FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND & ALMEGA 2018 | Närhet är viktigt när föräldrar väljer skola, särskilt för de med yngre barn. Men skolvalet görs utifrån ett större antal faktorer. Föräldrar med svag socioekonomisk bakgrund värderar i högre utsträckning akademisk kvalitet på bekostnad av trivsel och mer högavlönade prioriterar i högre grad mjuka faktorer. Det visar en ny rapport som undersökt det aktiva skolvalet i sju kommuner.

Ladda ner hela rapporten här (Pdf, nytt fönster)

Det har skett stora förändringar av elevsammansättningen i skolorna under det senaste decenniet. Forskningen pekar på en ökande boendesegregation och också slagit genom på skolorna (Holmlund, Häggblom et al. 2014) – något som är en naturlig följd av att många väljer den skola som ligger närmast hemmet eller inte väljer alls. Om vilken skola ett barn går i är kopplat till vilket bostadsområde familjen bor i kommer boendesegregation slå igenom i skolan.

Även val kan dock leda till skolsegregation och dessa effekter kan vara svåra att isolera från varandra. En ny undersökning baserad på surveydata visar att en stor andel väljer den skola som ligger närmast – det gäller särskilt för de föräldrar som har yngre barn – men också att närhet är en viktig variabel i skolvalet för de som inte sedan väljer den skola som är närmast.

Internationell forskning visar att föräldrar med svag socioekonomisk bakgrund i högre utsträckning värderar akademisk kvalitet vid skolvalen, på bekostnad av sådant som trivsel. Också den här undersökningen ger stöd för detta, även i de undersökta kommunerna finns en signifikant sådan effekt; mer högavlönade prioriterar samtidigt i högre grad mjuka faktorer.

Valet styrs dock inte av en eller ett fåtal faktorer utan är en sammanvägning av ett större antal sådana. Exempelvis visar undersökningen att föräldrar med elever i friskolor värderar små elevgrupper högre än de som valt en kommunal skola – detta trots att friskolor i genomsnitt har större elevgrupper. Elevgruppsstorleken kan ju variera även inom friskolesektorn och vi vet förstås inte om just de föräldrarna som sagt sig prioriterar små elevgrupper också valt en friskola med ovanligt små sådana.

I likhet med forskningen om konkurrensens påverkan på förekomsten av våld i skolan (Sebathu 2017) visar undersökningen att frånvaro av våld och mobbning är något som föräldrar prioriterar högt. Totalt är det den faktor som respondenterna uppgett vara viktigast. Det finns också skillnader mellan kommunerna i detta avseende, frånvaro av våld är viktigare i Malmö och Botkyrka än i Täby och Nacka vilket kan hänga samman med att våld i skolan är ett större problem i de förstnämnda kommunerna. Om detta är orsaken ger undersökningen inget svar på.

Ladda ner hela rapporten här (Pdf, nytt fönster)

Intresset för att söka lärar- och förskolärarutbildningarna har sjunkit med 5,4% jämfört med 2017. Värst är det för förskollärarutbildningen, där har intresset sjunkit med 13,3 % i ett läge där det skulle krävas en rejäl ökning för att klara behoven. Det är uppenbart att offentlig sektor har problem med att attrahera medarbetare.

Idag kom det intressant statistik från såväl Skolverket som Universitets- och högskolerådet. De senare visade på sökintresset för högre utbildningar till hösten. Vi vet att Skolverket har beräknat att det saknas ca 77.000 lärare inom fem år. När den rapporten kom i december 2017 konstaterade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att det skulle krävas 23 700 nya lärarstudenter varje år för att täcka behovet, att jämföra med verklighetens 15 300 nya lärarstudenter per år. Störst brist förväntades då bli på ämneslärare, yrkeslärare och förskollärare. Nu visar det sig att intresset för att söka lärar- och förskolärarutbildningarna har sjunkit med 5,4% jämfört med 2017. Värst är det för förskollärarutbildningen, där har intresset sjunkit med 13,3 % i ett läge där det skulle krävas en rejäl ökning för att klara behoven. Behovet om fem är är 18.500 och nu sökte knappt 10.000 den utbildningen. Mot bakgrund av att andelen avhopp är relativt stort så är det helt klart för lite för att klara behoven. Andelen förstahandssökande har också minskat på den utbildningen.

