiftning reglerar i brottsbalken ”Oredligt förfarande”. Det är ett brott enligt 9 kap 8 § brottsbalken som lyder: ”Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, förfar oredligt i det han medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för oredligt förfarande till böter eller fängelse i högst två år.”

Oredligt förfarande handlar således om att någon, med hjälp av vilseledande information, förorsakar ekonomiska skada för annan. Det krävs ingen egen vinning för att rekvisitet ska gälla. I detta fall har skada uppstått hos mottagaren i form av merarbete.

Bara det faktum att det skett kan leda till åtal. Frågan i detta fall handlar om public service och en verksamhet som omfattas av tryckfrihetsförordning mm. Men det är relevant i sammanhanget att uppmaningen från programmet har medfört att många har agerat.

SvT hävdade att de har säkerställt att det bara kunde vara korrekta anmälningar med riktiga personnummer som kunde skickas vidare via det formulär som de hade konstruerat. Det stämmer inte. Effekterna av detta tilltag har varit omfattande hos många av våra medlemmar. Här är några exempel:

Det har också framgått av de kontakter som friskolorna har haft med de föräldrar som följt programmets uppmaning och nyttjat formuläret, att dessa inte insett vilka effekter deras agerande skulle få. De som passade på att göra ansökan till många skolor har i sin tur fått ett stort antal mail från dessa skolor med frågor om huruvida ansökan är seriös eller ej.

Minst 25.500 ansökningar inkom under påskhelgen

Vår bedömning, efter kontakter med våra medlemmar, är att det har inkommit minst 25.500 ansökningar. De berörda skolhuvudmännen är de som fanns med i det av SvT skolko utarbetade formuläret. Alla dessa anmälningar måste hanteras individuellt av respektive friskola. Detta har inneburit en betydande administrativ börda för skolexpeditionerna. Eftersom uppmaningen från SvT kom precis när många skolor var i färd med att meddela föräldrar vilka barn som har fått plats till höstterminen så medförde alla extra anmälningar under påskhelgen att familjer som väntar på besked om plats fick vänta extra länge. Vi har också fått information om att de friskolor som använder sig av närhetsprincipen också måste kontrollera med skattemyndigheten eftersom de, vid varje tillfälle när de ska ta in elever, stämmer av alla adresser med folkbokföringen.

Svensk lagstiftning medger inte så vitt vi kan se, att de drabbade friskolorna får ersättning för den ekonomiska skada i form av extraarbete som SvTs tilltag förorsakat. Men vår bedömning av hur mycket kostnaden kan uppgå till för de som vi känner till, dvs minst 25.500 anmälningar, uppgår till totalt drygt 29,4 Mkr. Då har vi utgått ifrån 3 timmars arbete/ ansökan till en kostnad om 700 kr/timma. Det är skillnad mellan små och stora aktörer. De större har förmodligen större möjlighet att hantera en stor mängd anmälningar mer effektivt medan små aktörer oftast inte har tillgång till dyrare och mer effektiva verktyg för att hantera stora mängder som kommer in i stort sett samtidigt. Här kommer några exempel:

• En skola i Skåne fick 184 anmälningar under den aktuella helgen. Att jämföra med veckan innan 6 anmälningar. 2,7 procent av anmälningarna kom från närområdet, mot vanligtvis ca 67 procent. Av ansökningarna framkom det också att det var ett mycket stort antal anmälningar till förskoleklasser som hade en resväg om minst 44 min med kollektivtrafik till skolan. Till detta kan läggas att det en hel del ansökningar från bl a Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Luleå till denna skola i Skåne.
• En skola som har 290 elever i åk F-9 fick ca 350 ansökningar.
• En annan skolhuvudman över 300 ansökningar.
• En liten fristående skola med 120 elever fick in över 500 ansökningar under påskhelgen, att jämföra med normalt 1-5/vecka. Detta innebar givetvis mycket extra arbete för en verksamhet som inte har en stor administrativ organisation.
• En friskolehuvudman som har skolor på olika håll i landet fick ca 1 000 ansökningar till fyra av sina skolor.
• 17.355 ansökningar kom till två av de större skolhuvudmännen.
• Av 5.400 ansökningar som kom in till en huvudman visade det sig vara drygt 5 procent som hade ett genuint intresse av en köplats.
• En annan större aktör fick 300 ansökningar till ca 10 olika skolor.
• En annan liten verksamhet fick 200 ansökningar.
• Vi har fått knappt 100 ansökningar mot normalt kanske 5.
Detta för att bara ge en liten bild av vilka effekter som programmets uppmaning medförde.

