Skoldebatten har stort fokus på friskolor och elevsammansättningen i friskolor. Från förbundets sida har vi försökt att få uppmärksamhet kring det som är svensk skolas stora problem – att det är för många skolor som inte fungerar tillräckligt bra. Det är djupt bekymmersamt att debatten inte handlar om vad som händer i klassrummet utan på det faktum att många använder sin möjlighet att välja skola. Och enligt utredaren mfl då väljer fel.
För det finns problem i svensk skola som måste åtgärdas. Även friskolor som inte lever upp till kvalitetskraven. När det är uppenbart att det finns problem som bristande ledning och styrning, bristande kvalitet och att det leder till att alltför många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet, så kan inte orsaken till detta vara att 15 procent av grundskoleeleverna valt en friskola.
Det är hög tid att vi fokuserar på att lösa ett antal problem i svensk skola. För det finns problem. och här vill friskolorna självfallet bidra i det arbetet. Likvärdighetsutredningen beskriver problemen i utanförskapsområdena i ett avsnitt. Beskrivningen är tydlig men det saknas förslag på lösning. Till exempel så skulle man kunna tänka sig att friskolehuvudmän som visar goda resultat i sina skolor skulle kunna få möjlighet att ta över verksamheten i dessa områden. Det finns helt klart intresse för att bidra med att se till att dessa elever får en bra undervisning och därmed god grund inför vuxenlivet.
IFAU har beskrivit skillnaden i kvalitet mellan skolor i storstadsområdena och glesbygdsskolor. Det handlar inte bara om kvalitetsskillnader utan också om att det ofta inte finns möjlighet att välja en annan skola i glesbygden, till skillnad från större kommuner. Ett kvalitetsproblem som således knappast löses genom att försämra villkoren för friskolor. Fredrik Bergström, WSP, beskriver denna glesbygdsproblematik i en intervju med undertecknad.
Den som läser Skolinspektionens rapporter hittar också beskrivningar av de här nämnda problemen i svensk skola.
Låt oss börja med problem nr 1.
Bristande ledarskap i skolan
Idag finns det för många skolor som inte fungerar tillräckligt bra. Av de elever som lämnade grundskolan våren 2019 utan behörighet till gymnasiet, kom 9 av 10 från kommunala skolor. Den kommunala Storvretsskolan i Botkyrka har blivit mycket uppmärksammad då Skolinspektionen konstaterade att förhållandena på skolan var så undermåliga att de såg till att en ny ledning fick komma in och få ordning på skolan. En helt unik åtgärd gentemot en kommunal skola. En skola som har haft uppenbara problem under många år utan att skolhuvudmannen vidtagit rejäla åtgärder. Idag sägs skolan fungera, och detta utan att man har ”tvångsblandat” eleverna. Skolledningen har helt enkelt tagit tag i problemen, efter många års bristande ledarskap från skolhuvudmannen. Tyvärr är detta inte bara ett enskilt exempel. Skolinspektionens rapporter erbjuder mycket för den som är intresserad av att titta på hur skolor fungerar i Sverige. (och inte bara jaga friskolor) I sin kvalitetsgranskningsrapport från i år konstaterar de endast sju procent når den högsta kvalitetsnivån inom alla fyra granskade områden.
Vad karakteriserar dessa skolor enligt Skolinspektionen?
- De har lagt upp arbetet medvetet och långsiktigt på ett sätt som främjar kvalitet.
- Rektor och det systematiska kvalitetsarbetet har här spelat en central roll.
- Huvudmännens ansvarstagande. De säkerställer att de har överblick och helhetssyn. Det gör att de kan stödja de verksamheter som de har ansvar för.
- Rektors arbete präglas av helhetssyn och ett mycket medvetet ledarskap.
- Det finns samsyn hos skolans personal och att undervisningen är strukturerad, ger stöd till elever och präglas av höga förväntningar.
Vilka är då bristerna enligt Skolinspektionen?
- Huvudmännens styrning är otillräcklig och svag.
- Flera huvudmän har inte haft en tillräcklig uppföljning av skolors resultat och situation vilket innebär att de inte i tid har identifierat problem och gjort insatser.
- Man har inte agerat trots att personalrörligheten varit betydande.
- Rutiner har tappats och inte hållits i. Något som i sin tur kan leda till negativa spiraler.
- Ofta saknas tillräckliga analyser av vad som är grundproblemen i verksamheten. En brist som gör att huvudmännen saknar kunskap och överblick.
Goda exempel finns ”trots elevunderlaget”.
”Skolinspektionen ser samtidigt att det finns skolor med många elever från hem med svagare studiebakgrund som har ett starkt kvalitetsarbete, hög kvalitet i undervisningen och ett gott stöd till elever. Detta är en viktig aspekt.” Detta citat från Skolinspektionen borde leda till att många vill lära av de framgångsrika. Är det så? Var ser vi det i skoldebatten?
Ett exempel på förbättringsområden som Skolinspektionen observerat:
Rapporten resultatskillnader inom skolor Debatten om segregation handlar om skillnader mellan skolor. OECDs Pisaundersökning visar att Sverige avviker kraftigt när det gäller den sk ”inomskolvariationen”. Skolinspektionen skriver ”Studier pekar på att elever i Sverige blir allt mer resultatmässigt segregerade, mellan men även inom skolor. De nationella kvantitativa studier som undersökt likvärdighet i skolan har främst fokuserat på resultatskillnader mellan skolor och mellan elever.” I deras rapport redovisas en granskning av rektors arbete med att analysera resultatskillnader inom skolan, och främja goda studieresultat för alla elever, oavsett vilken klass de får sin undervisning är intressant. Granskningen omfattar 23 kommunala grundskolor och är en intressant läsning som verkligen visar på förbättringspotential.
Vid vår höstkonferens ”Se skolans verkliga utmaningar” deltog Skolinspektionens generaldirektör som en av talarna. Där togs också upp forskning som visar på hur man kan fånga upp elever med svårigheter tidigt i skolan, exempel på de brister hos huvudmän som anges ovan mm. Se de olika presentationerna nedan.
Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser? En fördjupad nulägesanalys av en gymnasieskola, en rapport från Ifous. Åsa Hirsh och Anette Jahnke forskare Göteborgs universitet
Vilka skolinsatser kan höja kunskapsnivån för elever i riskgrupper? Jens Dietrichson, forskare VIVE – danska centret för samhällsvetenskaplig forskning
Bidrar Skolinspektionens kvalitetsgranskning till att lyfta skolor som inte presterar så bra? Helén Ängmo, generaldirektör Skolinspektionen
Hur följer kommuner och friskolor upp sitt systematiska kvalitetsarbete? Gustav Blix, författare till rapporten ”Se skolans verkliga utmaningar – låt alla goda krafter bidra” och Mats Rosenkvist, Successful Schools.
Hur jobbar vi för att se till att alla är med? Cecilia Garme samtalar med friskolerektorerna Helya Riazat, Järvaskolan och Pierre Åkerblom, Nordic International School Trollhättan.
Boken ”Att organisera för skolframgång – strategier för en likvärdig skola” verkar tyvärr helt bortglömd i debatten. Den baseras på forskning och visar tydligt vad som kännetecknar framgångsrika skolor till skillnad från icke framgångsrika skolor.
Ett bristande ledarskap i skolan är således en viktig sak att åtgärda. En fråga som alla skolhuvudmän äger och kan åtgärda. Här kan man lära av goda exempel från såväl friskolehuvudmän som kommunala huvudmän.