Däremot har intresset ökat för yrkeslärare, speciallärare och civilingenjör och lärare. Det är självfallet välkommet men det räcker inte för att tillgodose de förväntade behovet. Intresset har också sjunkit för att läsa ämneslärarutbildning och grundlärarutbildning. 93% av de förstahandssökande till förskollärarutbildningen är kvinnor.

Vi presenterade för någon månad sedan en rapport författad av Peter Stein, där han analyserade den demografiska utvecklingen fram till 2027. Hans beräkning visade att åldersgruppen 0-19 år ökar med 396.667 individer. Det illustrerar än mer vilken utmaning som svensk förskola och skola står mitt uppe i. Och då ägnar sig regeringsföreträdare åt att diskutera hur man ska förhindra friskolor, aktörer som kan bidra till att avlasta kommunerna deras behov av investeringar. Det är verkligen helt fel fokus. Skulle Reepalus förslag om att strypa möjligheterna för friskolor att gå med ett rimligt överskott, bli verklighet blir lärarbristen än större. Det vet vi tack vare en undersökning som Svenskt Näringsliv gjort. Ca hälften av de som idag jobbar i friskolor är inte intresserade av att jobba i kommunala skolor.

Skolverkets rapport på förskolesidan är också intressant. Vi vet att regeringen driver på för att barngrupperna ska bli mindre på förskolan. Statistiken visar att enskilda verksamheter har färre antal barn på småbarnsavdelningar och med barn 4-5. Det finns statsbidrag som stimulerar den utvecklingen. Men frågan är hur länge detta håller om nu intresset för att bli förskollärare sjunker.

Det är uppenbart att offentlig sektor har problem med att attrahera medarbetare. Det handlar inte bara om förskolan, skolan, polisen, domarkåren utan också om vården och omsorgen. I detta läge är det faktiskt helt obegripligt hur regeringen kan driva en politik där de vill förhindra välfärdsföretagen att utvecklas. Än värre är att regeringen verkar driva politiken väl medveten om hur helhetsbilden ser ut.

Det krävs ett nytänk på välfärdsområdet. Hur ska vi gemensamt säkra kvaliteten på välfärdsområdet? Vad gör vi när det kommer att saknas utbildade förskollärare, legitimerade lärare i förskolan, grund- och gymnasieskolan? Vad krävs för att säkerställa kvaliteten? Hur underlättar vi för de som är mitt i livet, som har goda ämneskunskaper och vill byta karriär så att de inte behöver genomgå en lång lärarutbildning?

Frågorna är många, komplicerade och stora! Men regeringen väljer att fokusera på gruppstorleken i förskolan, detta trots att det inte finns någon forskning som visar att den har avgörande betydelse. Titta gärna på videon på sidan jag länkat till.  Det handlar nämligen om medarbetarnas kompetens och hur man jobbar med barnen, inte hur stor gruppen är.  Men det är ju mer komplicerat än att hävda små barngrupper.

/

Lars Leijonborg valdes enhälligt om till ordförande för Friskolornas riksförbund vid förbundets årsmöte den 19 april. Det blev även omval för vice ordförande Ulrica Bennesved, verksamhetschef för Älghults friskola. Annette Brodin Rampe, vd för Internationella Engelska Skolan och Malin Johansson, vd för Fridaskolorna valdes in som nya ledamöter.

Lars Leijonborg valdes enhälligt om till ordförande för Friskolornas riksförbund vid förbundets årsmöte den 19 april. Det blev även omval för vice ordförande Ulrica Bennesved, verksamhetschef för Älghults friskola.

Styrelsen fick två nya ledamöter.

