Engelska skolan förklarar hur de, till skillnad från många andra skolor, får en hållbar ekonomi

Vi är stolta över att bidra till samhället genom att ge 26 000 elever, oavsett bakgrund, en utbildning av hög kvalitet. Vinsten behövs för att vi ska kunna fortsätta utveckla svensk skola.

Idag överlåter jag ordet till en av våra medlemmar, som under senare tid hoppats på av såväl regeringsföreträdare som andra opinionsbildare. Engelska skolans tf vd Cecilia Marlow skriver idag, i en replik till Marcus Larsson, tankesmedjan Balans, i Dagens Samhälle. För den som vill ha mer information om Internationella Engelska Skolan, en av landets största grundskolehuvudmän, hänvisar jag till deras hemsida.

 

Det är nödvändigt med vinst för att utveckla skolan

Både kommunala skolor och friskolor behöver ha ett överskott i sin verksamhet. Det behöver finnas en buffert om något oväntat händer. Skolan måste kunna klara tuffare år utan att det drabbar eleverna och det måste finnas resurser för att långsiktigt kunna utveckla verksamheten, replikerar Internationella engelska skolans tf vd Cecilia Marlow.

Replik. Markus Larsson på tankesmedjan Balans påstår att han vet hur vinster i Internationella engelska skolan (IES) uppkommer. Men faktum är att vi varken har lägre löner, lägre lärartäthet och sannolikt heller inte färre svåra elever. Vi är transparenta om vår verksamhet. Nedan följer därför korrekt information om IES.

De senaste fem åren har IES haft en vinst efter skatt om totalt 667 miljoner kronor, betalat 200 miljoner kronor i bolagsskatt (kommunala skolor betalar inte bolagsskatt), investerat 335 miljoner kronor i skolorna och öppnat tio nya skolor för över 8 000 nya elever. En ny skola går vanligen inte med vinst förrän efter tre till fem år, vilket betyder att pengar för driften tas från tidigare vinster som  sparats i företaget. Det skulle således inte vara möjligt att öppna nya skolor utan vinst.

Elevsammansättningen är mycket blandad då vi går efter principen att först i kö får först plats.

  • Vi har sammanlagt 26 000 elever från 160 olika kommuner i våra 37 skolor.
  • Skolorna ligger i olika slags områden, både traditionella medelklassområden och tuffare områden såsom Skärholmen, Kista och Söder i Helsingborg.
  • 38 procent av eleverna har utländsk bakgrund jämfört med 24 procent i genomsnitt i kommunala skolor.
  • Statistik över föräldrars utbildningsbakgrund för elever med utländsk bakgrund är mycket osäker. Det saknas också statistik för en stor grupp av dessa föräldrar.
  • Andelen elever som når behörighet till gymnasiet är högre i våra skolor jämfört med det nationella snittet. Det gäller även de elever som har föräldrar med lägre utbildningsnivå, eftersom vi är övertygade om att alla elever kan nå lika långt om de får rätt förutsättning.
  • Vi har många elever med diagnoser. En lugn och strukturerad miljö fungerar bättre för dessa barn, vilket deras föräldrar vet. Vi sätter in de resurser som krävs för de ska lyckas, men vi blir endast kompenserade av elevernas hemkommun med 20 procent av kostnaden.

Vår ersättningspolitik är tydlig – vi tillhandahåller attraktiv ersättning som är i linje med arbetsmarknaden för lärare. Ersättningen för IES-personal är konkurrenskraftig och vi ser till att den förblir det. Vi har jämfört våra löner med statistik från SCB och den visar att vi betalar i nivå eller till och med mer för lärare upp till 45 år. 75 procent av våra lärare är under 45 år.

Vi har en organisation som skiljer sig från andra skolor. Vi har, utöver lärarna, många vuxna som stödresurser runt om i skolan för att skapa en trygg och säker miljö. I genomsnitt har vi två lärare per klass och ytterligare en vuxen per klass, det vill säga en vuxen per tio elever.

Efter mer än 25 år som skola vågar jag påstå att vi vet att vårt sätt att bedriva undervisning fungerar väl. Vi är stolta över att bidra till samhället genom att ge 26 000 elever, oavsett bakgrund, en utbildning av hög kvalitet. Vinsten behövs för att vi ska kunna fortsätta utveckla svensk skola.

/