När man läser vad Lennart Grosin skriver, som också har täckning i internationell forskning och nyligen också bekräftats av Maria Jarl mfl i boken ”Att organisera för skolframgång – strategier för en likvärdig skola” så är det förbluffande att den svenska skoldebatten (i vart fall om man lyssnar på regeringsföreträdare) verkar vara helt immun mot vad denna forskning visar.
För ca 15 år sedan jobbade jag med skolfrågor på Svenskt Näringsliv. Då fanns det en forskare med namnet Lennart Grosin som forskade om vad som kännetecknar framgångsrika skolor. Han var inte ensam, även om han var rätt ensam i Sverige på detta område. Det har länge funnits internationell forskning inom detta område. Hans egen forskning utgick bl a ifrån begreppet FMFS – Forskningen om de mest framgångsrika skolorna. Den studerar hur de skolor jobbar där eleverna presterar bättre, där skolan har utvecklat en mer gynnsam social och personlig anpassning även när man tagit hänsyn till elevsammansättningen med avseende på förkunskaper, elevgruppens sociala sammansättning.
När man läser vad Lennart Grosin skriver, som också har täckning i internationell forskning och nyligen också bekräftats av Maria Jarl mfl i boken ”Att organisera för skolframgång – strategier för en likvärdig skola” så är det förbluffande att den svenska skoldebatten (i vart fall om man lyssnar på regeringsföreträdare) verkar vara helt immun mot vad denna forskning visar. Här några citat ur skriften ”Skolklimat, prestation och anpassning i 21 mellan- och 20 högstadieskolor – forskningsrapport 71 Pedagogiska institutionen Stockholms universitet 2004″Lennart Grosin.
”FMFS ställer frågan om skoleffekter på nytt (Min kommentar; ifrågasätter om orsaken till skillnaderna enbart handlar om individen bakgrund i form av genetiskt och socialt arv) och ifrågasätter att individens genetiska och sociala arv är de allt överskuggande förklaringarna till olika resultat och anpassning hos eleverna. Man ville pröva i vad mån den enskilda skolans egenskaper också kunde påverka resultaten.”
En aspekt på studiernas resultat är skolans förväntningarna på eleverna. En viktig förklaring till varför det finns resultatskillnader är den sk ”hemmets läroplan”, dvs vilka kunskaper eleven har med sig i bagaget från hemmet. Grosin skriver ”Med stor sannolikhet beror sambandet i hög grad på att rektor, skolledare och lärare i de flesta skolor låter sina förväntningar på elevernas prestationer och sociala anpassning styras av just elevernas socioekonomiska bakgrund. En förutsättning för att skapa en framgångsrik skola, i synnerhet i områden som domineras av arbetarklass, är därför att rektor och lärare bryter mönster. Hemmets Läroplan förklarar alltså långt mer av variansen i elevresultat än olika registerbaserade socioekonomiska variabler. Givetvis finns det ett samband mellan Hemmets Läroplan och elevernas familjebakgrund men det är alltså långt ifrån fullständigt. Det innebär i praktiken att familjer i arbetarklassen kan skapa en bra Hemmets Läroplan medan vissa familjer som tillhör medel- och överklassen försummar det. Ytterligare en aspekt är att Hemmets Läroplan är öppen för påverkan för skolan. Forskningen visar att kontakterna mellan skola och hem är mer utvecklade och frekventa i framgångsrika skolor. ”
Forskningen visar att det pedagogiska och sociala klimatet i skolan har stor betydelse för att åstadkomma bra resultat. Maria Jarl mfl lyfter också den kultur som finns i skolan som en viktig skillnad mellan framgångsrika och icke framgångsrika skolor. Grosin talar om PESOK – det pedagogiska och sociala klimatet i skolan. Det kan enligt honom delas upp i följande nivåer
- Rektorns pedagogiska filosofi, ansats som pedagogisk ledare och förhållningssätt till skolans mål, värdegrund och arbetsformer samt förväntningar och syn på skolans möjligheter och begränsningar
- Relationen mellan å ena sidan rektors och å den andra sidan övriga skolledares och lärares uppfattning om skolans mål, normer, pedagogisk kvalitet samt möjligheter och begränsningar
- Organisation, arbetsordning och regler som styr de pedagogiska och sociala handlingsmönstren, relationerna inom kollegiet och mellan skolans personal å ena sidan och elever och föräldrar å den andra.
Internationell forskning visar också att att det konkret handlar om bland annat ett tydligt ledarskap med fokus på kunskapsmål, kollegialt samarbete när det gäller kultur, struktur, mål och innehåll i undervisning och fostran, höga förväntningar på alla elever – synen att undervisningens kvalitet inte elevernas bakgrund är avgörande för resultaten, flexibilitet när det gäller undervisningsmetoder, individanpassning, ordning och reda, tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan, regelbunden utvärdering, lärare ska uppträda som förebilder och auktoriteter. Dessa olika faktorer bildar en helhet och en kultur som skapar förutsättningar för en framgångsrik skola. Även här pekar Maria Jarl mfl på dessa faktorer som viktiga för framgång.
Detta ger en tydlig kontrast till det fokus som utbildningsministern har. Ett särskilt statsbidrag baserat på elevernas socioekonomiska bakgrundsfaktorer har införts. Fullt utbyggt kommer det att uppgå till drygt 6 miljarder kronor. Ambitionen är att dessa pengar ska leda till bättre skolresultat. Skolverket har tillsammans med SCB börjat fördela dessa statliga pengar på varje skola utifrån elevernas bakgrundsfaktorer. Jag har tre funderingar kring detta
- Borde det inte genomföras en följeforskning kopplat till det särskilda statsbidraget så att skattebetalarna kan få en bild av om pengarna leder till avsett resultat?
- Hur skulle dessa pengar kunna användas om regeringen i stället utgick från den forskning som visar hur man åstadkommer framgångsrika skolor?
- Varför tar inte regeringen till sig resultaten av denna forskning som ju under många år visat vad som kännetecknar framgångsrika skolor?