Malin Johansson är utbildad civilingenjör i maskinteknik, skolledare och verksamhetsutvecklare inom Fridakoncernen sedan 2003 och sedan 2014 vd och koncernchef.

Annette Brodin Rampe är ny vd för Internationella Engelska Skolan. Annette har magisterexamen i industriell kemi, lång erfarenhet från kommunikationsbranschen och är bland annat styrelseordförande i Stillfront Group.

Hela Friskolornas riksförbunds styrelse vald vid årsmötet 19 april:

Ordförande:

Lars Leijonborg (omval)

Vice ordförande:

Ulrica Bennesved, verksamhetschef Älghults friskola (omval)

Ledamöter:

Marita Andersson, vd Inspira förskolor & skolor (omval)

Annette Brodin Rampe, vd Int. Engelska Skolan (nyval)

Malin Johansson, vd och koncernchef Fridaskolorna (nyval)

Sara Karlin, vd Atvexa (omval)

Fredrik Lindgren, vd Kunskapsskolan (omval)

Oscar Lundin, Verksamhetskraft (omval)

Bo Nyberg, rektor Källskolan (omval)

Lisa Oldmark, HR-direktör AcadeMedia (omval)

Marie Pilfalk, rektor och delägare Broholmsskolan, (omval)

Magnus Selberg, vd Nya Läroverket, (omval)

Kontakt:

Magnus Johansson, kommunikatör, tfn 072-222 78 04

När Sveriges televisions satirprogram Svenska nyheter väljer att – med hjälp av licenspengar – driva kampanj mot den i riksdagen beslutade ordningen för kösystem i friskolor visar SVT inte bara på en oförmåga att förutse konsekvenser för de drabbade friskolorna, barn och föräldrar, utan också på stor okunskap i sakfrågan. Dessutom avslöjar de sin oförmåga att värna sin egen legitimitet. Det skriver Ulla Hamilton hos Dagens Samhälle.

Poängen var från början märklig. Många friskolor är populära och har därför kö. Det är inte alltid lätt att växa med efterfrågan i en verksamhet som är tillståndsreglerad. Friskolor är avgiftsfria och har en öppen kö, ett system som enligt SVT:s produktion är orättvist. Därför utvecklar de en kampanjsida där allmänheten uppmanas att massanmäla barn till friskolor utan urskillning och med bristande information om exempelvis önskad årskurs.

Denna licensfinansierade spam-kampanj fick friskolor hantera efter påskhelgen. För vissa hundratals, för andra tusentals, köanmälningar. Sammantaget initierade SVT:s ”satir” minst 20 000 registreringar – mer eller mindre seriösa. Tilltaget har även försenat antagningsbesked för mängder av barn och föräldrar eftersom de berörda skolorna nu måste gå igenom och återkoppla om alla dessa ansökningar för att säkerställa att de är seriösa, och för att komplettera med de uppgifter som saknas. Hur många tycker att det är framgångsrik satir om det leder till flera månaders extra arbete för tredje man, i detta fall friskolor? Nu går den skattefinansierade skolpengen till att betala effekten av SVT:s satir. Public service har stimulerat oseriösa ansökningar – att barn med namn som ”Hello Kitty” har registreras illustrerar detta väl.

Jag blev förbluffad och sedan uppriktigt arg när det visade sig att SVT:s representanter, efter att vi informerat om de långtgående konsekvenserna, valde att vifta bort effekterna. Istället för att diskutera den publicistiska aspekten väljer de att ta politisk ställning. ”Friskolesystemet och dess kösystem bidrar till segregation och gynnar de barn som har starkast föräldrar med högst utbildningsnivå”, är producentens motiv för spam-tilltaget. En talande kommentar utan ett uns av skämt.