Slutsats

Mot bakgrund av ovanstående menar undertecknad att SvTs program Svenska Nyheter den 30 mars 2018 tog ställning i en fråga som är minst sagt kontroversiell i den offentliga debatten. Programledaren har dessutom uppmanat allmänheten att agera på ett sätt som har förorsakat tredje man ekonomisk skada. I debatten efter programmet har företrädare för programmet dessutom uttalat sig på ett sätt som innebär att det framstår som tydligt att ambitionen var att det skulle vara ett inlägg i debatten om friskolor (se länkar i bilaga). Att public service på detta bidrar till att tredje man/företag drabbas kan inte anses vara förenligt med sändningstillståndet krav på opartiskhet varför undertecknad menar att Granskningsnämnden bör fälla Svenska Nyheter då det behandlade ett kontroversiellt ämne på ett ensidigt sätt. Dessutom får inte en representant för programföretaget ta ställning i en kontroversiell fråga, vilket har skett i detta fall.

Med vänlig hälsning

Ulla Hamilton

Vd Friskolornas riksförbund

*************************************************************************************************************************

BILAGA

Bilaga mail, exempel på ansökningar och artiklar

Mail tisdagen dem 2018-04-03 14:13 till hanna.stjarne@svt.se samt jan.helin@svt.se
Hej,

SvT Humor förorsakar just nu stora problem för många av landets friskolor. Jag tror inte att ni förstår hur allvarligt detta är eftersom det formulär som finns på er hemsida https://skolko.svt.se/sv ligger uppe trots att undertecknad har försökt att få er att inse att detta är minst sagt galet. Det formulär som ni har skapat, och den kampanj som är kopplad till detta där ni via bl a twitter uppmanar människor att ställa sina barn i kö, har resulterat i att friskolor i princip spammas av anmälningar. Ingen vet om detta är seriösa anmälningar eller bara personer som vill delta i jakten på friskolor. Det är uppseendeväckande att public service bidrar till att företag runt om i landet drabbas på detta sätt. Dessutom riskerar det att leda till att de som har en seriös önskan om att få en skolplats, nu måste vänta mycket längre på att få ett besked om huruvida man fått en plats eller ej.

Ert agerande innebär nämligen att de friskolor som fått anmälan via ert formulär nu tvingas att kontakta dessa hundratals personer för att kontrollera om de verkligen vill ha en plats i någon av deras skolor. Det skapar ett enormt merarbete och för dessa skolor. Till vilken nytta kan man undra. För att citera en av våra medlemmar från ett internmail ”Som ni säkert uppmärksammat har det kommit in många ansökningar till elevkön de senaste dagarna. Det beror på att SVT-Humor skapat en sajt där man kan ställa sig i kö till samtliga skolor i landet med en enkel knapptryckning. Jag gjorde ett test och fick återkoppling från över 200 friskolor. Det kan alltså bli svårt att göra en korrekt bedömning av elevunderlaget för vissa grundskolor framöver, samtidigt som det bidrar till en längre elevkö.”

Och jag kan försäkra er att dessa våra medlemmar har svårt att se någon som helst humor i detta och de begriper inte varför public service bidrar till att utsätta dem för denna kampanj.

