Jag tror att det är många som häpnade över den pressträff som statsministern och skolministern bjöd in till i torsdags. Förutom statsministerns utfall mot en hel bransch, så var det mycket tydligt att de inte ens hade svar på de frågor som journalisterna hade när det gäller konsekvenserna av det förslag som de presenterade. Det måste vara unikt att en statsminister, dessutom fd finansminister, och det ansvariga statsrådet skolministern, inte kan svara på vilka konsekvenser som det förslag som de presenterade och som nu ligger på Lagrådets bord, får. Det förvånade i vart fall de journalister som jag talade med under torsdagen, och de var många. Jag var mycket ”populär” i torsdags. Dessutom fick inte media tillgång till själva förslaget förrän sent på torsdagseftermiddagen.
Detta förslag är bara ett i en rad förslag från den socialdemokratiska regeringen som riktar udden mot en specifik bransch – friskolorna. På pressträffen aviserades ytterligare en proposition som rör skolvalet och friskolornas möjlighet att ha kö som urvalsgrund och sedan tidigare har regeringen presenterat en proposition rörande dimensionering av gymnasieskolan. Den senare har vissa delar som kan vara kloka men det finns en uppenbar risk för att förslaget också kommer att slå hårt mot fristående gymnasieskolors huvudmän.
En stor majoritet av landets föräldrar anser att det är viktigt att få välja skola. De vill inte välja mellan kommunala skolor utan de vill välja mellan kommunala och fristående skolor. Det förslag som statsministern och skolministern presenterade i torsdags riskerar att rasera de ekonomiska förutsättningarna för friskolor att bedriva verksamhet.
Det inser givetvis regeringen.
Trots detta försäkrar skolministern att de inte alls har något emot friskolor eller skolvalet. Om de menar allvar med det påståendet så kan man undra varför de inte ens har bemödat sig att göra konsekvensanalyser rörande hur förslaget slår mot såväl friskolor som kommuner. För om friskolorna inte kan klara sin ekonomi så blir det ju kommunerna som får ta hand om eleverna. Effekter som regeringen medvetet valt att inte analysera.
Förslaget slår mot ALLA friskolehuvudmän som bedriver skolformerna förskoleklass, grundskola eller grundsärskola, oavsett om det är i tex stiftelseform, föräldrakooperativ, lärarkooperativ, AB eller förening.
Den pliktskyldiga konsekvensanalys som finns i förslaget lyder i korthet som följer:
”Regeringen bedömer att kommunernas bidrag till enskilda huvudmän i regel kommer att minska som en konsekvens av förslaget, men att det på förhand inte är möjligt att ange med hur mycket. Förslaget kommer att få olika stor betydelse för olika huvudmän, beroende på hur stor variation i elevunderlaget är i elevernas hemkommuner och beroende på hemkommunens bedömning av merkostnadernas enskilda huvudmän är vidare en heterogen grupp. Under dessa förutsättningar är det inte möjligt att ge en heltäckande bild av förslagets konsekvenser för samtliga enskilda huvudmän.”
Jag tror inte Regelrådet är nöjd med denna konsekvensanalys. De har under flera år kritiserat de undermåliga konsekvensanalyser som tyvärr görs, och som därmed naturligtvis påverkar beslutsfattarnas möjligheter att ta hänsyn till vilka konsekvenser som förslaget kan få.
Av deras remissyttrande över den sk Likvärdighetsutredningen, vars förslag ligger till grund för regeringens förslag när det gäller avdraget på friskoleelevernas skolpeng, framgår följande:
”Regelrådet noterar att utredningen också i sin redogörelse anger att det finns osäkerheter, vilket är värdefullt. Regelrådet finner emellertid att de mycket annorlunda resultat som kan uppnås med förhållandevis små justeringar i den alternativa analysen visar att utredningen borde ha gjort fler känslighetsanalyser för att säkerställa att slutsatserna som utredningen landar i är så väl grundade i empiri som möjligt. Regelrådet finner därför att redovisningen av effekter om ingen reglering kommer till stånd inte är tillräcklig.”
Det är lätt att inse att det är svårt att analysera konsekvenserna för samtliga enskilda huvudmän. Men det är rimligt att, som Regelrådet påpekar, begära att det görs en övergripande konsekvensanalys utifrån en bedömning av vilka effekter som förslaget får för friskolorna utifrån de faktiska påstådda extrakostnaderna är för kommunerna, eller för den delen om inget görs, som de påpekar. Men det saknas både det ena och det andra i förslaget.
I den debatt som jag hade med skolministern i P1:s Studio ett i torsdags meddelade ministern att efter det att riksdagen fattat beslut om införandet av avdraget så ska regeringen ge Skolverket i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur kommunerna ska beräkna avdraget. Det hon säger är alltså att riksdagens ledamöter ska fatta beslut utan att veta vilka effekter som förslaget har för en hel bransch! Det ska ledamöterna få kännedom i efterhand, kanske några år senare. Man häpnar.
I Studio ett hävdade ministern dessutom att ”friskolor plockar ut miljarder i vinst och investerar i fastigheter utomlands.” På min fråga om hon kunde exemplifiera sitt påstående gavs det inget svar. Förutom att påståendet inte är korrekt så handlar propositionen om helt andra saker än vinstfrågan. Skolministern, liksom statsministern, sprider dimridåer. Förslaget drabbar som sagt alla friskolehuvudmän, oavsett verksamhetsform.
En sak är tydlig. Socialdemokraterna vill att valet ska handla om friskolor och hur man kan begränsa människors skolval. De har suttit vid makten i snart åtta år. Man kan fråga sig varför de väljer att jaga friskolor i stället för att ta ansvar för skolans verkliga problem. Att lyfta fram hur de vill lösa de som en majoritet av alla föräldrar tycker är det absolut viktigaste, Det som händer i klassrummet. Frågor som vikten av studiero, hur löser vi lärarbristen, hur kan vi kvalitetssäkra betygssystemet, hur vi kan säkerställa att de elever som verkligen har behov av särskilt stöd får det och hur kan vi se till att alla skolor har hög kvalitet. Inga av dessa problem löses genom att stoppa friskolor och därmed begränsa valfriheten.
Svensk skola är värd att tas på allvar. Den uppvisning som landets statsminister och skolminister genomförde vid torsdagens pressträff har gjort djupt intryck hos landets friskolehuvudmän och medarbetare. Många är förfärade.
/