Lägg därtill svepande kommentarer om ”små Lundsberg” och att SVT-kopplade konton på Twitter fortsatte att uppmana till registreringar trots att man var medveten om kampanjens effekter för friskolorna. Så övergick det som sades vara satir till att bli inlägg i debatten om friskolor där SVT:s representanter tydligt ställde sig på vänsterkanten. Det förefaller tyvärr som kunskapen om hur det ser ut inte är speciellt omfattande.

Det svenska friskolesystemet är unikt. Det kombinerar en stor variation av skolor med en avgiftsfri skola där skolpengen följer eleven, terminsavgifter är förbjudna och friskolor får inte välja elever. Det vill vi och en riksdagsmajoritet behålla. Det orättvisa enligt SVT ligger i att välutbildade föräldrar tenderar använda möjligheten att välja skola i högre grad. De missar att kommunerna har en lagstadgad skyldighet att informera om att alla kan välja skola. Dessvärre fungerar det inte överallt.

Trots detta kan vi konstatera att det aldrig varit fler barn i friskolor än nu och skillnaden i föräldrarnas utbildningsbakgrund minskar i takt med att allt fler elever går i friskolor. Skillnaden i den genomsnittliga skolenhetens värde för föräldrarnas utbildning i Skolverkets SALSA-statistik har nära halverats mellan friskolor och kommunala skolor sedan slutet av 90-talet.

Vi driver frågan om aktivt skolval. Alla, inte bara de mest välinformerade, ska göra skolval men då måste förutsättningarna för att göra seriösa och medvetna skolval förbättras.

Idag har ett fåtal kommuner infört aktivt skolval. Vi berättar mer om det på vår årsmöteskonferens den 19 april. SVT är välkomna till konferensen. Då kanske de kan bidra till att sprida information om hur man faktiskt skulle kunna gå till väga för att fler ska kunna välja skola. Förutsatt att det är något de tycker det är värt att lägga tv-licenspengar på förstås.

Ulla Hamilton

Vd, Friskolornas riksförbund

I morgon, torsdagen den 19 april, arrangerar Friskolornas riksförbund årsmöteskonferens på Radisson Blu Royal Viking. Medverkar gör bl a Ulf Kristersson, partiordförande för Moderaterna. Då presenteras också rapporten Obligatoriskt skolval som visar vilka faktorer som är viktiga vid skolvalet i de kommuner som har obligatoriskt skolval.

I morgon, torsdagen den 19 april, arrangerar Friskolornas riksförbund årsmöteskonferens på Radisson Blu Royal Viking i Stockholm.

I samband med årsmötet hålls en öppen konferens med fokus på framtiden för svensk skola, skolval och fristående förskolor och skolor, med medverkan av såväl forskare, politiker och friskoleföreträdare. Bland andra medverkar Ulf Kristersson, partiordförande för Moderaterna.

Då presenteras också rapporten Obligatoriskt skolval som visar vilka faktorer som är viktiga vid skolvalet i de kommuner som har obligatoriskt skolval.

Hela programmet finns här.

Föranmäl närvaro på konferensen till magnus.johansson@friskola.se eller 072-222 78 04.

I ett första steg riktas den kommunala bannbullan mot de skolor som profilerar sig som konfessionella, dvs kristna, judiska och muslimska. Vilket är nästa steg? Vilka andra profiler på friskolor är det som kommunpolitikerna kan komma att ogilla och försöka stoppa?

På tisdagsmorgonen kunde vi som lyssnar på P1 höra flera s-märkta kommunpolitiker tala om att de vill förhindra konfessionella skolor från att hyra kommunens lokaler.

Det bl a skolborgarrådet i Stockholm säger är alltså att han vill bygga upp ett eget regelverk som hindrar friskolor. I ett första steg riktas den kommunala bannbullan mot de skolor som profilerar sig som konfessionella, såsom kristen, katolsk, judisk eller muslimsk. Vilket är nästa steg? Vilka andra profiler på friskolor är det som kommunpolitikerna kan komma att ogilla och försöka stoppa? De som har för mycket engelskspråkiga lektioner? De som inte har ”rätt blandning av elever”?

