Dagens Nyheters ledarsida anslöt sig i söndags till idén som finns i utredningen ”En mer likvärdig skola” som innebär att alla skolhuvudmän och rektorer ska sträva efter att ha ”en allsidig social sammansättning av elever” på skolan och blandade elevgrupper i skolan. Förslaget är inte nytt. Det presenterades redan i den sk Skolkommissionens betänkande, och har röstats ner av en riksdagsmajoritet.
Från förbundets sida har vi länge drivit frågan att alla ska välja skola. Det innebär att boendesegregationen inte får fullt genomslag i skolan då närhetsprincipen ju är skälet till varför elevsammansättningen ser ut som den gör på många skolor. Utredningen föreslår nu att alla ska välja skola – vilket vi välkomnar. Men den relativa närhetsprincipen ska finnas kvar som en urvalsgrund till kommunala skolor.
Därför kan det vara på sin plats att påminna om vad Skolverket skrev i sitt remissyttrande över Skolkommissionens förslag om krav på allsidig social sammansättning. De oklarheter som Skolverket då påpekade i sitt remissyttrande kvarstår ännu i det förslag som denna utredning nu lagt fram.
”Skolverket ser det som oerhört angeläget med ett fortsatt arbete där strävan ska vara en ökad social sammansättning i skolan. Ett sätt att påskynda utvecklingen skulle kunna vara en reglering i skollagen. Trots att Skolverket således instämmer i kommissionens problembild och förespråkar åtgärder, så avstyrker Skolverket kommissionens förslag till tillägg i 1 kap. 9 § i dess nuvarande utformning. Eftersom det är oklart vad som avses med en allsidig social sammansättning, hur förslaget ska tillämpas och att det saknas en tillräcklig konsekvensutredning utifrån olika elevgruppers perspektiv så bedömer Skolverket att det kan finnas en risk för elevers rättssäkerhet. Skolverket avstyrker därmed även förslagen om tillägg i läroplanerna om att rektorns ansvar ska vara att aktivt verka för en allsidig social sammansättning av undervisningsgrupper.”
De skriver också:
”Några konsekvenser av förslaget som behöver analyseras ytterligare –
Rättssäkerhetsaspekter
En rättighet för alla elever är det skydd för mänskliga rättigheter som grundas i regeringsformen (RF), däribland förbudet mot alla former av diskriminering. Om huvudmannen beslutar om åtgärder utifrån målet ”en allsidig social sammansättning” måste eleverna på något sätt kategoriseras utifrån social bakgrund. Den kategori en elev bedöms tillhöra kan få betydelse för elevens möjlighet att gå vid en viss skolenhet. Effekten för den enskilda eleven kan bli sämre möjlighet att få önskad placering på grund av den sociala bakgrund som tillskrivits eleven. Huvudregeln enligt diskrimineringslagen är att en elev inte får ges sämre möjligheter än andra elever på grund av någon av de diskrimineringsgrunder som anges i lagen, dvs. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att det ska vara möjligt att säkerställa att elever inte särbehandlas på ett otillåtet sätt är det viktigt att lagstiftningen är tydlig.
Det är inte klarlagt i vilken utsträckning faktorer som bostadsområde, ekonomi, vårdnadshavares utbildningsbakgrund eller eventuell etnicitet eller utländsk bakgrund kan påverka en elevs möjlighet att få en önskad skolplacering. Det är inte heller tydligt i vilka situationer förslaget ska tillämpas.
Om förslaget skulle behållas i nuvarande form föreslår Skolverket att det tydliggörs att de åtgärder som avses är sådana som är frivilliga för eleverna och som syftar till att möjliggöra, uppmuntra och underlätta för elever att göra skolval som leder till en mer allsidig social sammansättning. ”
Ur Skolverkets Yttrande över Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) Dnr U2017/1967/S 2017-08-31
Det förslag som nu finns i utredningen ”En mer likvärdig skola” är mycket luddigt och knappast förenligt med det förslag som förbundet välkomnar – att alla ska välja skola. Utredningens förslag innebär att fokus riktas mot elevens bakgrund och ”särart” framför fokus på kunskapsuppdraget. Förslaget är knappast förenligt med den svenska diskrimineringslagstiftningen, vilket också utredningen säger kan vara en utmaning med förslaget.
”Förbudet mot diskriminering innebär begränsningar av vilka åtgärder som kan vidtas, också till synes neutrala kriterier kan strida mot diskrimineringsförbudet om de avvägningar som legat till grund för dem gjorts utifrån etniska överväganden.” Utredaren menar också ”Det är givetvis centralt att de avvägningar som görs sker på ett transparent och rättssäkert sätt.” Hur detta ska gå till framgår dock inte.
För vad menas med allsidig social sammansättning? Utredningen har inget svar. Tvärtom konstaterar utredaren att det kan tolkas olika beroende på ”lokala förhållanden”. Innebörden av begreppet ”Allsidig social sammansättning” blir därför olika beroende på elevsammansättningen i respektive skolenhet. Utredningen menar ”…att det inte vore meningsfullt att i lag definiera begreppet allsidig social sammansättning eller att ange vilka omständigheter som ska råda för att målsättnigne ska vara uppfylld.” Det gör att det blir svårt, för att inte säga omöjligt, att förutse vilken elev som kommer att ha fördel och vilken som har nackdel av detta krav då det betyder olika.
Förslaget bygger på tanken att blandade klasser leder till bättre kunskapsresultat. Trots omfattande forskning saknas bevis för att blanda elever bara just för att blanda är ett framgångsrecept för en skola. Det finns exempel där just sammansättningen av elever kan vara destruktiv. Människor är olika, det som fungerar för vissa fungerar inte alls för andra.
En sak är säker – om kravet på allsidig social sammansättning blir verklighet så kommer det att vara näst intill omöjligt för föräldrar att förutse effekten av kravet. För dess innebörd kommer att vara olika för respektive skolenhet, till och med för samma skolhuvudman.
Två frågor inställer sig:
Hur många föräldrar vill ha ett sådant oförutsägbart system?
Leder det till att kunskapsresultaten ökar och fler lämnar skolan med gymnasiebehörighet?