Skolinspektionen är informerad om detta ert tilltag eftersom friskolornas tillstånd är kopplat till hur man hanterar antagningen, Ert agerande i denna del riskerar således även friskolornas tillstånd att bedriva verksamhet.

Tacksam för svar på detta med bekräftelse om att formuläret är bortplockat. Det är obegripligt hur SvT Public Service kan agera spamm-master på detta sätt gentemot privata företag.

Med vänlig hälsning

Ulla Hamilton

vd

Mail till Hanna Stjärne onsdagen den 2018-04-04 10:36
Hej,
Du har inte svarat på det mail som jag skickade igår. Tyvärr kan jag konstatera att det formulär som förorsakar merarbete hos många friskolor just nu, alltjämt ligger kvar på er hemsida. Detta trots att ni är medvetna om vilket medarbete som detta leder till för dessa verksamheter. Det finns en reglering i brottsbalken som heter Oredligt förfarande. Oredligt förfarande är i svensk rätt ett brott enligt 9 kap 8 § brottsbalken [1] som lyder:
”Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, förfar oredligt i det han medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för oredligt förfarande till böter eller fängelse i högst två år.”
Bifogar en länk som visar på exempel på vilken effekt som ert tilltag har medför för en av våra medlemmar, och vi har många fler.
Detta agerande är inte värdigt public service. Ni skadar medvetet företag.
Med vänlig hälsning
Ulla Hamilton
vd

Från: Camilla Hagert [mailto:camilla.hagert@svt.se]
Skickat: den 4 april 2018 15:11
Till: Hamilton, Ulla <ulla.hamilton@friskola.se>
Ämne: Ämne: det formulär som förorsakar stort merarbete ligger fortfarande kvar på er hemsida

Hej Ulla,
Vad vi förstår har Schoolsoft ändrat i sitt system så att det inte längre är möjligt att söka till flera skolor samtidigt. Redaktionen beklagar att det blivit en ökad arbetsbelastning p g a oseriösa ansökningar till enskilda skolor. Det var inte redaktionens avsikt när de gjorde satir av skolverkets färska rapport om likvärdighet i skolan. De ville sätta fingret på en öm punkt – glappet mellan praktik och principen om alla barns rätt till en bra och likvärdig skola. Vad vi sett är det 69 barn som blivit anmälda till skolor i hela landet vilket möjligen kan tyda på att dessa varit just oseriösa. Det är 8 % av alla ansökningar som gjorts via skolko.
Med vänliga hälsningar
Camilla Hagert
SVT HR- och Kommunikation

Svar onsdagen den 2018-04-04 15:17
Hej,
Tack för detta. Jag vet inte var ni har fått siffran 69 ifrån men jag kan konstatera att enligt våra medlemmar är skadan betydligt större än så. Vi har inte hela bilden klar för oss ännu men vi kan konstatera att 4 av våra medlemmar har fått in minst 17.000 registreringar. Varje registrering måste hanteras separat. Totalt räknar vi med att detta merarbete kommer att uppgå till minst tre månader om vi ser det i form av arbetstid. Detta är helt galet och inte alls kul.
med vänlig hälsning
Ulla Hamilton
vd

Artiklar där företrädare för SvT uttalat sig på ett sätt som visar att man inte är opartisk.
https://www.svd.se/svt-producent-medelklassen-har-skapat-egna-lundsberg

https://www.svd.se/satir-i-svt-friskolor-oversvammas-av-ansokningar
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kontrovers-kring-svt-s-skolko-hemsida

https://www.svd.se/starka-reaktioner-pa-svts-friskoleverktyg-galet

Jobbhälsoindex för 2018 visar att anställda i friskolor är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten. När gruppen lärare särredovisas ur hela personalgruppen blir skillnaden mellan privat och kommunalt anställda ännu större.

Jobbhälsoindex för 2018 visar att anställda i friskolor är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.

När gruppen lärare särredovisas ur hela personalgruppen blir skillnaden mellan privat och kommunalt anställda ännu större.