Utspelet från socialdemokraterna i Stockholm och Botkyrka är anmärkningsvärt för det innebär att kommuner tar sig rätten att överpröva Skolinspektionens utfärdade tillstånd för att driva friskola. För att Skolinspektionen ska utfärda tillstånd krävs det att ett antal kriterier är uppfyllda. Att då som kommun meddela att de har för avsikt att behandla just konfessionella skolor på ett särskilt sätt, dvs inte hyra ut lokaler till dessa, menar jag knappast är förenligt med kommunallagens krav på lika behandling. Det är en sak om detta skulle handla om olaglig verksamhet, men här handlar det om verksamhet som drivs med offentligt tillstånd.

Jakten på friskolorna går vidare och skälen varierar. Den ena dagen handlar anklagelserna om att den mångfald som sades skulle bli följden av friskolereformen inte har skapat mångfald.  Några dagar senare är kritiken att konfessionella skolor är tillåtna, dvs då är det fel pga för mycket mångfald.

Fokus i skoldebatten måste ligga på skolans kvalitet och resultat, inte på verksamhetsform. Skolborgarrådet i Stockholm, liksom s i Botkyrka, borde lägga sin energi på att som huvudman se till att de egna skolorna levererar bra resultat. De försök till att blockera konfessionella skolor, som de nu ägnar sig åt, för tankarna till mobbning. Bara för att man inte gillar någon/något så har man inte rätt att strunta i lagar och regelverk.

Förslaget innebär att det endast är privat verksamhet som ska granskas i dessa delar, inte offentligt driven verksamhet. Det innebär i praktiken att det ställs större krav på privata än offentliga verksamheter. Det är inte rimligt.

I veckan gick motionstiden ut när det gäller följdmotioner till regeringens proposition om ägar- och ledningsprövning för välfärdsföretag. För friskolor finns det ju redan ett regelverk som innebär att Skolinspektionen granskar förutsättningarna för att bedriva verksamhet, bland annat då de ekonomiska förutsättningarna, innan man lämnar besked om tillstånd. Regeringen föreslår nu en utvidgning av detta regelverk så att det också ska omfatta prövning av såväl ägare som ledningen av verksamheten. Vi har inget emot en prövning av detta men det är viktigt att det är tydligt vilka kriterier som gäller för att ett välfärdsföretag ska få tillstånd beviljat. Dessvärre lever inte regeringens proposition upp till detta. Hur kommer till exempel föräldrakooperativ att betraktas ur ett ägar- och ledningsperspektiv? Det är oklart.

Det förslag som nu regeringen har lagt innebär att tillståndsmyndigheten också ska bedöma handel och vandel hos ägare och ledning. Det är få som har någon invändning mot detta. Däremot är det oklart hur avgränsningen av denna grupp ska göras. Tillståndsmyndigheten får dessutom i princip full handlingsfrihet när det gäller att fastställa tillståndskriterierna inom dessa mycket vida ramar som lagstiftningen ger. Till detta ska läggas att förslaget innebär att det endast är privat verksamhet som ska granskas i dessa delar, inte offentligt driven verksamhet. Det innebär i praktiken att det ställs större krav på privata än offentliga verksamheter. Det är inte rimligt.

Tyvärr är allianspartierna splittrade i denna fråga. Trots kritik från lagrådet har m,l och kd valt att i stort stödja regeringens förslag. Däremot vill c avslå. Detta är djupt beklagligt och riskerar att leda till försämrade förutsättningar att bedriva verksamhet pga att det blir otydligt. Vi hade gärna sett att en enig allians hade sagt – gör om gör rätt – till regeringen i denna viktiga fråga. En lagstiftning måste vara förutsägbar. Detta förslag har stora brister i den delen.

Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor på Svenskt Näringsliv, skriver i Dagens Samhälle om varför förslaget inte bör bli verklighet.  Jag lägger in hans artikel här.

