I brist på sk ”förädlingsvärden” dvs vilken förmåga som skolan har att höja elevens kunskapsnivå, så är Skolverkets SALSA det bästa Sverige kan erbjuda landets elever och föräldrar idag.
Friskolor är tydligt överrepresenterade bland de skolor som presterar bäst när elevernas bakgrundsfaktorer vägs in i resultaten. Det visar årets sammanställning av Skolverkets SALSA-statistik*över skolornas genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 (betyg) som Friskolornas riksförbund gjort. Åtta av de tio bäst presterande skolorna är friskolor.
Att skolor där eleverna har liknande förutsättningar når olika resultat visar att det är något annat än elevernas bakgrund som har betydelse för hur de lyckas i skolan. Finns det brister i undervisningen eller ledarskapet så går det att göra något åt det, och det måsta man göra. Den rapport som vi presenterar idag innehåller de bäst och sämst presterande skolornas resultat från 2011 till 2018. Att friskolor visar bäst resultat är en trend som står sig från tidigare år.
Vår rapport visar att effekterna av skolors insatser skiljer sig åt. Insatser som inte ger positivt resultat måste upphöra, medan skolor som når hög positiv effekt av sina insatser måste uppmärksammas och inspirera andra. Men tyvärr handlar den politiska debatten för lite om att det finns stora skillnader i hur effektivt skolor leds och vad man behöver göra för att de svaga ska bli bättre.
Skillnader i kvalitet
Att det finns kvalitetsskillnader mellan skolor är något som Skolinspektionen bekräftar. I årsrapporten för 2018 skriver myndigheten att ”skolors kvalitet /…/ skiljer sig åt på ett betydande sätt”. Brister i kvalitet härrörs till saker som ”huvudmäns kapacitet och förmåga till strategiskt ansvarstagande” och ”otillräcklig styrning på skolenhetsnivå och i flertalet fall även på huvudmannanivå”. Att även Skolinspektionen, med den insyn de har i skolors verksamhet, så tydligt betonar skillnader i kvalitet mellan skolor borde ge kvalitetsfrågan större utrymme i debatten.