Friskolorna står för hela den totala ökningen av gymnasieelever
Allt fler elever går i fristående gymnasieskolor och allt färre i kommunala. Trots att Skolverket visar att elevantalet totalt sett ökar från läsåret 2017/18 till 2018/19 med 4 400 elever minskar antalet elever i kommunala skolor med 600. I fristående gymnasieskolor ökar elevantalet med 5 000.
Hela den totala ökningen står alltså friskolorna för.
Utvecklingen går att följa från läsåret 2016/17 till 2017/18. I kommunala skolor minskade elevantalet med 500, friskolorna ökade med 4 500.
Tittar man på hur många elever som går i fristående gymnasieskolor så är det en anmärkningsvärd ökning på nästan 10 000 elever eller 11 procent bara från 2016/17 TILL 2018/19. Från 87 600 till 97 200 elever.
För att verkligen fånga trenden kan tittar vi enbart på hur det ser ut i årskurs 1 på gymnasiet. Där ökar friskolor från 34 700 elever förra läsåret till 37 000 (+2 300) det här året (2018/19). Kommunala minskar antalet nya elever från 103 700 till 102 000 (-1 700).
Den generella skoldebatten tenderar att handla om problem och lösningar som något gemensamt för hela den svenska skolan. Och det mynnar ut i verkställda politiska insatser som kanske passar vissa, men inte alla. Det blir uppenbart när man ser den här utvecklingen av hur elever väljer gymnasieskola att olika delar av svenska skolan befinner sig i helt olika situationer.
Skolverket skriver att det totala elevantalet ökar med en procent från förra året. Det kan verka odramatiskt och ganska hanterbart på den nivån. Men samtidigt står fortfarande vissa skolor och huvudmän inför minskade elevkullar, så som gymnasieskolan generellt beskrevs för omkring tio år sedan. Och samtidigt har andra skolor och huvudmän en dramatisk ökning av elever, vilket innebär en helt annan utmaning.
De stora penseldragen fungerar för att beskriva nationella trender. Men verkligheten för rektorer och huvudmän kan befinna sig långt därifrån och kräva fokus på helt andra – och olika – saker.