Friskolornas riksförbund driver sedan flera år frågan om aktivt skolval – alla ska välja skola. Det finns idag i ett fåtal kommuner, var berättar vi om på vår årsmöteskonferens i april. SvT är välkomna till konferensen. Då kanske de kan bidra till att sprida information om hur man skulle kunna gå till väga för att fler ska kunna välja skola.

”Friskolesystemet och dess kösystem bidrar till segregation och gynnar de barn som har starkast föräldrar med högst utbildningsnivå.” Detta var bevekelsegrunden till att SvT anordnade en spam-kampanj mot många av landets friskolor, under påskhelgen, enligt producenten. Plötsligt övergick det som sades vara satir till att bli ett inlägg i debatten om friskolor. Det har varit en intressant och avslöjande utveckling under denna vecka. Samtidigt har effekten av denna sk ”satir” varit påtaglig, som jag beskrev i mitt förra blogginlägg, för de skolmedarbetare som nu får ägna sin tid åt att kontakta dessa mängder av, mer eller mindre seriösa, personer som registrerat sig i kön tack vare SvTs tilltag. 

Det är uppenbart att SvT har en ofullständig bild av hur friskolorna i Sverige ser ut. Låt mig ge en snabb bild utifrån påståendet ovan.

• 25% av alla barn i fristående grundskolor har utländsk bakgrund, att jämföra med 24% i kommunala skolor
• Skillnaden i bakgrund (föräldrars utbildningsnivå) har i princip halverats, vilket inte är konstigt då allt fler väljer friskolor.

• Om de populära friskolorna skulle tillåtas att växa skull skillnaden bli än mindre. I stället ägnar sig nu regeringen åt att försöka att ta död på dem.
• 85 % av alla grundskoleelever går i kommunala skolor, 15% i fristående grundskolor
• Allt fler elever vill gå i fristående skolor, av det ökade antalet elever i grundskoleålder har 30% valt en friskola.
• 69% av eleverna i fristående grundskolor har föräldrar med eftergymnasial utbildning, 56% av eleverna i kommunala grundskolor.

Det är inte friskolesystemet som leder till segregation, det är boendesegregationen i kombination med tillämpningen av närhetsprincipen , som många kommuner använder sig av, som är grunden till en ökad segregation i skolan. Vi vet att det är många föräldrar som inte känner till att man kan välja skola. Därför driver Friskolornas riksförbund sedan flera år tillbaka frågan om aktivt skolval – alla ska välja skola. Därmed kan alla få information om att det finns ett skolval och därmed så måste också skolor informera föräldrar och elever om vad som är deras speciella inriktning. Människor är olika och då måste också skolor vara olika. Det glöms bort i debatten om likvärdig skola om vad som faktiskt menas med likvärdig skola:

En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (s 8 Läroplan för grundskolan mfl).

Vår årsmöteskonferens den 19 april har tema ”Alla ska välja – så klarar vi tillsammans ungdomsboomen” . Där tar vi bland annat upp frågan om aktivt skolval. Vi har nämligen noterat att regeringen inte aviserat att de tänker gå vidare med Skolkommissionens föreslag om att införa ett obligatoriskt skolval. Vi har inte gett upp utan menar att detta är en mycket viktig fråga just för att alla- oavsett bakgrund och var de bor – ska ha möjlighet att välja skola. Det förutsätter också att informationen om skolvalet förbättras betydligt jämfört med idag. Aktivt skolval finns idag i ett fåtal kommuner. Hur det fungerar där kommer vi att berätta om den 19 april. SvT är välkomna till konferensen. Då kanske de kan bidra till att sprida information om hur man skulle kunna gå till väga för att fler ska kunna välja skola.

Jag avslutar med en bild som visar fördelningen mellan kommunala och fristående skolor och en hur utvecklingen av andelen elever i friskolor ser ut sedan friskolereformens början.

