UR har tagit upp frågan om att svenska ungdomar har en bristande skrivförmåga. Det är välkommet att frågan lyfts. Det är ett problem som inte direkt är nytt, men som så ofta i skol-Sverige så konstateras problemen men förmågan att åtgärda desamma brister tyvärr ofta. Trots att det har funnits krav sedan 1980-talet på att skolor ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete så brister det på många håll. Skolinspektionen konstaterar kontinuerligt att så är fallet. I vår rapport ” Se skolans verkliga utmaningar – låt alla goda krafter bidra” konstaterar Gustav Blix också att det finns stor skillnad på hur ett ett antal större kommunala skolhuvudmän jobbar med frågorna jämfört med fristående skolhuvudmän. Även Skolinspektionen har lyft fram det faktum att friskolehuvudmän har ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete.
Och vad innebär då väl fungerande ? Jo det handlar om att ha koll på elevernas kunskapsnivåer. Om någon halkar efter så gäller det att se till att ta tag i det. Tyvärr visar Skolinspektionens granskningar att det finns många exempel på huvudmän där elever gått igenom hela grundskolan utan att kunna läsa och skriva ordentligt. Det är givetvis helt oacceptabelt. Det faktum att förra regeringen genomförde en läsa-, räkna- och skriva garanti för lågstadieelever är ju i sig bevis på bristerna i grundskolan. Det borde ju vara en självklarhet. Jag har intervjuat Martin Ingvar på detta tema och hans kommentarer till skolans brister i denna del är mycket intressanta.
Jag välkomnade att UR tog upp problemet med bristande skrivförmåga när jag fick höra talas om programmet. Men efter att ha tittat på det så måste jag säga att det är det minst sagt beklämmande att UR i sitt program förmedlar en enskild lärares uppfattning om vad som är orsaken till skrivglappet. ”Marknadiseringen av skolan och friskolereformen” är enligt henne en viktig orsak. Hon anger inget belägg för detta. UR väljer ändå att ta med denna ”killgissning” i programmet, ett program som de vill att landets alla skolor ska ta del av. Man kan undra varför de vill sprida den uppfattningen. Det är beklämmande.
Svensk skolas misslyckande på detta område handlar inte om att 15 procent av landets grundskoleelever går i friskolor. Det handlar om att det alltför länge har varit ointressant att faktiskt hedra vikten av att se till att alla elever får med sig grundläggande kunskaper och färdigheter från grundskolan. Det är ingen nyhet att ungas språkhantering har försämrats. Företrädare för universitetsutbildningarna klagat under många år över vilket problem det blivit, liksom även arbetsgivare.
Inger Enkvist skriver utmärkt om detta i Svenska Dagbladet idag. Och hennes påpekanden om vikten av att de som går lärarutbildningen har goda kunskaper kan inte nog understrykas. Detta är en utbildning som borde ha tydliga kvalifikationskrav, inte som idag när i princip vem som helst kan komma in på utbildningen.
/