– Regeringen kritiserar fristående förskolor och skolor bland annat för att de skulle försämra lärarnas villkor. Vi kan visa att sådan kritik är obefogad. Det är i allmänhet tufft att jobba i skolan, men det är tydligt att privat anställda lärare tycker villkoren och stödet från ledningen på arbetsplatsen är bättre, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Jobbhälsoindex visar också att det i privata verksamheter är vanligare att lärare är mer positiva än den totala personalgruppen till villkoren på arbetsplatsen. I kommunala verksamheter däremot ger gruppen lärare oftare än hela personalgruppen ett mer negativ än positivt svar.

– Ska svensk skola ta de steg framåt som den behöver behövs också de bästa skolorna, skolor som kan attrahera människor till läraryrket. Privata skolhuvudmän kan visa vägen när det gäller att skapa bättre arbetsvillkor för personalen i skolan, och därmed bättre förutsättningar för elevernas lärande, säger Ulla Hamilton.

Rapporten Jobbhälsoindex Skola 2018 bygger på 48 frågor med positiva (nöjd/instämmer), neutrala (varken eller) och negativa (inte nöjd/instämmer inte) svar.

Ladda ner rapporten här

För kommentarer:

Ulla Hamilton, vd

072-529 27 70, ulla.hamilton@friskola.se

För upplysningar:

Magnus Johansson, presskontakt

072-222 78 04, magnus.johansson@friskola.se

Om Jobbhälsoindex

Jobbhälsoindex, som sedan 2007 genomförs årligen bygger på ett representativt urval av svenskar i åldern 20 – 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsoindex består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa, sjukfrånvaro, motivation, etc samt därutöver ett antal andra variabler. För 2018 har totalt 9 991 respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsoindex av ett totalt representativt urval på drygt 17 200 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år samt med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär två tredjedelar har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande ca en tredjedel genom telefonintervjuer. Detta gör Jobbhälsoindex till landets största nationella representativa årliga undersökning om arbetsmiljö, hälsa, ohälsa, arbetsförhållanden med mera.

FRISKOLORNAS RIKSFÖRUND 2018 | Jobbhälsoindex (tidigare Jobbhälsobarometern och som tas fram av bl a Svenskt Kvalitetsindex) för i år visar att privat anställda i utbildningssektorn är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.

Ladda ner rapporten här (pdf, nytt fösnter)

Jobbhälsoindex (tidigare Jobbhälsobarometern och som tas fram av bl a Svenskt Kvalitetsindex) för i år visar att privat anställda i utbildningssektorn är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.

Friskolornas riksförbund har låtit Jobbhälsoindex bryta ut svaren för utbildningssektorn ur den totala Jobbhälsoindex och sedan skrivit rapporten Jobbhälsoindex Skola 2018. Underlaget bygger på ca 1500 svar. Yrkeskategorin lärare har också brutits ut ur den totala personalgruppen. Sedan har privat sektor jämförts med kommunal.

Resultatet är i korthet:

1. Personalen i privata utbildningsverksamheter är mer positiv till villkoren på arbetsplatsen än personalen i kommunala skolor. När personalkategorin lärare bryts ut ur hela personalgruppen blir skillnaden mellan privat och kommunal sektor ännu större.
2. Personalen i privata verksamheter är aldrig väsentligt mer negativa än positiva till villkoren på arbetsplatsen (+- 5 procentenheter). Det gäller såväl hela personalgruppen som bara lärare. I kommunal sektor är personalen betydligt oftare mer negativ än positiv.
3. I privata verksamheter är det vanligare att lärare är mer positiva än den totala personalgruppen till villkoren på arbetsplatsen. I kommunala verksamheter ger gruppen lärare oftare ett övervägande negativ än ett övervägande positivt svar än hela personalgruppen sammantaget.

Ladda ner rapporten här (pdf, nytt fösnter)