Vi är en liten fristående skola med ca 120 elever. Normalt sett får vi 1-5st ansökningar per vecka i olika åldrar. Under påskhelgen har vi fått ca 500 ansökningar på grund av SVTs formulär

Tänkte ge en liten bild av vad SvTs spam-aktivitet mot friskolorna har inneburit. Denna ”satir” har drabbat många friskolor och de tvingas lägga ner mycket tid på att hantera effekterna. Om detta är effekten av satir i SvT så har jag en bestämd uppfattning – lägg ner satirprogram som produceras av SvT. De verkar inte förstå att satir inte ska drabba andra ekonomiskt. Det är viktigt att inse hur friskole-strukturen i Sverige ser ut. Enligt Skolverkets skolenhetsregister har ca 628 friskolehuvudmän endast en skola, 68 har två friskolor, 10 har tre friskolor och 11 har fyra friskolor. Totalt blir det 838 enheter.

20 friskolehuvudmän har tillsammans 471 skolenheter. Hälften av de 20 största friskolorna ägs av privatpersoner, tre är stiftelseägda, två är personalägda, fyra är börsnoterade och en ägs av Riverside. Dessa siffror är grund- och gymnasieskolor.

Här några vittnesmål från några av våra mindre medlemmar som bedriver grundskola:

Hundratals nya i kö efter programmet meddelar en skola.

”Tack vare det här måste jag ta veckor till att gå igenom de ansökningarna som nu hamnat hos mig på detta sätt. Tack och lov vet jag att många seriösa ansökningar finns i denna pipeline också, från de som seriöst sökt vår skola. De går tyvärr inte att urskilja från de ansökningarna som kommit till oss via länken från Skolko vilket gör att varje mail, ansökan, måste hanteras manuellt.”

En montessoriskola: Vi fick under helgen ca 250 ansökningar p ga detta.

”Vi är en liten fristående skola med ca 120 elever. Normalt sett får vi 1-5st ansökningar per vecka i olika åldrar. Under påskhelgen har vi fått ca 500 ansökningar på grund av SVTs formulär. Flertalet är lätta att se att de är falska men de flesta har mer ”korrekta” uppgifter i ansökningarna. Jag som rektor måste nu gå igenom varje ansökan för att se vilken som kan vara äkta och aktuell för vår del, för att vår skolkö ska vara användbar. Det innebär flertalet timmar som jag istället hade kunnat lägga på annat arbete.”

”Det innebär en betydande administrativ börda för oss på skolexpeditionen vilket tex medför att familjer som väntar på besked om plats kommer att få vänta extra länge.
Det kommer också att innebära en påfrestning för skattemyndigheten eftersom vår antagning sker utifrån närhetsprincip och vi, vid varje tillfälle när vi ska ta in elever, stämmer av alla adresser med folkbokföringen.”

”Vi har fått över 300 anmälningar under påskhelg och nu behöver vi lägga flera timmar för att sortera dem. Många av anmälningar har inte ens riktig namn och heter t.ex. Hello Kitty.”

”Vi fick fram till formuläret stängdes ner runt 200 ansökningar på några dagar. Vi kommer få gå igenom alla dessa en och en, för att utröna vilka som är seriösa ansökningar och vilka som inte är det. Vår enda administratör har inte tid att lägga undan annat arbete för att göra detta på en gång, utan vi får beta av dem de närmaste månaderna. Det största problemet är ju förutom tidsaspekten/arbetsåtgången, även att eventuella seriösa ansökningar riskerar att ”drunkna” i de oseriösa. Vilket drabbar både de eleverna som kanske inte får den plats i kön de skall ha, men även oss.”

Till dessa kan läggas minst 17.000 ytterligare, av oss kända registreringar. Endast dessa motsvarar ca 3 månaders extra arbete. Detta onödiga arbete som SvTs sk satir medfört för mängder av friskolor viftar SvTs producent bort med orden ”lite mera administration i några dagar det må vara hänt”.  Jag saknar ord för detta agerande från public service sida. Som tur är är spam-möjligheten nu stoppad. Det borde SvT ha gjort tisdag förmiddag när de fick information om effekterna av deras ” satir”.

Vad är oredligt förfarande undrar du? Läs Brottsbalken 9 kap 8§. Jag tycker det påminner mycket om SvTs agerande. Vad tycker du?

/

Hur SvT överhuvudtaget kan tveka om att ta bort detta när det står klar vilka effekter som denna ”satir” får för enskilda verksamheter är obegripligt – om det inte är så att syftet i själva verket är att skada friskolorna.

Har idag fått ägna en hel del tid åt att försöka att komma i kontakt med SvT. Varför det kan man undra. SvT har via ett satirprogram, uppmanat allmänheten att gå in på SvTs hemsida, fylla i ett formulär om att man vill ha en plats i en friskola och sedan trycka på sänd. Detta har tusentals gjort, vilket innebär att de friskolor som får ta emot dessa anmälningar till kön måste hantera var och en av dessa oavsett om de är seriösa eller ej.

Vissa kan man ju se är oseriösa vid blotta åsynen, andra kan vara svåra att veta om de är seriösa eller ej. Det innebär att friskolor, varav flera har fått flera hundra köregistreringar tack vare SvTs formulär, nu måste kontakta var och en av dessa för att kontrollera om det är en seriös anmälan eller ej.

När jag talade med programansvarige idag – som jag äntligen fick tag på under eftermiddagen – så förklarade han att detta var ”satir” och att ”de testade gränser”. Han hävdade att syftet i själva verket var att bidra till att informera människor om att man kan ställa sig i kö till en friskola. Om det nu är sant, ett vällovligt syfte, hade det ju varit rätt naturligt att kontakta friskolorna först i stället för att som nu, organisera regelrätt spam mot dem.

En friskola är en seriös verksamhet, som bedriver sin verksamhet utifrån ett tillstånd från Skolinspektionen. Av det tillståndet framgår det hur man vill ordna sin antagning. Många friskolor är populära och har därför kö. Detta har SvT Humor tagit som utgångspunkt för att utforma sin satir. Att det innebär att de elever som står i kö sedan tidigare drabbas, att medarbetare på skolorna måste ägna massor med tid för att hantera dessa SvT-initierade mer eller mindre seriösa registreringar, att de i praktiken bidrar till att privata företag spammas – det verkar inte bekymra SvT. Ännu i skrivande stund ligger länken uppe – för att plocka ner formuläret är enligt den programansvarige ”en publicistisk bedömning”. Det är till och med så att det pågått en kampanj på Twitter för att uppmana fler att registrera sig i kön. Detta trots att de vet vilka effekter som tilltaget gett för friskolorna.

Jag måste säga att jag är oerhört förvånad, och upprörd, över att en skattefinansierad verksamhet beter sig på detta sätt mot privata företag. Detta är inget mindre än en organiserad spamkampanj initierad från SvTs webbsida. Trots ett antal påpekanden så ligger formuläret ännu uppe.

Att hantera köer till friskolor är ingen lek, som SvT tycks tro. Det handlar om att på ett rättssäkert sätt se till att människors önskemål om skola tillgodoses. Om det vore sant att SvT vill bidra till att öka kunskapen om att man kan välja friskola så hade det varit rimligt att börja med att ta kontakt med friskolorna för att höra hur man kan agera tillsammans. Istället har det utformat ett formulär där vad som helst kan skrivas in och sedan gjort det möjligt att skicka det till alla skolor via ett enda knapptryck. Hur SvT över huvudtaget kan tveka om att ta bort detta när det står klar vilka effekter som denna ”satir” får för enskilda verksamheter är obegripligt – om det inte är så att syftet i själva verket är att skada friskolorna.

Ju längre tiden går utan att SvT agerar – desto mer tror jag att det ä det som är syftet – att helt enkelt sabotera.

En sak är säker – detta illustrerar i vart fall tydligt vad som kan komma att hända om friskolorna ska omfattas av offentlighetsprincipen, det öppnar dammluckorna för agerande från alla som vill ha bort friskolorna.

/